De senaste 300 åren har malm brutits kring Malmberget, strax norr om Gällivare, en verksamhet som starkt har präglat området och blivit till en viktig del av platsens historia. Under 1950-talet började brytningen få förödande konsekvenser då marken rasade samman och en allt mer växande ”Grop” började dela upp staden. På grund av rasrisken och gruvbrytningens utveckling måste stora delar av Malmberget flyttas för att slås ihop med Gällivare.

En annan konsekvens av gruvdriften har varit att Malmbergets gymnasieskola Välkomaskolan har tvingats stänga. Den 24 000 kvadratmeter stora skolan innehöll både praktiska och teoretiska utbildningar. Tillsammans med MAF Arkitektkontor fick Liljewall för drygt fem år sedan i uppdrag att rita en ny gymnasieskola i centrala Gällivare som skulle husera både gymnasieelever och studerande vid vuxenutbildningar. Med placering vid Vassara Torg, mitt i stadens centrum och bredvid Gällivare museum, var planen även att göra den nya skolan till en betydelsefull symbolbyggnad. En plats som bidrar till ett attraktivt centrum, knyter an till platsens själ och historia och som blir en viktig del av den stora samhällsomvandlingen.

Viktiga utgångspunkter för byggnaden var även flexibilitet för framtida förändringar, samverkan och samnyttjande, social hållbarhet och trygghet. Byggnaden och verksamheten skulle präglas av den mångkulturella kontext i vilken den verkar, av öppenhet och jämställdhet men också av långsiktigt hållbara och robusta material, god innemiljö, lokal förankring och ett tydligt tillvaratagande av dagsljus och natursköna utblickar.

Platsens själ

Liljewall och MAF Arkitekter studerade behov och förutsättningar och arbetade i ett tätt samarbete med kommunens företrädare och skolans representanter för ta fram en lösning på hur byggnaden och hela kvarteret skulle gestaltas. Lars Olausson, gestaltningsansvarig arkitekt på Liljewall, lade tillsammans med kollegor ned stor kraft på att läsa på och fördjupa sig i platsens historia och den lokala samiska kulturen. De besökte Gällivare museum, Malmbergets gruva och Stora Sjöfallet. De vandrade runt i naturen, försökte läsa av naturens färger, badade vid fallet, sov över i en kåta försökte närma sig platsen och ta med det in i projektet, berättar han.

– Det är en brokig plats, som de flesta platser, men den präglas i mina ögon av naturen, gruvan och den samiska kulturen. Det är de saker som vi till slut tog fasta på, för att de är uttrycksfulla och för att de är viktiga, säger Lars Olausson och fortsätter.

– Gruvan är avgörande för ekonomin. Naturen är platsens själ och något av det vackraste man kan uppleva, bara någon timme bort från staden. Den samiska kulturen som fanns långt innan något annat och att den får synas och ta plats i den nya staden kändes självklart.

Laddad med symbolik

Med gruvan och naturens konturer som inspiration har arkitekterna utformat den nya skolbyggnaden till en markör som berättar en historia om kulturen och platsen. Den sex våningar höga, asymmetriska skolan, Kunskapshuset, har fått en tydlig träprofil med exteriöra och interiöra träinslag.

– Mitt resonemang har varit att trä uttrycker värme och mänsklighet och lämpar sig fint på platsen. Det stämmer bra med platsen och det som vi har valt att uttrycka, säger Lars Olausson.

Naturen och platsens identitet förverkligas och inkorporeras genom de olika materialen. Med den närliggande koppargruvan Aitiks viktiga symbolvärde för Gällivare var också koppar ett givet materialval. Kopparlegering i entréer och takhuvar skapar tydliga målpunkter. Gruvan syns också i byggnaden i form av den centrala trappan i entréhallen. Den slingrar sig upp genom hallen, som en svart gruvgång. Entréplanets golv är av betong, med slagg från gruvan, och ledstråket är av magnetit.

Naturen återfinns också i den distinkt röda färgen på fasaden och i textila mattor i utbildningsdelarna som fått myrens färger. Inne i huset följer träet med in i form av träpanelen som täcker alla väggar. Betonggolv har lagts på plan 1 medan kubbgolv av ek och textila mattor finns på de övre våningsplanen.

– Materialen följer byggnadens koncept med en lokal förankring och få uttryck. Det är också en akustik vandring från betong till textila mattor. Från entréhallens högre ljudnivå och folkliv till koncentrationen i det enskilda klassrummet, berättar Lars Olausson.

Fasaden i trä och glas är uppbyggd genom stora vertikala träpelare. Glaset gör byggnaden öppen mot staden och man kan tydligt se verksamheten inne i huset. Glas är också reflekterande, vilket arkitekterna utnyttjat i speglingarna av den gamla Centralskolans tegelfasader där husen placerats nära varandra. Det samiska hantverket har inspirerat till de flesta former och mönster i huset och konsten uttrycker i detalj den samiska religionen, berättar Lars Olausson. Tre samiska konstnärer, målaren Anders Sunna, glaskonstnären Monica Edmondsson och textilkonstnären Britta Marakatt-Labba, har även fått skapa unika verk som knyter an till ursprungskulturen.

En flexibel utbildningsmiljö

Tanken med Kunskapshuset är att det ska ge plats både åt kommunens gymnasium och fungera som ett lärcentrum för vuxna. Stor vikt har därför lagts på att skapa en flexibel utbildningsmiljö, som även står rustad inför framtidens behov av förändring och utveckling.
Det är en stor byggnad som också ska innehålla en mängd olika funktioner. Det svåraste i uppdraget var att få plats med allt som helst skulle vara på entréplanet, menar Lars Olausson. Här har arkitekterna ritat in bland annat de stora verkstäderna för de praktiska utbildningarna, matsalen och ett café. Våningen ovanför innehåller omklädningsrum, svetsbås och teorilokaler för de praktiska gymnasieutbildningarna.

Högre upp i huset finner man de teoretiska utbildningarna, uppdelade i två flyglar på var sin sida av den centrala trapphallen där eleverna möts. Här finns, förutom de teoretiska gymnasieutbildningarna även gymnasiesärskolan och Komvux. På det översta våningsplanet finns ett stort konferensrum, som även nyttjas av kommunen, ett mindre konferensrum samt en bastu och en takterrass med utsikt över Dundret.

Ett vinnande koncept

Det fem år långa projektet, med många människor involverade, har inneburit flera utmaningar. Kunskapshuset såväl som hela kvarteret skulle enligt kommunens plan gestaltats som en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar, funktionell och arkitektoniskt attraktiv helhet. Störst fokus i denna ekvation har legat på att få in programmet med alla utbildningar, berättar Lars Olausson.

– Sedan har det givetvis varit viktigt att få byggnaden att landa in fint i staden, att stärka centrum och Gällivare som stad. Det tycker jag att vi har lyckats med. Vi har haft ett tydligt koncept med former inspirerade av samiskt hantverk, en röd kulör som följer med in i huset där fasadens limträ blir till tak och väggarnas konstruktion.

Den främsta utmaningen tycker Lars Olausson har varit att klara av projekteringen med konceptet och uttrycket i behåll.

– Vi har genomgått stora besparingar och ändrade förutsättningar men tycker oss ha klarat det genom enkla och tydliga tankar. Jag tror att vi är mest nöjda med byggnadens koncept. Att vi vågade rita det som vi gjorde och att kommunen vågade acceptera det. Byggnaden har landat fint vid torget och ska förhoppningsvis bli en av de nya positiva symbolerna för Gällivare.