Klimatarbete över alla gränser i Örebro
Örebro har som mål att bli en klimatneutral kommun år 2015. För att nå dit arbetar man med många olika projekt både inom och utanför kommunens gränser.
Fjärilseffekten säger att en liten del kan få oförutsägbara effekter även i det stora systemet. Inte minst gäller det klimatfrågorna. Det har betydelse vad vi alla gör och självklart även på kommunal nivå. Så varför samarbetar så få över stadsgränserna? Läs och lär hur Örebro tillsammans med andra arbetar för en bättre miljö. Hållbar stad 2.0.
Möjligheter och utmaningar
Först några generella basfakta om Örebro. Det är Sveriges sjunde största kommun med drygt 142 000 invånare. De närmaste tio åren beräknas invånarantalet öka med cirka 2 000 invånare per år, både som födelseöverskott men även därför att fler flyttar in till staden än därifrån. Här finns alltså en kraftig tillväxt, vilket ger stora möjligheter men också utmaningar när det gäller nybyggande, förtätning och upprustning av befintliga områden. Vi fick ett samtal med Hanna Dufva, hållbarhetschef på Örebro Kommun.
Klimatmål med höjd
Kommunstyrelsen lade 2010 en ambitiös klimatplan med ett antal mål. Bland annat skall ni vara fossilfria år 2050 men redan 2020 skall miljöbelastningen på Örebro som geografiskt område ha minskat med 40 procent jämfört med år 2000. Hur ser det ut, kommer ni att ha nått dit om fem år?
– Ja, faktiskt, säger Hanna, vi kommer att överträffa målen. Bakgrunden är att vi har haft en förutseende kommunstyrelse som insett att vi måste jobba över alla gränser, både inom och utom kommunen. Örebro är nu en samlad koncern, där alla verksamheter, både avdelningar och dotterbolag, ingår och erfarenhetsutbyte liksom samarbete blir därmed stort. Här satsas på förnyelsebar energi som vind, biogas och solel. Vi har därför startat bolag ihop med Kumla kommun, där vi dels bygger vindkraft själva, dels investerar i andra. Tillsammans med Karlskoga kommun finns också ett samarbete när det gäller biogas i en gemensam anläggning. För solel ser vi givetvis till att sätta solceller på taken på våra egna byggnader. Men vi har även lanserat en solkarta, där medborgarna själva kan klicka in och se hur mycket el de kan producera på sitt eget tak. Så vi har många olika projekt på gång. Eftersom de är framgångsrika ur hållbarhetssynpunkt har vi nu satt ett arbetsmål på att vi skall vara en klimatneutral kommun redan om femton år.
Politisk samsyn viktig
Hur har man lyckats klara detta rent politiskt? Många kommuner har haft svårigheter att få en gemensam samsyn när det gäller miljöfrågorna. När pengakakan sjunker kan det finnas annat att prioritera. Vad är skälet till att Örebro lyckats?
– Det har funnits en oerhört ambitiös politik, menar Hanna, och man har varit överens över partigränserna vilket ger en långsiktighet i arbetet. Rent praktiskt har vi, när det gäller till exempel dagvatten, haft en stor fördel jämfört med andra; redan 1906, efter en stor översvämning, beslutade kommunstyrelsen att avlopp och dagvatten skulle ha separata nät. Det innebär i praktiken att 50 procent av dagvattnet går till rening. Vi har också gjort sårbarhetsanalyser eftersom vi är en platt stad och därför är extra utsatta. Lokal hantering är viktigt, så ett exempel är krav på flöden ut från tomter vid nybyggen.
När det sedan gäller rena grönstrukturer har vi arbetat efter en naturplan med tonvikt lagd på folkhälsoperspektivet, fortsätter Hanna.
– Vi har naturligtvis en fördel med Hjälmaren och de närliggande Kilsbergen. Tanken är också att trycka på tillgänglighet, alla skall kunna ta sig ut i grönskan. Där har våra appar varit till hjälp. Faktum är att Örebro var årets friluftskommun tre år i rad, de blev till slut tvungna att ändra kriterierna så att andra kommuner och städer kunde vara med och tävla.
Återskapa våtmarkerna
Nyligen vann arkitektbyrån White den tävling ni utlyst för projektet naturum vid Oset, naturreservatet vid Rynningeviken intill Hjälmaren. Vad kommer detta att gå ut på och hur ser planerna ut?
– Oset är intressant och unikt på så sätt att det ligger nära stadskärnan och därmed är lätt för alla att nå, säger Hanna. Här kommer det att byggas ett så kallat naturum, ett centrum för besökare till ett naturområde. Det kommer dessutom att bli det första naturumet som byggs som ett nollenergihus, så där är vi långt framme i miljöarbetet. Tanken är att det skall bli ett kunskapscentrum för restaurering av våtmarker. I förlängningen en internationell mötesplats, vi har sökt men ännu inte fått besked om vi får pengar från EU för det.
Social hållbarhet på agendan
I Örebro kommun är hållbarhetsfrågorna dessutom integrerade, berättar Hanna. Hon är därmed ansvarig för både de miljömässiga såväl som de sociala frågorna. Närmast på agendan står att ta fram en grundlig plan för social hållbarhet. Vilken i sin tur bland annat kommer att genomsyra den upprustning som stadsdelen Vivalla står inför. Där har kommunen bildat ett nytt fastighetsbolag, Västerport AB, som fokuserar på lokal förankring. Men det är naturligtvis inte bara befintliga bestånd som ingår. Nu planeras för fullt för området Södra Ladugårdsängen, södra delen av det som var bostadsmässan Bo 92 i Örebro.
– När det står klart kommer vi att ha en ny, helt hållbar stadsdel, där både miljömässig och social hållbarhet ingår, avslutar Hanna.
Naturumet Oset ska förläggas nära stadskärnan och intill Hjälmaren. Illustration: White Arkitekter
