Koncentrationssvårigheter, huvudvärk, allergi, astma - ja detta är bara några av de symtom som dålig luft i skolan kan leda till och larmrapporterna om detta har väl knappast undgått någon. Det är mycket angeläget att ventilationen och luftkvaliteten i våra skolor förbättras. Hösten 2014 genomförde Svensk Ventilation en enkätundersökning om inomhusluften i våra skolor, och bara fyra av tio kommuner hade de senaste tre åren följt lagen och genomfört den obligatoriska ventilationskontrollen (OVK) på samtliga grund- och gymnasieskolor. Trots att prognosen såg dyster ut menade Svensk Ventilation att det i alla fall gav frågan ett bra genomslag. Den har tagits upp i riksdagen och Boverket presenterade förra året en vägledning av tillsynsarbetet. Fler kommuner börjar nu på allvar också förbättra sina skolmiljöer.

Tydlig kvalitetssäkring

En sådan kommun är Kumla, där man har börjat arbeta långsiktigt med att kvalitetssäkra luften från ventilationssystemen, som ett komplement till OVK. Och fokus ligger just på skolor och förskolor. Metoden man valt att arbeta efter är utvecklad av professor Rolf Nybom vid Karolinska Institutet och Kumla är den tredje kommunen i landet som använder sig av tekniken. Enligt Nyboms så kallade Sempore-metod tar man sänkan på tilluften i en byggnad med hjälp av så kallade mätstubbar. Med hjälp av stubbarna kan man fånga upp de partiklar som finns i luften och på så sätt identifiera problemen i byggnader. Mätstubben (filterelektroden) monteras på en bärbar pump, som sedan suger luft (1,5 l/min) i 25 minuter. På mätstubbens membran fastnar partiklar så små som 0,1 um. Mätstubben tas till ett laboratorium för fortsatt analys i mikroskop. Problemen kan ofta vara av enklare karaktär som till exempel filter som inte bytts eller torra golvbrunnar som sprider partiklar från avloppet, även om de orsakar stora innemiljöproblem. Med hjälp av mätstubbarna kan man hitta problemet istället för att ta till tids- och kostnadskrävande åtgärder som att bryta upp golv.

Kumla kommun har utbildat fyra personer i metoden och köpt in särskild mätutrustning.

– Det handlar om att förebygga och om att kvalitetssäkra systematiskt, säger Göran Sandström, driftingenjör på Kommunfastigheter. Det är tilluften vi säkrar. Vi mäter alltså att den luft som tillförs i lokalen via ventilationsaggregaten är av god kvalitet. När lokalen är godkänd kommer vi sätta upp ett certifikat på synlig plats, så alla kan se att den tillförda luften i lokalen är kvalitetssäkrad.

Uppfyller inte dagens krav

Även i Malmö behöver skolluften förbättras. Av stadens drygt sjuttio kommunala grundskolor har nio skolor helt eller delvis självdragssystem, det vill säga ventilation utan mekaniska fläktar och därmed uppfyller de sällan dagens krav på luftomsättning. Man började åtgärda dessa problem i början av året och kommer att fortsätt under totalt 3-4 år.

– Nu har vi gjort en första prioritering bland våra grundskolor och detta inleder vårt långsiktiga och systematiska arbete med att säkra god inomhusmiljö, säger Jenny Groothuis enhetschef Stadsfastigheter och Nedim Burić, enhetschef grundskoleförvaltningen.

Arbetet har dock inte gått helt problemfritt. I flera år har det pågått en juridisk tvist om luften på två av grundskolorna, Linnéskolan och Bulltoftaskolan. På båda skolorna var halten av koldioxid i klassrummen alldeles för hög. Miljöförvaltningen bedömde de höga halterna av koldioxid som en hälsorisk och krävde en ventilationsombyggnad och grundskoleförvaltningen överklagade då de ansåg att de inte skulle hinna. Efter ett avgörande i mark- och miljödomstolen stod det dock klart att båda skolorna måste få ny ventilation. Kommunen har även stött på problem i sin upphandling. Inget av de företag som lämnat anbud har klarat att möta alla krav som kommunen ställer, och under hösten 2016 görs ett nytt försök till upphandling till de två skolorna.

– Det är klart att det hade varit bättre om vi hade kommit igång i år. Men vi känner oss ganska trygga med de åtgärder som har vidtagits under tiden, med vädringsrutiner och utökad städning, säger Jenny Groothuis till Sydsvenskan.

Anrik byggnad med modern ventilation

En skola som redan förbättrat sin ventilationslösning är Karolinska gymnasiet i Örebro. Skolans huvudbyggnad är från 1832 och anorna sträcker sig så långt bak som till 1200-talet, så behovet av bättre inomhusluft var stort. Renoveringen omfattade sju byggnader, plus en ny elevrestaurang och ett specialanpassat hus för det estetiska programmet. Alla klassrum och grupprum på skolan har bland annat utrustats med närvarostyrd ventilation och givaren är kopplad till intelligenta spjäll som anpassar flöden och temperatur efter hus många som finns i lokalen. I korridorerna och allmänna utrymmen i övrigt är det ett fast flöde.

Huvudbyggnadens pampiga aula med plats för 270 personer har fått helt ny ventilation. Tidigare kom tilluften in via scenen längst fram och flödet räckte inte till för att ge bra luft i hela lokalen. Entreprenörerna drog därför tilluft även till den bakre delen av aulan och löste det snyggt genom att låta tilluftskanalerna mynna ut i ett utsirat ventilationsgaller i väggen. Tilluft kommer också in under scenens främre kant medan frånluften förs ut centralt i undertaket. Ventilationen är VAV-styrd av temperatur och luftkvalitet som mäts utifrån VOC, Volatile Organic Compound, det vill säga lättflyktiga organiska föreningar. Man har även möjlighet att forcera om det skulle krävas. Med dessa nya lösningar lyckades man få ett tillräckligt stort luftflöde i lokalen (max 2000 l/s), rapporterar Svensk Ventilation.

Totalt har tio nya FTX-aggregat med tillhörande kanalsystem installerats i skolans byggnader. FTX innebär att systemen har både från- och tilluft och värmeåtervinning. Huvudbyggnadens tak fick dock inte ändras utan här fick man istället renovera två äldre FTX-aggregat som fanns där och gett dem effektivare fläktar och en ny styrutrustning.

Fackkunskap och idérikedom

Eleverna och lärarna upplever en klar förbättring av luften i skolan, den gamla anrika skolmiljön är kvar, men luften är uppdaterad till nutid. Att renoveringen gått så bra tror projektledarna bland annat berott på att de kunde stänga skolan under ett år och göra allting rätt från grunden, samt att ventilationsentreprenören var uppfinningsrik och hittade speciallösningar anpassade efter skolans behov, rapporterar Svensk Ventilation. Mycket har fått lösas på plats och det har ställts stora krav på både fackkunskap och idérikedom hos alla. Under renoveringens gång stötte byggherrarna även på flera hälsofarliga ämnen, bland annat stenkolstjära och blåbetong. På ett ställe var man tvungen att bygga dubbla innerväggar för att kunna ventilera bort de hälsofarliga ämnena, utan att renovera bort de byggnadshistoriska detaljerna.

Man räknar också med att ventilationslösningarna tillsammans med nya VVS-anslutningar till stomnätet, en helt ny undercentral, isolerade kulvertar, nya klimatskärmar, nya radiatorer och treglaskassetter i alla fönster har halverat skolans energiförbrukning.