”Klimatdeklarationer blir feltänkta”
Obligatoriska klimatdeklarationer för byggnader är tänkta att få ner utsläppen, men gränsvärdena föreslås endast gälla byggskedet. Att inte väga in avtrycket under hela livslängden blir illa genomtänkt, skriver flera debattörer.
Bygg- och fastighetssektorn står för en femtedel av samhällets klimatpåverkan, en tredjedel av energianvändningen och 40 procent av avfallsmängderna, enligt Boverkets statistik. En snabb omställning av sektorn är avgörande för att Sverige ska nå målen i Parisavtalet. Det kan också vara den pusselbit som gör att Sverige klarar det nationella målet om klimatneutralitet 2045, något som annars verkar alltmer osäkert.
Viktigt att ta med hela processen
Därför är det viktigt och välkommet att det finns ambition att 2025 införa gränsvärden för klimatpåverkan vid nybyggnation. Besvikelsen blev dock stor när Boverket föreslog att gränsvärdet endast skulle avse klimatpåverkan i byggskedet. Prestandan under resten av livscykeln exkluderas.
Det är anmärkningsvärt då minimering av klimatpåverkan under hela livscykeln enligt internationell standard är en självklar utgångspunkt för att prioritera rätt. Lika märkligt som att basera gränsvärden för en bils klimatpåverkan enbart på tillverkningen är det att göra det för en byggnad som används under betydligt lägre tid, ibland hundra år eller mer.
Ett exempel på lösningar som missgynnas är produkter som minskar byggnadens energianvändning. Potentialen för energieffektivisering i svenska byggnader är stor. Samhällsekonomiskt lönsam energieffektivisering skulle kunna spara 53 terawattimmar energi om året till år 2045, enligt studien Grön logik. Den ekonomiska vinsten av ett energieffektiviserat byggnadsbestånd uppskattas till 866 miljarder kronor. Men produkter som minskar klimatavtrycket genom att bidra till låg energianvändning behöver då uppmuntras, inte straffas – särskilt i ett skede när Sverige har ett stort och växande behov av fossilfri energi.
Viktigt att gynna energieffektivisering och cirkuläritet
Lika kontraproduktiva är de minskade incitamenten att välja cirkulära produkter. En byggnads hållbarhetsprestanda under bruksskedet och när byggnaden tjänat ut beror helt på dess utformning och materialval. Det nu föreslagna gränsvärdet styr inte mot byggnader med lång livslängd, låg energianvändning, lågt underhålls- och renoveringsbehov samt mot val av produkter som kan återbrukas eller återvinnas när de tjänat ut.
Snarare finns risk för att producenter av produkter som minskar sitt klimatavtryck genom att vara energieffektiva och cirkulära missgynnas. Produkter med högre total klimatpåverkan och sämre livscykelprestanda kan vinna marknadsandelar samtidigt som intresset för att utveckla produkter med låg energianvändning och hög cirkulär potential minskar.
Hela livscykeln måste tas med
Det rimliga är förstås att införa gränsvärden som baseras på hela livscykelns klimatpåverkan. Danmark och Finland är två exempel på länder som inkluderat fler livscykelskeden i sina klimatdeklarationer. Det finns ingen anledning för Sverige att göra annorlunda.
Tanken med gränsvärden i klimatdeklarationerna för byggnader är bra. Men illa genomtänkta klimatdeklarationer leder fel, missgynnar hållbara lösningar, snedvrider konkurrensen och skjuter över ansvaret för klimatomställningen på framtida generationer. Ansvariga politiker behöver se till att gränsvärdet leder till största möjliga klimatnytta och resurseffektivitet, i dag och i framtiden.
Anita Hagelin
tillförordnad vd Plåt- och ventföretagen samt styrelseordförande Svensk Byggplåt
Björn Åstedt
vd Stålbyggnadsinstitutet
Britta Permats
vd Svensk Ventilation
Ellen Einebrandt
vd Återvinningsindustrierna
Johan Onno
vd Mur- och putsföretagen
Jonny Hellman
vd VVS-fabrikanterna
Malin Löfsjögård
vd Svensk Betong
Mårten Sohlman
vd Sveriges Bergmaterialindustrier
Ola Månsson
vd Installatörsföretagen
Olof Holmer
vd Sveriges färg- och limföretagare
Pia Voutilainen
vd Scandinavian Copper Development Association
Veronica Koutny Sochman
vd Swedisol
