Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Byggprojekt

Historiskt hotell når nya höjder

När Skansen 18, en hotellfastighet av högt kulturhistoriskt värde, skulle rustas upp och utökas med fler våningsplan var husets grundkaraktär och arkitektur en central utgångspunkt.

Anneli Hidalgo 1 juni, 2021 • 4 minuters läsning
Historiskt hotell når nya höjder

På Norrmalm, i centrala Stockholm, ligger fastigheten Skansen 18. En fastighet som historiskt sett har varit ett viktigt nav i Stockholm och Sverige. Byggnaden uppfördes 1968–70 som ett tillfälligt riksdagshotell. Under 1970-talet var det här som många av landets högsta beslutsfattare bodde när riksdagen låg i fastigheten som idag inrymmer Stadsteatern. Det befintliga hotellet, det ursprungliga riksdagshotellet, är dessutom grönklassat i Stadsmuseets klassificering medan de tre angränsande byggnaderna, Stadsteatern, Kulturhuset och Riksbanken, har klassificering kulturhistoriska värden.

2005 köpte Stena Fastigheter Skansen 18 som under flera år var hotellet Sergel Plaza. När stadsutvecklingsprojektet Urban Escape, där ett helt kvarter med fem fastigheter skulle omvandlas, blev Brunkebergstorg mittpunkten av det 130 000 kvadratmeter stora området. Torget, som länge hade varit en sluten och undanskymd plats skulle vitaliseras genom att byggas om och restaureras. För Stena Fastigheter innebar det bland annat att modernisera Skansen 18 med ett nytt hypermodernt signaturhotell under namnet Downtown Camper, i Scandic Hotels regi.

Tre våningar högre

Vid ombyggnationen var planen en uppdaterad entrélösning, en ny wellnessavdelning samt mötes- och eventytor tillskapades för hotellverksamheten. Dessutom skulle fastigheten utökas med en påbyggnad om tre våningar som skulle bestå av två hotellvåningar samt en mindre teknikvåning.
För ombyggnationen av Skansen 18 arbetade Stena Fastigheter fram lösningar tillsammans med Doos Architects, och bygglovsenheten på Stockholm stad. Arkitektoniskt var det viktigt att fånga upp den grundkvalitet, design och arkitektur som den befintliga byggnaden bar på, menar Johan Johansson, byggprojektledare på Stena Fastigheter.

– Att låta påbyggnaden följa husets grundkaraktär och ta vara på modulindelningarna så att det nya och det gamla hänger ihop och talar samma formspråk var den centrala utgångspunkten i den arkitektoniska gestaltningen.

Påbyggnaden utgörs av rumsmoduler i samma storlek som staplas på och runt varandra för ett varierande taklandskap. Modulerna är indragna från hotellets fasad mot Drottninggatan och mot Brunkebergstorg och Beridarbansgatan för att inte störa och konkurrera med det ursprungliga hotellet.

Komplex konstruktion

Påbyggnadsarbetet visade sig vara en utmanande process. Det är en komplex fastighet och konstruktion som ursprungligen inte är ritad för de tekniska lösningar och utrymmen som moderna hotell behöver, berättar Johan Johansson. En första utmaning var att man tvingades ändra utformningen då detaljplanen inte blev godkänd. Det innebar omarbetning och extra förstärkningsarbete av stommen. Den ändrade utformningen av påbyggnaden innebar även ändringen att dela fläktrum vilket innebar mycket mer komplicerade installationer.

– Vi ville även ta upp större öppningar i de första våningarna för att få större ljusinsläpp och mer transparens in i fastigheten. Detta fick vi anpassa till fastigheten och den befintliga fasadens komplexa konstruktion.

En annan utmaning låg i byggnadens läge, då placering av en tornkran visade sig bli svårt. Den ursprungliga planen var att ha kranen på gatan, vilket inte gick med hänsyn till underliggande konstruktioner. Stena Fastigheter fick tillsammans med byggentreprenören Arcona hitta en speciallösning genom att bygga ett fundament och en smidesstomme genom de fem nedre våningarna av huset för att ens kunna montera kranen. Sedan fick kranens kapacitet och plats bestämma vidare arbetssätt.

Fasad av aluminium

Fasaden är klädd med en mörk aluminiumplåt. Arkitekterna la en hel del arbete på att hitta rätt kulör för påbyggnaden så att den skulle gå mot den befintliga plåtfasaden. I detaljplanen låg en föreskrift om en guldfärgad nyans av fasad men till slut föll valet på en mer gråbeige ton som håller bättre över tid och som passar i större skala, säger Johan Johansson. Påbyggnadens fasad är gjord av alucobond.

– Vi ville ha ett plåtmaterial som kunde utföra finishen på ett bra sätt och alucobond är en aluminiumplåt men med en sandwichkonstruktion som gör den mer lättarbetat och hållbar. Att arbeta med ett hållbart material som även är ett material som enklare skapar snygga detaljer gjorde att vi valde just det till fasadkonstruktionen.

LEED Gold

Det nya hotellet slog upp portarna i september 2017. Johan Johansson är nöjd med hur byggnaden har fått en modern upplyftning där man samtidigt har tillvaratagit det fina och arkitektoniska i huset som redan fanns.

– En modern hotellverksamhet har kunnat flytta in i en byggnad från en annan tidsepok. Byggnaden tar nu också en väldigt fin plats i omgivningen. Vi har helt enkelt låtit Skansen 18 få ta klivet ut i rampljuset på det nya Brunkebergstorg.

2020 certifierades fastigheten med LEED guld. Det är det första hotell som vid en ombyggnation uppnår en så hög betygsnivå och den femte hotellbyggnaden totalt som certifierats enligt LEED i Sverige. Miljöarbetet och LEED-certifieringen har omfattat byte av samtliga ventilations-, kyla- och värmesystem vilket har bidragit till förbättrad luftkvalitet och termisk komfort. Installation av vatteneffektiva blandare minskar vattenanvändningen med upp till 40 procent. Belysnings- och solskyddssystem har bytts ut för att bidra till förbättrad ljus- och dagsljusmiljö. Genom att i hög utsträckning behålla befintliga fasader, golvbjälklag och innerväggar har projektet aktivt arbetat med resurshushållning.

– Jag känner mig stolt över att vi på en så kort tid fick en toppmodern byggnad med hållbarhet i fokus, vilket fick sin bekräftelse i certifiering med LEED Gold. Byggnaden ska användas under lång tid och då är det viktigt att vi bygger med en låg miljöpåverkan för framtida generationer, avslutar Johan Johansson.

Foto: Stena Fastigheter / Robin Hayes Photography



Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions Panasonic

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.


Dela artikeln

ANNONS
Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
BILD 1 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px-2
Paroc

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px

Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.