I fokus: Livscykelperspektiv
Synen på vad som ger minst miljöpåverkan, bygg eller drift, har börjat förändras. Vid det sista regeringssammanträdet som Alliansen hade i september 2014 uppdrog de åt Boverket att utreda läget när det gäller byggnaders klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv.
Det är inte länge sedan man ansåg att miljöpåverkan när det gällde drift var vida mycket större än vid själva byggandet. Storleksordningen har traditionellt legat vid cirka 80 procent till driftens, d.v.s. nedströms nackdel.
Nu har IVA gjort nya beräkningar och menar att den ligger vid cirka hälften.
Orsaken är att byggnader numera är så pass energieffektiva att det gamla sättet att räkna inte längre är relevant. Det är alltså dags att titta på hur klimatpåverkan kan minskas även uppströms, vid byggandet och med de ingående materialen. I den utredning som nu skall göras vill man knyta samman branschens kunskap med det aktuella forskningsläget.
Fråga branschens företrädare
Projektledare för utredningen är Hans-Olof Karlsson Hjorth, civilingenjör och expert vid Boverket. Så här berättar han om uppdraget:
– De som ingår i samrådsgruppen är Boverket, Naturvårdsverket och Formas men det kan också bli aktuellt med flera deltagare. Vi ska nämligen analysera läget både i Sverige och i ett antal andra, relevanta länder. Bland annat har jag kontakt med finska kollegor, så det kommer att växa. Själva insamlandet av data kommer bl. a att ske genom intervjuer. Vi vill prata med branschen – byggherrar, entreprenörer, kommunala tjänstemän, producenter – helt enkelt få reda på vad de vill ha och vad de behöver.
Det är naturligtvis också så att utredningen har sin bakgrund i en fördjupning av de klimatmål inför 2020 som Sverige har. Men även till det sjunde handlingsprogrammet när det gäller miljö, som antogs i Europarlamentet i november 2013. Där ligger ett antal av medlemsländerna överenskomna prioriteringar för den kommande europeiska miljöpolitiken och de påverkar givetvis även vårt land.
Gemensam bas för alla
– Ytterligare en viktig komponent är det s.k. byggproduktdirektivet som medlemsländerna har kommit överens om inom EU, fortsätter Hans-Olof Karlsson Hjorth. Det går rätt in i bygglagsstiftningen, vilket gör att det är viktigt att undersöka även vad som sker uppströms. För att kunna CE-märka produkter, få en standard, krävs en nationell reglering såväl som en europeisk harmonisering. Det ger konkurrensfördelar även för svensk byggbransch. Kanske utredningen kommer fram till att vi behöver ändra plan- och bygglagssystemet men det är alldeles för tidigt för att säga.
– Vad som är väsentligt med utredningsarbetet är dock att vi kommer fram till något som är robust och handfast. Det är imperativt om alla räknar på samma sätt, så att det skapas en gemensam bas. Med dagens datoriserade byggsätt föreställer jag mig att det vore relativt enkelt att nå det målet. Den stora vinsten kan också bli att vi får till stånd en större helhet, inte bara en miljöfråga i taget, avslutar Hans-Olof Karlsson Hjorth.
Utredningen beräknas vara klar till september 2015.
