Inomhusklimat som lönar sig
Arbetsplatsen får ett allt större fokus och betydelse för såväl fastighetsägare, fastighetschefer och människorna som vistas på kontoren. En viktig nyckel till att skapa gynnsamma arbetsmiljöer är ett bra inneklimat, för såväl anställda som arbetsgivare. Det finns stora pengar att spara på högre produktivitet och minskad korttidssjukfrånvaro.
Text Anneli Hidalgo
Adnan Ploskić är verksamhetsutvecklare på Bravida Sverige och forskare på KTH Byggvetenskap som i en ny analys konstaterar att arbetsgivare med kontorsanställda får högre produktivitet och lägre korttidssjukfrånvaro med ökad ventilationsgrad och bättre kontroll av rumstemperatur. En förbättring, till och med en måttlig sådan, av inomhusklimat och inneluftskvalitet skulle kunna minska personalkostnader avsevärt. Detta missas dock ofta i lönsamhetskalkyler.
Vad beror det på?
– Det är inte lätt att isolera och kvantifiera inverkan av inomhusklimat och inneluftskvalitet på vår arbetsprestation, trots konkreta forskningsresultat. Vår prestation påverkas också av relationen till chefer, kollegor, arbetsuppgifter och så vidare. Förmodligen är detta en av orsakerna till att vi i dagsläget inte inkorporerar inverkan av inomhusklimat och inneluftskvalitet i våra lönsamhetskalkyler.
Vilka är de vanligaste orsakerna till att inomhusklimatet och inneluftskvaliteten på kontor är bristfällig?
– Ombyggnader av kontorsytor, bristande kunskap hos driftpersonalen, svårhanterliga och dåligt underhållna klimatsystem kan vara bidragande orsaker till ett försämrat inomhusklimat och inneluftskvalitet. Teoretiskt sett blir dock alltid minst 5 procent missnöjda med inomhusklimatet. Det är svårt att tillfredsställa alla med ett och samma inneklimat då dess upplevelse påverkas av vår kön, ålder, metabolism och klädsel.
Hur bör inneklimatet och luften vara för att vara så optimal som möjligt?
– Inneluft bör vara 21 grader, ha en relativ fuktighet omkring 30-50 procent och en hastighet på cirka 0.15 m/s för att upplevas som komfortabel. Under sommarmånaderna är komfortgränser för temperatur och hastighet något högre.
Vad bör en arbetsgivare med kontorsanställda som vill minska sjukfrånvaron och få högre produktivitet göra när det gäller inomhusklimatet?
– Korttidssjukfrånvaro kan delvis minskas genom ökad ventilationsgrad. En bättre kontroll av inomhustemperatur och ökad ventilationsgrad i vistelsezonen kan öka arbetsproduktion hos kontorsanställda.
En stark trend vid både nybyggnation och renovering är aktivitetsbaserade kontor. Finns det några svårigheter i att optimera luft och temperatur i den typen av kontor?
– Det beror på kontorsutformning. Den påverkar både luftföringen och värme- och kylspridningen i lokalerna. Om ett ventilationssystem från början var konstruerat för en viss kontorsutformning kan det bli problem med att säkerställa samma funktion om kontorsutformningen avsevärt ändras.
Hur bör man i sådant fall tänka för att inomhusklimatet ska vara optimalt på aktivitetsbaserade kontor?
– Idag finns det programvaror, Computational Fluid Dynamics, som möjliggör detaljerade simuleringar av inomhusklimatet. Dock kräver dessa simuleringsprogram en gedigen kunskapsnivå hos användaren.
Varje år påverkas många arbetsplatser och kontor av vinterkräksjuka, influensa och andra sjukdomar, med sjukskrivningar som följd och med det minskad produktivitet och lönsamhet. Skulle filtrering av luft vara en bra investering på kontor för att hindra spridningar?
– Till viss mån skulle en bättre luftfiltrering och en effektivare föring av ventilationsluften kunna minska korttidssjukfrånvaro under vintermånaderna. Det är också mycket viktigt att inneluften inte är för torr under denna tid. Låg relativ fuktighet försämrar vår självrensningsmekanism vilket oftast resulterar i en högre sjukdomsrisk.
