En väl uttänkt strategi för hållbara transporter, samverkan med olika aktörer och en satsning på såväl nya som befintliga stadsdelar tillhör grundpelarna i Lunds miljöarbete.

Lund har under åren uppmärksammats för sitt miljöarbete, nu senast som en av tre finalister till Årets klimatstad, där Umeå till slut tog hem förstaplatsen. Lund nominerades för sitt mål att vara helt fria från utsläpp år 2050, kommunens samverkan med universitetet och näringslivet och drivandet av klimatsatsningar inom områden som transporter, förnybar energi och uppvärmning. Nyckeln till Lunds framgångsrika miljöarbete tror Linda Birkedal, miljöstrateg på Lunds kommun, är just det systematiska, övergripande arbetet som förts under lång tid och även över blockgränserna.

– Vi lyckas genomföra åtgärder inom olika områden utan att tappa bort helheten. Vi har också en bred samverkan mellan olika samhällsaktörer liksom en konsensus bland de politiska partierna. Den politiska majoriteten byts ofta ut vid valen. Därför har man satsat mycket på att hitta långsiktiga lösningar som håller över ett val än att börja om på nytt.

Bland annat har det funnits en bred samsyn runt LundaMaTs, kommunens strategi för ett hållbart transportsystem. MaTs står för MiljöAnpassat TransportSystem. Det grundlades under slutet av 1990-talet i efterdyningarna av klimatdiskussionerna och Agenda 21. Lunds politiker beslutade sig för att lägga krutet på den enskilt viktigaste frågan som kommunen hade möjlighet att påverka, nämligen trafiken. Målet var att ta ett helhetsgrepp om transporterna och med ett förbättrat samarbete mellan olika aktörer skapa bättre förutsättningar för gång-, cykel- och kollektivtrafik men även miljöanpassa bil- och företagstrafik.

– Arbetet med LundaMaTs har verkligen haft hög politisk status och ett brett engagemang under många val, säger Linda. Det tog sin avstamp i miljödimensionen och har nu vuxit till att handla om hållbar utveckling i sin helhet. LundaMaTs har varit framgångsrikt särskilt när det gäller det kommunala vägnätet, vi har lyckats styra mer mot cykel-, gång- och kollektivtrafik istället för privattrafik. Under hela perioden som vi har arbetat med strategin har Lund haft en stor befolkningstillväxt. Trots det har utsläppen minskat.

Inom LundaMaTs är även byarna utanför Lund ett stort fokusområde för hållbara transporter, berättar Linda. Här arbetar kommunen med olika delar, som utökad kollektivtrafik men även att vägar för bra samhällsservice i de mindre orterna. Ett sätt är genom att utgå ifrån kommunens egen verksamhet. År 2020 ska organisationen vara fossilbränslefri vilket innebär att till exempel hemtjänsten även i byarna måste bedrivas på ett hållbart sätt. Kommunen har därför satsat på elbilar för hemtjänsten i kombination med ellådcyklar.

Men även om det fokuserade arbetet med transportsektorn gett goda resultat är det ett svårt område att ta sig an och som kommer med en del utmaningar, berättar Linda.

– Det kräver mer tålamod och flera olika lösningar. Men eftersom det är en utmaning har vi också lagt stor tyngd vid det. Det ger även många positiva effekter, klimatnytta men också i form av förbättrad luftkvalitet och en vilja att ha en levande stad med människan i centrum. Det övergripande målet är att inte låta transportinfrastrukturen ta all plats från de mänskliga mötena.

Spjutspetsområdet Brunnshög

Kunskapsstaden Lund för sin historiska tradition av innovation vidare i och med satsningarna på nya stora forskningscenter som ska ligga i framkant. I nordöstra Lund växer stadsdelen Brunnshög fram kring forskningsanläggningarna ESS och MAX IV. Brunnshög är stadens största stadsbyggnadsprojekt som fullt utbyggt kommer att ha omkring 40 000 boende och verksamma. Projektet har en hög svansföring när det gäller miljöaspekterna. Med Brunnshög strävar Lunds kommun och de andra parterna efter att bli ett europeiskt föredöme för hållbart stadsbyggande ur såväl ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella aspekter.

– Centralt för hela området är att minimera klimat- och energipåverkan. Det handlar om att bygga energisnålt men också uppvärmningslösningar till exempel som att ta tillvara på restvärmen från forskningsanläggningarna, berättar Linda. Genom den breda dialogen som vi har i det här projektet är det även många byggherrar som är redo att arbeta med den här fjärrvärmelösningen. Utöver detta arbetar vi även med lokal elproduktion, energilagring, gemensamhetslösningar när det gäller bilpooler och cykelpooler som är kopplade till fastighetsägaren eller byggherren.

Mycket arbete har också lagts ner på att skapa en stad som kan stå emot klimatförändringar.

– Översvämningsrisken är central för Lunds del och därför jobbar vi mycket med lösningar för dagvattenhantering och grönska för att bebyggelsen ska klara störtskurar av dignitet.

I utbyggnaden av Brunnshögs trafiksystem gäller målen 1/3 biltrafik, 1/3 gång och cykel samt 1/3 kollektivtrafik. För att möjliggöra fler resor med kollektivtrafik till stadsdelen, men även fler fossilfria transporter i staden, byggs nu en spårväg mellan Lund C och Brunnshög. Spårvägen kommer att gå längs huvudstråket genom den nya stadsdelen och kommer därmed även att knyta samman den med övriga Lund.

– Det finns en utmaning i ett spjutspetsområde som Södra Brunnshög med stor internationell dragkraft. Det gäller att verkligen utnyttja den potentialen men undvika att vi bygger ett segregerat Lund, säger Linda. Därför är det viktigt att även här hålla ihop transportsystemet så det inte bara blir en tunnel från Lunds centrum direkt ut till Brunnshög utan att hela staden hänger samman.

