Med ett ökat fokus på hållbarhet blir frågor som rör miljö och socialt ansvarstagande nu också allt viktigare juridiska aspekter inom bygg- och fastighetsbranschen.

Med de transaktioner och upphandlingar som sker och de avtal som ingås inom bygg- och fastighetsbranschen är det naturligt att hållbarhetsfrågor som berör till exempel miljö, arbetsvillkor och antikorruption också kommer in i affärsjuridiken, menar Emma Ihre, hållbarhetschef på advokatbyrån Mannheimer Swartling.

– Byggföretag, fastighetsbolag och kommuner har uppförandekoder som de ska efterleva. Tidigare har organisationernas hållbarhetsarbete mer rört sig om ambitioner och visioner men innefattas nu i policys och andra styrdokument. Vi ser nu att dessa frågor blir mycket mer konkreta och börjar inkluderas i affärsavtalen.

Natalie Bretz, Senior Associate som arbetar med fastighetsutveckling och entreprenadprojekt på Mannheimer Swartling, ser även hon att hållbarhetsfrågor blir än mer aktuella, framförallt när det kommer till transaktionsmarknaden och fastighetsutvecklingsprojekt.

– Det var inledningsvis på transaktionssidan som de juridiska hållbarhetsaspekterna aktualiserades med till exempel hårdare miljökrav och certifieringar av fastigheter. Ett exempel på det är när en säljare, i en fastighetstransaktion, åtar sig att leverera en fastighet som är certifierad. Att bryta mot ett sådant åtagande kan bli en ganska kostsam affär, vilket också gör att detta blir viktiga affärsmässiga frågor i fastighetssektorn, säger hon.

Hyresgäster ställare tuffare krav

Det finns också exempel på att köparen av en fastighet kan behöva göra sociala åtaganden, bland annat inom det allmännyttiga beståndet. Ett kommunalt bolag som säljer en fastighet kan exempelvis ha önskemål om att köparen ska hålla lägre hyresnivåer för vissa av de vid transaktionstidpunkten befintliga hyresgästerna. Natalie kan också urskilja en ökande trend på hyresmarknaden innebärande att hyresgästerna ställer tuffare miljökrav på fastighetsägarna.

– Gröna hyresavtal blir allt vanligare som tydligt specificerar de åtgärder hyresvärden och hyresgästen har kommit överens om. Det gäller ofta till exempel frågor avseende energi, materialval och avfallshantering. Transaktionsmarknaden hänger givetvis ihop med hyresmarknaden. Man vill ha bra objekt att hyra ut och det ställer också krav på miljömässiga hyresavtal.

Även i större stadsutvecklings- och infrastrukturprojekt blir miljö- och hållbarhetsfrågor desto viktigare och i den typen av stora satsningar måste beställaren av entreprenaden vara mycket noggrann och tydlig när man tar fram förfrågningsunderlaget, det vill säga handlingar och kravspecifikationer, för det som ska byggas. Vill man till exempel ha en viss miljöstandard, klassning eller hållbara materialval måste det också återspeglas tydligt i entreprenadavtalet, vilket inte alltid är självklart beroende på vilken entreprenadform som gäller för ett projekt, menar Natalie.

Ett kulturskifte

Hållbarhet och företagsansvar har idag blivit en självklarhet för de flesta företag och organisationer. De bolag som ligger i framkant och driver frågorna på den internationella arenan är ofta de företag som granskades först. Inte sällan har arbetet initierats efter negativ uppmärksamhet i media, från ideella organisationer eller investerare. Mer fokus riktas nu därför på styrelsens och ledningens ansvar. Det blir allt svårare att frånsäga sig skyldigheten att engagera sig i problem med en underleverantör eller i ett fall av korruption. Detta har i sin tur lett till ett kulturskifte, berättar Natalie. Nu vill man jobba med hållbarhet för att det är rätt, det är ett nytt spår som är mer ärligt och uppriktigt.

– I byggsektorn ser vi just nu framför allt att det är inom frågor som rör antikorruption och det sociala området som vi kan hjälpa våra klienter. Det finns mycket gamla strukturer och mönster som lever kvar, många gånger är man inte heller medveten om vad som räknas som en muta eller ser möjligheterna med att integrera sociala frågor i affärsverksamheten, säger Emma. Det handlar snarare om okunskap, än om en ovilja att göra rätt för sig.

Detta kulturskifte har även gjort att det är nästintill omöjligt att inte inkludera miljö och sociala frågor i ens affärsverksamhet. Numera ställer också investerare högre krav på hållbarhet och bankerna tar även hänsyn till det när de investerar och lånar ut pengar till olika projekt. Trenden pekar mot att det också blir mer fokus på att arbeta med just antikorruption, arbetsvillkor och andra sociala frågor som att motverka utanförskap och bygga för en ökad mångfald.

Mer kunskap behövs

I dag finns det en stark ambition och vilja att arbeta mer aktivt med hållbarhetsfrågor i olika led, menar Emma och Natalie. Problemet är bristen på kunskap. I vissa fall känner branschen inte till vad som är tillåtet och hur regelverket ser ut.

– Det finns ett glapp mellan organisationers värderingar och den komplexa verklighet som aktörer i branschen varje dag verkar i. Därför måste det finnas mer kunskap hos styrelser och företagsledningar för att driva de här frågorna. Företagen och de offentliga instanserna börjar förstå mer hur reglerna kring antikorruption och ansvaret i leverantörsleden fungerar samt affärsnyttan med ett strategiskt integrerat hållbarhetsarbete. Det gör att vi kan börja komma runt kunskapsluckorna, säger Emma.

Viljan saknas inte hos företag och kommuner. Samtidigt finns det en osäkerhet kring vad som är möjligt. Vilka krav får man ställa vid en offentlig upphandling? När ett nytt byggprojekt är på gång, hur utformar man då utvärderingsmodeller för att fånga upp och integrera hållbarhetsfrågorna? Den här typen av frågor är sådana som advokatbyråerna kan stöta på i sin kontakt med klienter.

Allt fler efterfrågar nu juridisk expertis för att ta tag i hållbarhetsarbetet, berättar Natalie.

– Vi ser en stark trend att företag inom både privat och offentlig sektor vill ligga i framkant inom hållbarhet men kan vara osäkra på vilka frågor man ska jobba med. De kommer då till oss för att diskutera risker, affärsmöjligheter och konkreta frågor de behöver ta itu med.

Hela artikeln hittar du i Hållbart Byggande Nr 2 2016. 

>> Prenumerera på Hållbart Byggande