"I ett projekt som MAX IV har vi ett ansvar att satsa på hållbarhet"
I sommar invigs forskningsanläggningen MAX IV, ett gigantiskt bygge till stor del i betong. Ulrika Hallengren, VD för Fastighets AB ML4, byggherre för projektet, berättar om valet av byggmaterial och byggnadens miljöprofil.
MAX IV är ett synkrotronljuslaboratorium där forskare från hela världen kommer att bedriva materialforskning. Anläggningen kommer att rymma ett slags superröntgen som göra det möjligt att visa hur material är uppbyggda in i minsta detalj. Forskningen ska bedrivas med så kallat synkrotronljus, elektromagnetisk energi, som produceras i lagringsringar när elektroner accelererar till en hastighet nära ljusets. Elektronerna färdas genom magnetfält som böjer deras bana. Synkrotronljuset används för att undersöka materials och molekylers mikroskopiska uppbyggnad, egenskaper och funktion. Men strålarna är otroligt känsliga för vibrationer och eftersom MAX IV ligger nära en tungt trafikerad motorväg har detta varit en av de svåraste utmaningarna i konstruktionen.
I höstas belönades projektet med Årets Miljöpris på Betonggalan och utsågs även till bästa projekt inom GreenBuilding och BREEAM under Sweden Green Building Conference.
Vad är det som har gjort att MAX IV har fått de här utmärkelserna tror du?
– MAX IV är ju en speciell anläggning i sig med en helt ny teknik som tillämpas på många områden och dessutom ett stort projekt med en budget för fastighetsinvesteringen på 2,2 miljarder kronor, vilket också gör att det har varit ett uppmärksammat bygge. Under projektets gång har vi tillsammans med Lunds universitet haft en hög ambitionsnivå när det gäller miljöfrågorna, trots att vi även har haft andra svåra utmaningar inte minst på tekniksidan, att hantera. De tekniska och ekonomiska utmaningarna har i sig varit så stora att de hade kunnat försvara ett beslut att ligga lågt på andra utvecklingsfrågor. Men jag tycker att den som driver eller deltar i ett stort projekt har ett ansvar att satsa lite extra på just miljö- och hållbarhetsfrågorna. Och jag är stolt över hur långt vi tillsammans lyckats nå!
Forskningsanläggningen har blivit certifierad enligt flera system, både Miljöbyggnad, GreenBuilding och BREEAM. Hur har visionen sett ut för MAX IV när det gäller miljöaspekten?
– Ambitionen var att utmana oss själva och ställa höga krav men också ge oss möjligheten att kunna justera kraven om det skulle behövas. Vad var möjligt och rimligt att göra utan att göra avkall på andra krav? Från början var det inte något uttalat att vi skulle uppnå miljöcertifieringar, det var inte vår utgångspunkt. Nu har hela byggnaden certifierats enligt Miljöbyggnad Guld, kontorsfastigheten enligt BREEAM-SE Outstanding och hela anläggningen lever dessutom upp till samma krav. Det är mycket mer än vad jag hade hoppats på. Genom att ställa högre krav hävdar jag att vi har vi totalt sett har sparat pengar. Visst har certifieringarna inneburit mer administrativa kostnader men när du ställer tillräckligt höga krav måste du ha med dig de klokaste personerna, vara kreativ och anstränga dig. Tack vare detta har vi fått en mycket effektivare process. Det kommer inte bara miljöfrågor till del utan även inom andra områden.
Sammanlagt har drygt 55 000 kubikmeter betong använts för att färdigställa anläggningen. Vilken betydelse har betong haft i skapandet av det här projektet och vilka är de främsta fördelarna med att bygga i betong?
– Byggnaden har extremt låga toleranser för vibrationer med anledning av den forskning som ska bedrivas. De är olika kravnivåer på olika ställen och vid olika frekvenser men bara det faktum att toleranserna mäts i nanometer gör det svårt att rent förståndmässigt greppa vad det innebär. Det finns ingen anläggning i världen som byggts med de toleransnivåer som ställts upp som krav här. Förutom ett underliggande lager med 4 meter kalkstabilisering har hela konstruktionen utformats för att vara så momentstyv som möjligt. I vissa delar av byggnaden finns också 1,5 m tjocka betongväggar för att skärma av den elektromagnetiska strålningen. Att arbeta med betong har alltså handlat både om stabiliseringsfaktorer och skydd mot strålning men det har även varit en del i att skapa en beständig utformning. Det här ska vara en bestående konstruktion och betong ger fördelar när det kommer till både kvalitet och beständighet. Men den höga andelen av betonginnehåll i fastigheten innebär samtidigt en koldioxidbelastning vid uppförandet. Därför har vi varit måna om att försöka leva upp till höga miljöklassificeringskrav i alla frågor där vi haft en möjlighet att påverka utförandet.
MAX IV blev färdigt sommaren 2015 och i juni invigs forskningsanläggningen. Vad har du för förhoppningar och tankar om laboratoriets framtid?
– Jag hoppas att verksamheten ska bli framgångsrik och ge upphov till nya material och mediciner. som de andra anläggningarna i Lund har gjort tidigare genom åren. Syftet här är att kunna titta på ännu mindre beståndsdelar och jag hoppas att det leder till ännu bättre utveckling och i sin ge ett större avstamp för andra att arbeta vidare med materialutveckling.
