Det började för snart hundra år sedan då Ida-Saras farfar Hilding Karlsson emigrerade från Småland till USA och tjänade så pass mycket pengar att han kunde köpa sig en gård i med tillhörande skog i Torestorp när han kom hem igen. Det är samma gård som Hållbart byggande reser till för att träffa Ida-Sara Andréen och där pappa Kenneth kommer över från sitt hus och bjuder på kaffe.

Farfar, pappa och dotter, tre generationer vars sätt att sköta skogen har präglats av tidens anda. Hilding Karlsson brukade sin skog med häst och plog och att kalhugga fanns inte på kartan. Skogen var naturlig blandskog i olika åldrar och Hilding och Kenneth var ute och högg virke med ardennerhäst. Men sedan började kalhuggningsbruket sprida sig. Kenneth följde tidsandan och när han tog över började han praktisera kalhyggesbruk. In i den traditionen föddes Ida-Sara som tog över skogen 2010. Men något skavde.

Svenska skogsbruket ifrågasätts

Det svenska skogsbruket har hamnat i hetluften de senaste åren och bilden av att Sverige är ett land med mycket orörd gammal skog har milt sagt naggats i kanten och kalhyggesbruket ifrågasätts allt mer.

En växande grupp skogsbrukare och forskare propagerar för att vi bör gå över till ett skogsbruk där kalhuggning undviks. Kalhyggen läcker koldioxid, medan träd som står kvar binder mer koldioxid - och även bidrar till att hejda utarmningen av den biologiska mångfalden, menar de.

Ida-Sara Andréen som länge intresserat sig för hållbarhetsarbete läste med stigande intresse om fördelarna med plockhuggning.

– Jag började bli allt mer intresserad av skog och hållbarhet – och jobbade så småningom även med hållbarhet på mitt jobb på Kalmarhem. Jag kände att jag ville praktisera hållbarhet på alla områden där jag kan, även i skogsägandet, säger hon.

Litar inte på certifieringar

De certifieringar som finns, PEFC och FSC, gav Ida-Sara inte mycket för, eftersom hon såg det som att kalhuggningen var problemet.

– Jag har FSC-certifierad kalhuggen skog och där har alla träd huggits ner, förutom några högstubbar och lite växtlighet i kanterna, det känns inte hållbart, säger hon.

Att greppa forskningen om skogen är inte lätt eftersom det även finns forskare som menar att kalhyggen följt av plantering är bra för klimatet då det ger fler träd som suger upp koldioxid. Vissa menar också att ett ökat uttag av biobaserade material kan ersätta fossila material och därmed minska utsläppen totalt, den så kallade substitutionseffekten. De stöds av massaindustrin som behöver även de mindre träden till flis och engångsprodukter.

– Jag försöker tänka att det är logiskt att man behöver ha skogen kvar och att man behöver kunna bruka den samtidigt, säger Ida-Sara Andréen.

Satsar på hyggesfritt skogsbruk

Hon hittade Plockhugget AB, som består av skogsägare och konsulter som vill skynda på utvecklingen mot ett mer hållbart skogsbruk. De har tagit fram certifikat som kan köpas av virkesköpare som vill stötta det som kallas ”hyggesfria naturnära principer”. Hon anlitade Plockhuggets konsult som kom och hjälpte henne välja träd att avverka och spara. Via sin virkesuppköpare på Sydved fick hon också hjälp med att hitta lämpliga underentreprenörer för att göra en plockhuggning. Avverkningen gjordes med vanliga skördare och skotare och en motorsåg.

– De ”manuellhögg” ju också där det var svårt att komma fram med maskin, eftersom vissa träd skulle stå kvar.

Den här morgonen skiner morgonsolen vackert ner mellan grenarna och stammarna i Ida-Sara Andréens plockhuggna skog.

Plockhuggetstandarden säger att hon får ta cirka 25 procent av träden inom tio år jämfört med de nästan 100 procent som tas vid en kalhuggning. Tio träd per hektar ska dessutom sparas som ”evighetsträd” där insekter och fåglar ska vilja bo.

– Det här är ett perfekt träd att spara, se hur det delar sig i två däruppe! Det skulle aldrig gå in i ett sågverk. Och den här stammen är större än min famn - det trädet är för stort för sågverket, säger hon och visar upp mot stammar som nästan slingrar sig mot himlen.

Ida-Sara pekar också ut högstubbarna som är hem för insekter och riset som sparats för att skydda marken när skogsmaskinerna kommer tillbaka.

– I framtiden är tanken att skogen ska självså sig i de öppna ytor där ljus nu kommer in. Målet är att skogen med tiden ska bli skiktad, med träd av olika sort och ålder, som står bättre emot både brand, översvämningar, torka och skadeangrepp, säger hon.

Nöjd med ekonomiska resultatet

I sin önskan att skörda skogen på ett hållbart sätt hade Ida-Sara Andréen inte vågat hoppas på någon större ekonomisk vinst efter avverkningen. Men slutbeskedet var tillfredsställande. Hon fick en rejäl slant för försäljningen eftersom träden hon sålde var kraftiga och fina. Hon har dessutom nu möjlighet att avverka ytterligare en liten mängd skog varje tioårsperiod. Vid en kalhuggning hade hon inte kunnat avverka något förrän om 80 år och dessutom haft högre kostnader för avverkningen.

–Min pappa har varit lite skeptisk till detta med plockhuggningen, men nu vet jag att han satt med slutnotan och skrockade bland gubbarna i bastun, säger hon.

