Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Bostadspolitik

Hur kan användningen av solenergin öka enligt riksdagspartierna?

Vad krävs för att användningen av solenergi ska öka och vilka lösningar ser politikerna? I ett tidigare nummer av Hållbart byggande (HB4 2017) lät vi Centerpartiet och Miljöpartiet duellera om detta medans övriga riksdagspartier och Svensk Solenergi fick ge sin syn på frågan.

Jennie Krook 12 juni, 2018 • 8 minuters läsning
Riksdagshuset

Rickard Nordin, klimat- och energipolitisk talesperson, Centerpartiet

Richard Nordin

Vilka är de tre främsta åtgärderna för att öka användningen av solenergi som Centerpartiet varit med och bidragit till enligt dig?

Vi har hela tiden bekämpat solskatten, det är en principsak att man inte ska betala skatt för något som man själv producerar enligt oss.

Sedan har vi alltid haft med investeringsstödet för solenergi i våra budgetar.

Vi tog fram förslaget om skattereduktion på 60 öre per kilowattimme när vi satt i regeringen. Den klubbades i Alliansens budget för 2015, den som vann i riksdagen när det blev lite kaos efteråt med hot om extraval.

Nämn tre förslag på hur ni vill öka solenergiutbyggnaden framöver och hur ni just nu arbetar med dem?
(Richard Nordins svar på denna fråga uppdaterades 2018-04-25 efter att samtliga av de intervjuade fått frågan om något nytt tillkommit i deras arbete sedan svaren lämnades i december 2017)

Vi har lanserat Grönt avdrag. Istället för krångliga bidragsansökningar och att ligga ute med pengarna i flera år i hopp om ett bidrag som kanske inte kommer, får du istället solcellsstödet direkt på fakturan precis som med ROT eller RUT. Detta separata avdrag gäller solceller, solvärme, hemmabatterier, laddboxar och annan smart elektronik för hemmet. Det är snabbt, rakt och enkelt och ger dig lika mycket tillbaka som regeringens krångliga bidragssystem.

Vi vill också att fler ska få vara med och sätta upp solceller, även de som inte har egna hus. Bor man i lägenhet ska man kunna ha en andel i en solpark. Vi tror även att det bli billigare ifall det blir möjligt för flera fastigheter att dela på solcellsanläggningar.

Förenkla reglerna – tillåt grannar att dra elkablar till varandra för att dela på solenergin och slopa bygglovskravet där det inte är byggnadsminnen.


Vad tycker du om Miljöpartiets förslag (se nedan)? Finns det något ni kan samarbeta kring och något som ni vill göra annorlunda?

Jag tror vi är överens om de stora dragen och vill samma sak. Hade regeringen inte sänkt ROT-avdraget hade vi dock redan haft sol-ROT och kunde ersätta stora delar av solcellsbidraget med det systemet som är både enklare och snabbare.

Lise Nordin, energipolitisk talesperson, Miljöpartiet

Lise Nordin Foto: Fredrik Hjerling

Vilka är de tre främsta åtgärderna för att öka användningen av solenergi som Miljöpartiet varit med och bidragit till enligt dig?

Miljöpartiet har genom regeringsarbetet infört en rekordstor satsning på investeringsstödet för solceller. Från 2018 och kommande år kommer 915 miljoner kronor att betalas ut i investeringsstöd årligen  vilket kan jämföras med 50 miljoner kronor som stödet uppgick till under den förra mandatperioden. Vi räknar med att alla som står i kön för investeringsstödet kommer att få det utbetalt vid årsskiftet.

Sedan har vi, sedan 1 januari 2017 slopat momskravet för alla med solcellsproduktion som säljer överskottsel. Det har vi gjort genom ett undantag för alla med omsättningsgräns upp till 30 000 kronor vilket omfattar alla villaägare.

Vi införde även en skattereduktion den 1 januari 2015 som ger alla villaägare 60 öre per kilowattimme i ersättning för den överskottsel som säljs ut på nätet.

Nämn tre förslag på hur ni vill öka solenergiutbyggnaden framöver och hur ni just nu arbetar med dem?

Det finns fler saker som behöver göras. Det ena är att slopa bygglovskravet för solceller, exempelvis att kravet på bygglov tas bort för standardanläggningar. Just nu varierar det kravet från kommun till kommun. Regeringen har tillsatt en utredning om ett nationellt slopat bygglovskrav.

Det andra är en vidgad skattereduktion, idag gäller skattereduktionen bara om man har anläggningen på sin egna fastighet, Miljöpartiet vill att det ska gälla även andelsägda solenergianläggningar. Även där har vi fått till en statlig utredning.

Och det tredje vi vill göra är att utforma investeringsstödet på sikt till ett stöd som betalas ut automatiskt, exempelvis en så kallad Sol-ROT. Det är ett förslag från Energimyndigheten som vi just nu undersöker hur vi kan genomföra.

 Vad tycker du om Centerpartiets förslag? Finns det något ni kan samarbeta kring och något som ni vill göra annorlunda?

Centerpartiet delar vår ambition att alla oavsett boendeform ska vara med och sätta upp solceller. Det framgår inte av Rickards svar hur Centerpartiet vill underlätta det. Regeringen har som sagt satt igång en statlig utredning med uppdrag att vidga skattereduktionen till att också omfatta de som äger andelar i en solcellspark eller vindkraftspark.

