Vilka blir de viktigaste frågorna för dig att hugga tag i?

– Jag ska gå i bräschen för att samordna kvalitetsfrågan i stadsbyggandet från idé till färdiga miljöer. Jag vill säkerställa stadens identitet, särdrag och kvaliteter i ett kraftigt utvecklingsskede, samtidigt som vi ska bygga visionärt och skapa nya årsringar för eftervärlden.

Hur känns det inför det nya uppdraget?

– Det känns väldigt roligt att få ge sig i kast med dessa frågor samtidigt som det är ett stort förtroende och en stor utmaning.

Stockholm växer fort och vi har en bostadsbristsituation som både diskuteras och oroar många, framför allt unga. Vad är det som krävs för att få till en lösning så att dagens unga och andra grupper men även framtida generationer kan ha någonstans att bo?

– Vi måste bygga i kapp, skapa ett större och bredare utbud. Jag tror att vi kan snegla på hur Stockholm tagit hand om frågan historiskt. Hur man genom god planering och genomtänkt stadsbyggande mött bostadsbristen förr. Jag tänker barnrikehusen i 40-talsområdena, tunnelbanestaden och så vidare. Det finns många exempel vi kan ta med tankar ifrån, även om gestaltningen nu bör vara samtida. Jag menar att planera med helhetstänk där alla samhällsfunktioner finns med. Samspelet och kompositionerna blir viktigare än det enskilda huset, samtidigt som det enskilda huset ska bära identitet och ha kvalitet i detaljerna, på så sätt kan vi nå stora volymer med hög kvalitet i goda livsmiljöer.

Samtidigt är det väldigt dyrt att bo i Stockholm, bostadspriserna skenar, inte minst i innerstan men även andra stadsdelar utanför stan som blir attraktiva men med risk för gentrifiering. Hur kan vi gå mot en mer blandad bostadsmiljö i en storstad som Stockholm? Går det?

– Det är en stor utmaning. Jag tror det finns nya sätt att bygga på, till exempel det jag pratade om tidigare kan ge en upprepningseffekt där man kan skära kostnader. Samtidigt är det viktigt att inte kvantiteten går före kvaliteten utan att det går hand i hand. Många av de förutsättningar som styr kostnadsbilden kan vi inte påverka på en kommunal nivå. Jag vet att det nu pågår intensiva samtal i på riksnivå i ämnet för att hitta lösningar, och min förhoppning är att det ska komma något positivt ur det som kan bidra till mindre segregation.

Hur ser du på stadsarkitektens roll idag i skapandet av en hållbar stad, särskilt i en tid som präglas av snabba lösningar och inte minst idag när vi har ett stort akut behov av nya bostäder?

– Jag vill säkerställa stadens identitet, särdrag och kvaliteter i ett kraftigt utvecklingsskede, samtidigt som vi ska bygga visionärt och skapa årsringar till eftervärlden. Jag vill även minska de sociala barriärer vi har och utveckla staden mot vår vision ”ett Stockholm för alla”, som inte belastar och förstör miljön för kommande generationer. Stockholm har väl utvecklade arbetsmetoder för att säkerställa detta och min förhoppning är att jag kan bidra i detta arbete.

Vilka är de viktigaste faktorerna för att vi ska kunna bygga och leva i en hållbar stad, utifrån såväl ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv?

– Jag tror att det gäller att ha inlevelseförmåga, kunskap och intresse för planeringen ifrån alla perspektiv så att det inte blir en enögd planering enbart ifrån en horisont. Alla delar är viktiga att väga in för ett bra resultat.

Vad har du för framtidsvisioner för Stockholm?

– Jag vill se engagerad arkitektur, varje byggnad behöver inte skrika men de bör bära en identitet så att det märks att det finns en omtanke och ett mänskligt perspektiv i idéerna. Jag ser också gärna ett större samspel, att husen bildar harmoniska ensembler med stor omtanke om rummen mellan husen och de offentliga miljöerna. Det är också viktigt att byggnaderna har ett perspektiv inifrån och ut, alltså inte bara vackra fasader utan också en omtanke om kontakten inifrån huset mot omgivningen. Sammantaget miljöer som engagerar och berör i olika avseenden. Jag vill slippa se motsatsen – det vill säga, slentrianmässiga miljöer och oengagerad arkitektur. Engagemang behöver inte kosta men gör skillnad i resultat.

Vad tycker du om den samtida arkitekturen i Stockholm och hur står vi oss internationellt?

– Den samtida arkitekturen blir bättre och bättre i Stockholm även om vi inte riktigt är i nivå med länder som t ex Danmark, Schweiz, Holland och Österrike. Dock känns det tydligt att det finns en stor vilja från både arkitekter och byggherrar att höja kvaliteten ytterligare. Det finns också en politisk vilja att skapa god arkitektur och inte fastna i kvantitet före kvalitet nu när volymmålen är så höga. Stockholms största kvalitet är framför allt unikiteten i sin helhet baserat på den stadsmosaik som uppstått genom historien och gett den särskilda karaktären. En stad byggd i ett skärgårdslandskap med en välbevarad historisk kärna omgiven av tydliga årsringar från olika perioder. Detta tillsammans med grönskan och vattnet gör Stockholm verkligt unikt. Det byggs och planeras nu nya årsringar som ger avtryck från vår tid. Hur vi lyckas med det är vår stora utmaning.

Ett av de mest omdebatterade projekten i Stockholms innerstad är omgörningen av Slussen. Det är ett projekt som väcker starka känslor. Varför tror du att det gör det? Vad tycker du själv?

– Slussen är en del av Stockholms identitet för många, ändrar man på det känner en del svårigheter med just det. Många har upplevelser och minnen från platsen och tycker så klart det är sorgligt när platsen förändras. I grund och botten är det ju ett tekniskt drivet projekt då konstruktionerna är utslitna och Mälaren behöver ett effektivare avbördningssystem när vattennivåerna stiger. Detta ger i viss mån utformningen. Vad gäller utformningen tror jag inte man kan lyckas hitta en sådan som gör alla nöjda. Nu är besluten fattade och jag tycker det är bra att projektet fortskrider. Det ska bli spännande att följa gestaltningen som tar form framåt utifrån den detaljplan som är antagen.

Till sist, har du någon favoritbyggnad i stan?

– Det finns många från olika tider. Det går inte att bortse från Gunnar Asplund och Sigurd Leverentz verk. Till exempel Stadsbiblioteket, Skogskyrkogården och Markuskyrkan i Björkhagen. Jag har fått förmånen att jobba i vårt fantastiska Stadshus de senaste åren. Att uppleva det inifrån och ut och tvärtom är fantastiskt. Kulturhuset av Peter Celsing är en väldigt fin byggnad som väldigt väl interagerar med omgivningen. En doldis som jag tycker är väldigt fint är Italienska kulturinstitutet på Gärdet av Gio Ponti.

Foto: Lennart Johansson