Hållbarhet och verksamhetsutvecklingsfrågor

Att få göra skillnad med sin egen skog känns stort för Ida-Sara Andréen, men även i jobbet som verksamhetsutvecklingschef och hållbarhetsstrateg på Kalmarhem står hållbarhet i fokus. Till Kalmarhem kom hon när hon flyttade hem efter några års arbete inom hr på företaget Jeppesen i Göteborg, ett Boeing-ägt företag som gjorde en mjukvara för planering av flyg-, tåg- och logistikbranschens verksamheter.

– Jag har alltid haft en längtan tillbaka till mina rötter, säger hon.

Hemma i Nybro hittade hon inte bara ett nytt jobb utan även sin nuvarande man, den gamla skolkamraten vars familj råkade äga skogsfastigheten intill. Så nu är boendepålen fast nedgrävd i marken här.

Kalmar vill bli smart och hållbart

Kalmarhem har 75 anställda och cirka 5300 lägenheter och är tillsammans med landets alla andra kommunala bostadsbolag en viktig aktör i arbetet med att få ner klimatpåverkan från bostäder. Bolagets klimatpåverkan ska vara nettonoll i linje med Kalmar kommuns mål och avsiktsförklaring i det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities, som fokuserar på smarta hållbara städer. När Ida-Sara Andréen jobbat några år inom HR på Kalmarhem beslutade företaget att ta ett nytt grepp på hållbarhetsfrågorna. Honhoppade på som projektledare.

Arbetet med att förnya Kalmarhems hållbarhetskoncept utgick från aktuell forskning och vetenskap om vilka miljöområden som är viktiga att fokusera på och en bedömning av vilka Kalmarhem med sin verksamhet har störst möjlighet att påverka. De satsade på ”Minskad klimatpåverkan” och ”Biologisk mångfald/ekosystemtjänster”

– För att kunna minska sin klimatpåverkan måste man veta sitt utgångsläge och vi beräknade hela verksamhetens koldioxidutsläpp enligt den vetenskapliga och vedertagna modellen ”Greenhouse Gas Protocol”. Vårt mål är att jobba med det som ger mest effekt per krona, istället för att jobba med de små bollarna, säger Ida-Sara Andréen.

Transporterna största utsläppsposten

Största utsläppsposten inom Kalmarhem är hyresgästernas transporter. Därför tittar företaget nu på hur de kan gynna elbilsladdning, bildelning och cykelpooler.

De har också gått med som delfinansiärer i samverkansprojektet ”Hållbara resval” mellan Kalmar kommun och Linnéuniversitetet där man bland annat använder sig av appen Betterpoints.

– Det är en app som ska motivera fler att välja cykel, gång, buss eller tåg framför fossilbränsledrivna fordon. Man kan vinna till exempel en grön matkasse, eller en bilpoolshyra och så vidare om man gör rätt val, säger hon.

ROT-projekt och inköp av material till underhåll och förvaltning är också en av de tyngsta utsläppsposterna. Kalmarhem jobbar aktivt med att minska andelen inköpta vitvaror, med återbruk och material med lägre klimatpåverkan.

–Vi jobbar också med leverantörsdialoger där bolaget årligen träffar sina entreprenörer för att prata ”verkstad” i hållbarhetsfrågorna, säger Ida-Sara Andréen.

Hållbarhet är nytt för många

Att jobba med hållbarhetsarbete i ett mindre kommunalt bostadsbolag är inte alltid helt lätt.

– I storstäderna är entreprenörerna vana att få frågor om hållbarhet. Men här är det mer obruten mark och alla måste öva på att omsätta det vi vill göra i handling.

Kalmarhems hållbarhetsarbete fick sig också en törn när deras flaggskepp och mönsterprojekt - bostadsområdet ”Visiret” fick pausas. Det skulle bli gemenskapsytor, ytor för hemarbete, cykelparkeringar som man kunde cykla in i, bilpoolslösningar i fastigheten, få parkeringar och utemiljön designad för att främja biologisk mångfald. Hela kvarteret var inspirerat av 15-minutersstaden där man ska kunna nå jobbet, skolan, mataffären, kultur, idrott och naturen på 15 minuter med cykel.

– Det hade blivit första projektet som är klassificerat som Miljöbyggnad Guld i Kalmar kommun, säger Ida-Sara Andréen.

När byggindex ökat med 15 procent och räntorna sköt i höjden kände sig styrelsen i Kalmarhem tvungna att sätta stopp.

– Men idén får leva tills vi kan förverkliga den, säger Ida-Sara Andréen.

Hållbarhet på jobbet och hållbarhet hemma är Ida-Sara Andréens melodi. Bilen är utbytt till elbil, andelen kött minskar mer och mer och nästa steg hon ser är att ta sig an resten av sin fastighet.

– Det vore kul att göra något klokt av det som är åker, äng och dunge också och det finns förutsättningar för våtmarker. Vi får bara låta pappa och maken hämta sig lite från plockhuggningen innan jag drar igång med det, säger hon.

Ida-Sara Andréen

Gör: Verksamhetsutvecklingschef och hållbarhetsstrateg på Kalmarhem, skogsägare.

Ålder: 47 år.

Familj: Man, två barn och katt, höns och ankor.

Utbildning: PA-grogrammet i Lunds universitet.

Favoritträd: Jag älskar hösten och så jag är svag för lönn.

Senast lästa bok: Imperiets barn av Liza Alexandrova.