Arkitektur

Helgopriset till restaureringen av Göteborgs rådhus

Caroline Losman och Mikael Nädele, GAJD arkitekter, tilldelas Helgopriset 2018 för restaureringen av Göteborgs rådhus.

Anneli Hidalgo 16 november, 2018 • 2 minuters läsning

Arkitekterna prisas för att bland annat ha hittat en perfekt balans mellan en minutiös restaurering av den storslagna rådhushallen och en mer rättfram och ekonomisk ombyggnad av kontorsdelarna.

Göteborgs rådhus består av två delar, en äldre del med anor från Tessins 1600-tal och en tillbyggnad från 1936, ritad av arkitekt Gunnar Asplund. Efter att tidigare ha inrymt Göteborgs tingsrätt beslutade man 2010 att rådhuset skulle byggas om för Göteborgs kommunstyrelse, kommunens ledning och de politiska partierna. Arkitektuppdraget gick till Caroline Losman och Mikael Nädele, GAJD arkitekter, som juryn för Helgopriset menar har hittat en perfekt balans för att lösa funktion och moderna krav.

"Kunskap är grunden för all byggnadsvård. I alla tusentals delbeslut som krävs i en restaurering krävs samarbete och en tydlig prioritering. Och inte minst förmågan att kunna låta bli att göra för mycket. Allt detta är föredömligt löst i restaureringen av Göteborgs rådhus. Arkitekterna har skickligt genomfört detta projekt och återgett Göteborgs internationellt mest kända byggnad dess storhet och intimitet. Värdig både Tessin och Asplund," lyder juryns motivering.

Tillbaka till ursprunglig fasad

Den största synliga förändringen är fasadens renovering och nya färgsättning. Efter en grundlig analys av fasadernas färgskikt, parallellt med arkivforskning, valde Losman och Nädele att återgå till det ursprungliga kulörvalet och göra en tolkning av Asplunds originalidé; en mättad gul nyans med något mörkare pilastrar och bjälklagsband medan det äldre rådhuset fick en traditionell gul kulör. Byggnaden är fylld med innovativa tekniska lösningar, invävda och dolda för bästa möjliga bevarande av rumsgestaltningen. Ambitionen med den nya inredningen har varit att skapa nya ändamålsenliga mötes- och konferenslokaler. Det har också varit viktigt att vara tydlig med att möblerna ger nya funktioner och att de formmässigt är tydliga tillägg.

Originalmöbler renoverades

Då Rådhuset är ett byggnadsminne krävde arbetet noggranna förberedelser och stor varsamhet. Befintliga material fick ny glans, utslitna delar byttes ut och rum med höga kulturhistoriska värden och bevarandekrav anpassades med nutidens teknik. I delar som hade en större acceptans för förändringar gjordes nya rumsbildningar och arbetsmiljöer skapades i enlighet med dagens krav. Träkonservatorer och stenkonservatorer var några av de specialister som anlitades och även delar av den lösa inredningen och Asplunds originalmöbler sågs över och renoverades.

Ombyggnaden var klar i början av 2014 och Rådhuset blev då Göteborgs nya stadshus. Helgopriset, som delades i år ut för sjätte gången, har sin bakgrund i arkitekt Helgo Zettervall som bland annat restaurerade domkyrkorna i Lund, Uppsala och Skara. Statens fastighetsverk förvaltar Helgo Zettervalls fond och delar varje år ut ett ekonomiskt bidrag till behövande arkitekter. Utöver detta ska resterande medel enligt fondens stadgar främja svensk byggnadskonst.

Foto: Krister Engström

Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.

ANNONS

Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px — Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.