Har vi råd att bygga kortsiktigt?
Vi lever i en tid där vi av många skäl måste hushålla med jordens resurser. Ett sätt är att öka livslängden på våra byggnader och infrastruktur i stället för att riva och bygga nytt.
Det är då viktigt att analysera de olika byggmaterialens klimatavtryck ur ett livscykelperspektiv. Ebba Örwall, hållbarhetschef för byggmaterialkoncernen Heidelberg Materials i Sverige, menar att kunskapen om de olika byggmaterialens egenskaper är för låg i många kommuner och att svenskt samhällsbyggande har för snäva tidsperspektiv.
Materialfakta avgörande
Jag möts ibland av uppfattningen att betong är en klimatbov som inte passar in i en hållbar framtid och att samhället borde ersätta betong med andra byggmaterial. Självklart ska vi bygga med rätt material på rätt plats och så resurssnålt som möjligt - det gäller alla material. Men jag upplever att kunskapen om de olika byggmaterialens egenskaper, och då särskilt betong, ofta är för låg.
För att kunna fatta genomtänkta beslut kring materialval och byggsystem, behövs fakta om materialens hållbarhet, beständighet och klimatbelastning över tid. Därför är det oroväckande att man i många kommuner allt oftare tar fram materialstrategier och fattar policybeslut som exkluderar material vars funktion och livslängd varit bättre lämpade. Det leder ofta till att byggnader måste byggas om eller i värsta fall rivas efter bara några decennier. Det i sin tur resulterar i ökad resursåtgång och därmed ökad klimatpåverkan.
Motståndskraftigt med lång livslängd
Jag menar att kunskapen om betong behöver förbättras för att kommunerna ska kunna ta fram välgrundade materialstrategier:
1. Betongkonstruktioner har en livslängd på långt över hundra år och en utomordentlig motståndskraft mot väder och vind. För att jordens resurser ska räcka till, är det avgörande att inte behöva renovera eller riva byggnader i onödan eller för tidigt.
2. Det är mycket i vårt samhälle som är beroende av betong som byggmaterial. Det handlar till exempel om våra VA-system, hamnar, tunnlar, broar, järnvägar och vindkraftsfundament. Samtidigt är det ett beständigt material för grund och konstruktioner i bostäder och andra byggnader. Befintliga betongbyggnader kan byggas på med fler våningar i kompletterande material såsom trä eller transformeras genom att stommen återanvänds när övriga delar måste bytas ut. Detta är avgörande för att kunna förlänga livslängden på befintliga byggnader.
3. En betongbyggnad är energieffektiv och kan tack vare sin värmetröghet jämna ut effekttoppar i elsystemet och på så sätt sänka kostnader. Materialet kräver dessutom minimalt underhåll. Detta tillsammans med att betong som material karbonatiserar minskar klimatpåverkan under driftsfasen. Karbonatisering är en kemisk process som innebär att betongbyggnader tar upp koldioxid från omgivningen under hela sin livstid. I Sverige innebär det cirka 300 000 ton koldioxid per år.
4. En stor utmaning i byggbranschen idag är att man bygger med överkvalitet, alltså onödigt högvärdig betong för att snabba på byggprocessen. Flerbostadshus byggs med samma hållfasthet som broar, vilket leder till betydande mängder bindemedel helt i onödan. Detta kan man relativt enkelt komma åt genom val av andra ytskikt och rätt betong på rätt plats.
Parallellt med de framsteg som görs för att minska betongens klimatavtryck, ser jag att mycket kan förändras till det bättre med klokare planering och smartare byggprocesser. Vi måste prissätta resursåtgång och klimatpåverkan högre. Ett viktigt steg är att omvärdera "slit och släng"-mentaliteten och förlänga tidsperspektivet när vi bygger vårt samhälle.