De andra förslagen kring automatiskt utbetalt stöd exempelvis ett ROT-avdrag, rätt för grannar att dela energi förutsatt att det är juridiskt möjligt och slopat bygglovskrav har vi samma vision kring. Det avgörande är att politiskt prioritera frågorna om solenergi och att ha regeringspartners där man kan få igenom förslagen så att det inte stannar vid att vara en vision. Det är ju nu det händer. Skattereduktion, nationell solelstrategi, storsatsning på investeringsstödet och slopat momskrav har blivit verklighet med Miljöpartiet i regering.

Övriga riksdagspartier fick frågan:
Vill ni se en ökad användning av solenergi i Sverige och vad vill ni i så fall göra för att öka den användningen?

Jens Holm, miljöpolitisk talesperson, Vänsterpartiet

Vänsterpartiet tycker att Sverige ska följa länder som Tyskland och Kina och satsa på en storskalig utbyggnad av solenergi. Vi har bidragit till kraftigt höjda stöd till solceller i statsbudgeten. Alla som tankar ut mikroproducerad förnybar energi från t ex sol och vind ska kunna få betalt för den på det allmänna elnätet genom nettodebitering. Vi vill höja kraven på energiprestanda vid renoveringar och nybyggnation för att ytterligare stimulera energieffektivisering och solenergilösningar. Vi behöver också ett långsiktigt planeringsmål för utbyggnad av både solel och solvärme. På så sätt skulle industri och offentlig sektor ges långsiktiga spelregler och våga investera mer i solenergin.

Åsa Westlund, ledamot i Näringsutskottet, Socialdemokraterna

Vi socialdemokrater står bakom energiöverenskommelsen som har ett mål om 100 procent förnybar elproduktion år 2040, i det kommer solenergi spela en allt viktigare roll. Därför vill vi gynna utbyggnaden av solenergi genom bland annat kraftigt ökat solcellsstöd.

Redan i år har regeringen förstärkt stödet med 200 miljoner kronor och för 2018 med 525 miljoner kronor. Stödet till hushåll som sätter upp solceller på taket föreslås höjas, från dagens 20 procent till 30 procent av investeringskostnaden. Därtill vill vi se över stödets utformning och ansökningsförfarande för att förenkla det. Vi tittar också på om det går att göra ett generellt undantag för bygglovskrav för solpaneler för att det ska bli snabbare och enklare.

Lars Tysklind, miljöpolitisk talesperson, Liberalerna

Liberalerna välkomnar all form av fossilfri energiproduktion och ser därför mycket positivt på en ökad användning av solenergi i Sverige. Solenergi har en tydlig potential och ökad mångfald minskar också sårbarheten i energisystemet.

Vi är dock emot att välutvecklad teknik, som solenergi, subventioneras med skattemedel. Inte ens solbranschen själv är positiv till statliga bidrag eftersom det försenar utbyggnaden. Marknaden för solceller har all möjlighet att utvecklas på egen kraft utan att vara beroende av statliga bidrag, som innebär utebliven prispress.

Liberalerna vill däremot ha förenklade byggregler för solceller på tak och att skatt på småskalig elproduktion tas bort.

Lars Hjälmered, närings- och energipolitisk talesperson, Moderaterna

Ja. Moderaterna är ett teknikvänligt parti. Ny förnybar energi har spelat, och kommer spela, en allt större roll i moderna och rena energisystem. Det bidrar till att minska koldioxidutsläpp samtidigt som det skapar nya jobb- och exportmöjligheter för svensk energiteknik. Moderaterna ser positivt på en ökad användning av all form av förnybar energi. Men det är inte politikens roll att bestämma i vilken form eller skepnad detta ska ske. Som hjälp för ny förnybar energi har vi ett teknikneutralt elcertifikatsystem där alla rena kraftslag är välkomna. Om framtidens genombrott sker inom sol, vind, våg eller något annat är omöjligt att veta idag. Att då stänga dörren eller enbart öppna den för något kraftslag vore olyckligt.

Penilla Gunther, Energipolitisk talesperson, Kristdemokraterna

Solenergi är en viktig klimatsmart del i vårt energisystem. Det är en teknik med stor utvecklingspotential. Vi Kristdemokrater vill nu se att produktionsstöd börjar riktas om för att i högre grad understödja nya tekniker inom bland annat solenergi och i lägre grad gynna mogen teknik.

Mattias Bäckström Johansson, energipolitisk talesperson, Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna vill ta bort de skattelättnader och de stöd med skattebetalarnas pengar som finns för solenergi idag. Detta är ett led i en övergripande energistrategi som syftar till att göra marknadsförutsättningarna mer jämbördiga mellan de olika energislagen. Det är även viktigt att aktörerna på en öppen och fri elmarknad baserar sina investeringsbeslut på riktiga prissignaler för att det ska vara hållbart över tid.

Det finns även en överhängande risk med att de som har investerat i solenergi i efterhand kan känna sig lurade eller att det var utan risk, då staten i stor omfattning har gått in och subventionerat investeringen. Detta kan vi se exempelvis med många vindkraftsexploatörer som var tidigt inne i elcertifikatssystemet och där nu konkurs väntar för många och där man förväntar sig ytterligare politiska subventioner då man underskattat risken att agera som producent.

Sverigedemokraterna vill däremot underlätta för småskaliga aktörer med mer flexibla regler som tillåter fler aktörer att agera på elmarknaden och där man inte ska diskrimineras av sin storlek.

I krönikan "Bättre med långsiktiga regelförenklingar än kortsiktiga stöd" ger Svensk Solenergis talesperson Johan Lindahl sin syn på saken.



Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions Panasonic

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.


Dela artikeln

ANNONS
Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
BILD 1 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px-2
Paroc

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px

Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.