Överenskommelse om finansieringen

Utbyggnaden av spårvagnen är ett dyrt projekt. Slutnotan väntas landa på mellan 830 och 930 miljoner kronor. Drygt 300 miljoner kronor i stöd har beviljats via regeringens satsning på stadsmiljöavtal och i våras slöts ett avtal mellan Lund och Sverigeförhandlingen som innebär att spårvägen totalt får 50 procent statlig finansiering. I överenskommelsen ingår dock även att kommunen förbinder sig att medfinansiera den nya höghastighetsjärnvägen Stockholm-Malmö och Stockholm-Göteborg samt att bygga 15 000 bostäder. Bostadssatsningen är även av stor betydelse för att täcka bostadsbehovet i Lund, menar Linda.

– Lund måste ha beredskap för att kunna erbjuda bostäder för människor med lägre betalningsförmåga, genom stadens många studenter och ett ökat flyktingmottagande. Det är viktigt att prioritera. Samtidigt behöver det också byggas bostäder för målgruppen internationella forskare i och med vår satsning i Brunnshög.

Energieffektiv renovering i Linero

Linda lyfter även fram vikten av att inte allt fokus på hållbarhet koncentreras i det nya och som då riskerar att låta andra stadsdelar bli eftersatta. Hon tar upp EU-projektet CITyFiED som ett aktuellt exempel på Lunds arbete med satsningar på befintliga stadsdelar i behov av upprustning. I projektet CITyFiED utvecklas en strategi för att omvandla europeiska stadsdelar med högt energibehov till framtidens smarta städer. Genom innovativ teknik och nya metoder vill man renovera byggnader och skapa smarta el- och fjärrvärmenät. För Lunds del innebär det att 70-talsområdet Linero ska upprustas med mer miljövänliga bostäder och göra området så energisnålt som möjligt. Bland annat installeras solceller, fjärrvärmenätet förbättras och elnätet uppgraderas. Totalt energieffektiviseras 500 lägenheter men det byggs också nytt i form av flerfamiljshus och passivhus som kan attrahera fler till området.

– I det här fallet har inte energieffektiviseringen blivit en ö. Ett viktigt mål har varit att upprustningen ska vara för de boende och som inte leder till hyreshöjningar som i sin tur tvingar till flytt. Vi har satsat på upprustningen av centrum, lekplatser i området och bättre cykelvägar samtidigt. När hela den kommunala organisationen arbetar tillsammans med att lyfta området har vi också en mycket bättre grundrelation till de som bor i området och genom en bra dialog har vi också kunnat lyckas väl i lyftet av Linero, säger Linda.

Miljöbyggnad blir standard

Den kommunala fastighetsförvaltaren Lundafastigheter har under flera år arbetat med miljöklassning av kommunens byggnader genom certifieringssystemet Miljöbyggnad. Kommunhuset Kristallen var först med att testas enligt certifieringen. Tidigare i år beslutade servicenämnden om riktlinjer för certifiering med utgångspunkt i LundaEko II, kommunens program för ekologiskt hållbar utveckling, och en utvärdering av Miljöbyggnad. Beslutet blev att samtliga nybyggen i kommunen ska byggas enligt Miljöbyggnad nivå Silver.

– Utifrån en långtidsprognos för kommunens ekonomi ser vi att det kommer att bli tuffare under en lång tid framöver. Att därför satsa på låga driftskostnader finns det både ekonomiska och miljömässiga skäl till. Vi ser många styrkor i Miljöbyggnad och har varit nöjda med det, säger Linda.

Samtidigt finns det en viss reservation inför certifieringssystemet. Synpunkterna gäller främst att Miljöbyggnad ger favör åt värmepump som uppvärmningsmetod.

– Så som Miljöbyggnad ser ut idag måste vi också vara vaksamma när vi hanterar det. När det gäller energikraven har man byggnaden som systemgräns vilket gör att man styr mot värmepumpslösningar och vikten av värmepumpar med hög värmefaktor. Det som vi egentligen tycker är bäst är en tät byggnad med låga värmeförluster och ett bra klimatskal som ger en robusthet. Sett till en byggnads livstid brukar uppvärmningssystemet bytas ut flera gånger. Därför är det olyckligt att bygga på en viss metod. Vissa energiformer varier i pris över tid. Det tycker vi är lite knepigt. Lunds kommun har fjärrvärme med väldigt hög miljöprestanda där vi ser att det kommer in mycket restvärme. I ett sådant läge är det olyckligt att Miljöbyggnad styr hårt mot värmepump.

Fossilbränslefri kommun om fyra år

Lund är en av 6000 kommuner i Europa som undertecknat det så kallade Borgmästaravtalet. Det innebär att minska utsläppen av växthusgaser med minst 50 procent till 2020 jämfört med 1990, och att 36 åtgärder ska genomföras för att nå dit. År 2020 ska kommunen vara fossilbränslefri.

– Våra chanser att nå målet ser bra ut. 2014 blev ett avgörande år då vi redan hade minskat utsläppen med 47 % jämfört med 1990, bland annat på grund av att fjärrvärmen blev betydligt bättre det året. Vi har fortfarande ett batteri av åtgärder som inte är genomförda ännu men som är med i planeringen, säger Linda. För att nå resultat och gå mot en hållbar framtid måste vi arbeta med många olika vägar – från beteendeförändringar och samhällsplanering till effektiv teknik och förnybara drivmedel. Att verkligen satsa på alla dessa områden är definitivt en utmaning.

Visionsbild av Brunnshög. Illustration: FOJAB Arkitekter