Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Krönika

Inom stadsbyggnad blir 2022 de tidiga skissernas år

Redaktionen 24 januari, 2022 • 3 minuters läsning
Anders_Wester
Anders Wester. Foto: Spacemaker

Historien är full av händelser som påverkat hur vi förhåller oss till stadsbyggnad och arkitektur. Koleraepidemierna satte ljuset på städernas gemensamma dricksvatten och avlopp, och tuberkulosen satte fokus på trångboddhet med dålig innemiljö och ledde till att vi byggde hus med större fönster och att vi började efterfråga mer rymd. När vi nu spanar in i spåkulan för 2022 så kommer den pågående pandemin vara närvarande i allt, och sannolikt kommer vi ser än mer spår av den längre fram.

Hållbart stadsbyggande redan i tidiga skeden

En fråga som funnits med oss i många år, men där vi nu ser ett verkligt skifte, är hur vi pratar om klimatutmaningarna. Från abstrakt tal om långsiktiga konsekvenser, prognoser och flera fall av green washing fick vi 2021 erfara direkta konsekvenser med översvämningar och 100-årsregn. Omställningen kommer att påverka oss alla och vi kommer att behöva förhålla oss till den utifrån våra arbetsroller på olika sätt. Och just samhällsbyggnadsbranschen står inför många avgörande val.

Hur minskar vi materialåtgång? Hur återanvänder vi befintliga byggnader och hur bygger vi in resiliens i det vi bygger nytt? Här kommer de tidiga skedena bli alltmer avgörande. Att analysera förslagen på ett bättre sätt mycket tidigare i processen kommer att skapa bättre lösningar längre fram i kedjan. Att se problemen innan det är för dyrt att justera dem skapar utrymme för bättre materialval och hållbara lösningar, och arkitektens roll som rådgivare och analytiker blir ännu tydligare.

Mikromobilitet även utanför stadskärnorna

Vi kan konstatera att hemarbetet och den fullkomliga revolution som skett i vår syn på kontoret är här för att stanna. Vårt val av fysisk arbetsplats styrs nu snarare av uppgifter och syftet vi ska uppnå, inte av var någon annan bestämt att vår arbetsstol ska stå. Även om de flesta av oss kommer att återgå till kontoret åtminstone några dagar i veckan så kommer 2022 och åren därefter att förändra vårt behov av olika tjänster. Där mikromobilitet tidigare fanns i form av en elsparkcykel i stadens centrum, paketboxar och hemkörning där vi bor, vill vi nu ha allting överallt. För om jag kan anpassa mig till att jobba hemifrån, på kontoret, i sommarstugan, i parken och på segelbåten så kan väl mina vanor (och ovanor) också anpassa sig? 2022 är året då mikromobilitet på allvar blir en fråga även för alla utanför citykärnorna.

Nya Norrland – Skellefteå tar mer på plats på kartan

Under 2021 såg vi satsningar på green steel och början på vätgasrevolutionen i norr. Om så bara en del av dessa satsningar slår in kommer det att förändra var Sveriges ekonomiska centrum finns. Med Sveriges nya industrirevolution kommer tidigare avvecklingsbygd att behöva återbyggas. Och det i ett rasande tempo. Skellefteå kommun har seglat upp som en av dessa orter där man nu ser ut att behöva 1000 nya bostäder per år för att möta behoven som exempelvis Northvolts batterifabrik skapar.

Det här ställer krav på byggbolag och utvecklare, men det ställer kanske än mer krav på kommunernas planavdelningar och processen kring planarbete och stadsplanering. Vi behöver snabba upp processerna genom effektiv kommunikation mellan alla parter, hitta vägar att snabbt nå samsyn utan att tappa bort viktiga kvaliteter.

Så vad ser vi om vi nu skakar om spåkulan, rör om i häxkitteln försöker hitta essensen av dessa trender? Med vår bakgrund i arkitekturen, ena foten i AI-tekniken och vår passion för innovation i alla dess former, ser vi att 2022 blir “de tidiga skissernas år”. Lyckligtvis kommer de riktigt omvälvande skeendena i mänskligheten sällan, men låt oss resa oss ur just detta med nya tankar snarare än en önskan om att återgå till något gammalt.

Det är nu, i början av denna resa tillbaka efter pandemin, vi har möjlighet att verkligen påverka. Låt oss kasta av oss gamla invanda modeller och arbetssätt och ta vara på all den erfarenhet och data vi samlat på oss hittills. För vi behöver inte längre gissa när det kommer till stadsbyggnad. Informationen och möjligheten att använda den i våra beslut finns, det är upp till oss att ta den med oss i våra beslut.

Anders Wester
Arkitekt MSA och Solution Expert, Spacemaker



Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions Panasonic

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.


Dela artikeln

ANNONS
Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
BILD 1 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px-2
Paroc

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px

Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.