Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Nyheter

Hållbarhet engagerar många även i bistrare tider

Bostadsbyggandet har störtdykt och regeringen har bromsat hållbarhetsambitionerna, men engagemanget för det hållbara byggandet har inte stannat av. Den analysen gör Lotta Werner Flyborg, vd för Sweden Green Building Council, SGBC. Att vilja bygga hållbart är hetare än nånsin.

BILD Pia Andrea
Pia Andrea 12 oktober, 2023 • 5 minuters läsning
sbgc web

Miljöcertifiering //

– Det pratas om totalstopp gällande bostäder och hur detta har slagit hårt mot konsulter, arkitekter och entreprenörer. Men vad man också pratar om väldigt mycket är hållbarhet, säger Lotta Werner Flyborg när Hållbart byggande träffar henne på SGBC’s huvudkontor i Hornstull.

SGBC ser att registreringar för certifieringar av nybyggnation har stannat av. Det är inte konstigt tycker Lotta Werner Flyborg, med tanke på läget i bygg- och fastighetsbranschen. Men samtidigt ser de att systemet Miljöbyggnad iDrift, som handlar om att certifiera och förbättra det befintliga systemet, nu börjar ta fart.

– Det är jätteroligt. Det är inom renovering vi kommer göra riktigt bra miljönytta framöver. Vi är ganska bra på att certifiera nybyggnation i dag, men vi måste ta tag i de befintliga byggnaderna och det kommer sannolikt vara renovering vi ägnar oss åt de närmaste åren, nu när det inte kommer att byggas så mycket nytt, säger hon.

Även NollCO2 - SGBC’s tuffaste system som görs i kombination med en bredare bascertifiering - börjar nu ta fart.

– Det är glädjande att fler vill jobba med detta certifieringssystem för det handlar mycket om klimatet: klimatnyttan och klimatpåverkan, två av EU-taxonomins första miljömål, säger Lotta Werner Flyborg.

SGBC ser också att de kan bidra till att verifiera de faktorer som byggföretagen måste redovisa i sina hållbarhetsrapporteringar, som i sin tur blir underlag när byggbolagen vill ta gröna lån hos bankerna. SGBC håller på med ett stort arbete för att linjera sina certifieringssystem mot EU’s taxonomi. Taxonomin ska bidra till att ekonomiska investeringar riktas mot hållbara verksamheter.  Där har man redan släppt två av sex kriterier, klimatanpassning och klimatpåverkan. Totalt kommer det att bli sex kriterier. Det mest utmanande kommer att bli det som heter ”Do no signifikant harm”, som handlar om att en miljöåtgärd som utförs inte samtidigt får förstöra för en annan miljöåtgärd.

– Det kommer bli jättetufft och kommer innebära att man behöver jobba med hållbarhet på ett bredare sätt. Miljöfrågan har gått från att handla om energi till att nu bli väldigt mycket större och kopplas till finansiering och pengar, vilket är helt rätt. Men det kommer påverka hela branschen, säger Lotta Werner Flyborg.

Nyligen släpptes regeringens budget som beräknas öka utsläppen i Sverige framöver. Lotta Werner Flyborg konstaterar att Sverige som land har gått från att ligga i framkant gällande hållbarhet - till att släpa efter. Numera är det de europeiska politikerna som driver de här frågorna och Sverige och svenska företag kommer att behöva anpassa sig.

– I Sverige är det inte politikerna som driver frågan, utan näringslivet.  Och eftersom vi ser att vi behöver fokusera mycket mer på hållbarhet framöver, vill vi nu bredda vårt hållbarhetsarbete. Vi arbetar med att anställa en näringspolitisk person, för vi kommer att behöva jobba mycket mer med politikerna, säger Lotta Werner Flyborg.

Bland SGBC’s 446 medlemmar är hållbarhetsengagemanget starkt. Fler företag kommer hela tiden till, nu framför allt från bank och finans-sidan. Medlemmarna vill verkligen lösa hållbarhetsproblemen och flera stora medlemmar är dessutom inte bara verksamma på den svenska marknaden utan även internationellt.

– Där fungerar idag våra certifieringar som kvalitetsmärkning.  När vi har utländska intressenter som ska köpa fastigheter i Sverige tittar de ofta inte ens på ett prospekt, om det inte är miljöcertifierat, säger Lotta Werner Flyborg.

SGBC jobbar nu vidare med medlemmarna för att utveckla miljöcertifieringar och få in nya kriterier som cirkularitet och kommande taxonomikrav i certifieringsmodellerna.

– Det är vår uppgift att hela tiden stretcha certifieringarna, och utmana samhällsbyggnadsbranschen, säger Lotta Werner Flyborg.

Därför kommer fler nyheter i SGBC’s certifieringar framöver. Vi arbetar med att utveckla manualerna för Miljöbyggnad och NollCO2 så att det går att certifiera ombyggnadsprojekt i båda systemen framöver.

– Det kommer att bli tuffa certifieringar, men de behövs, för vi behöver kunna certifiera även gamla byggnader som får nya funktioner, säger Lotta Werner Flyborg.

Samtidigt läggs ett gammalt system – Green Building - ner.

– Det systemet har bara handlat om en fråga: energifrågan. Och den är så självklar idag, den finns i alla våra system. Vi vill att de som certifierar jobbar bredare, säger Lotta Werner Flyborg.

Nu ser Lotta Werner Flyborg fram emot SGBC:s stora konferens Building Sustainability och prisutdelning SGBC Awards som hålls den 30 november i Stockholm. Dagen har blivit en populär plats för att mötas och tala om hållbart byggande och utse årets bästa certifierade projekt och årets hållbara person. Förra året prövade SGBC sitt nya koncept med en halvdagskonferens i samband med prisutdelningen. Det gick så bra att de i år provar att göra en heldag, där temat är ”Vägen till en resurspositiv byggd miljö — lokalt, regionalt och globalt”.

– Allmänheten är oroad att miljö och klimatarbetet ska tappa fart på grund av omvärldsläget, så vi vill lägga fokus på klimatomställning här och nu. Det blir framtidsspaningar om cirkularitet, kolinlagring, klimatanpassning och biologisk mångfald, med mera. Det är så många som vill vara med och prata. Allt från företag till forskare som vill visa upp sina arbeten. Vi hade lätt kunnat fylla två dagar, säger Lotta Werner Flyborg.

Temaspår på Building Sustainability:

En värld i förändring: Vilken roll spelar samhällsbyggnadsbranschens miljö- och klimatarbete i den globala klimatkrisen?

Resurspositiv byggnation: Förebyggande miljö- och klimatåtgärder i teori och praktik

Klimatåtgärder här och nu: Nya metoder, trender och den senaste teknikutvecklingen

Förutsättningar: Att accelerera omställningen i en osäker omvärld

Framtidsspaning: Det händer under 2024


Dela artikeln

Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions Panasonic

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.


Dela artikeln

ANNONS
Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
BILD 1 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px-2
Paroc

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px

Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.