Byggprojekt

Hållbar samhällsutveckling i fokus på Byggnadsvårdens konvent i Mariestad

Hållbar samhällsutveckling och vår byggda miljö står i fokus när 500 hantverkare, materialproducenter, förvaltare, antikvarier, arkitekter och forskare träffas i Mariestad den 25–27 september.

Pia Andrea 20 september, 2024 • 3 minuters läsning

– Byggnadsvården och kulturmiljövården är resurser i omställningen till ett mer hållbart samhällsbyggande. Inom vår sektor finns kunskapen om hur man kan arbeta klimatsmart med cirkulärt byggande och återbruk för att både bevara och utveckla kulturmiljöer, säger Susanne Thedéen, vikarierande riksantikvarie på Riksantikvarieämbetet, som är med och inviger konventet.

Byggnadsvårdens konvent samlar Sveriges främsta experter

Under tre dagar i september samlas Sveriges främsta experter inom byggnadsvården och kulturmiljövården. Konventet är liksom tidigare år utsålt.

Seminarierna är många och rör sig brett mellan olika ämnen, från hållbara material och byggnadstekniker, antikvariska perspektiv, varsam transformation, energi, klimat, beredskap och platsutveckling, till framtidsspaningar om byggnadsvårdens roll i samhällsutvecklingen: Hur kan kulturmiljövården möta dagens stora samhällsutmaningar? Hur kan hantverkaren, byggnadsvårdaren och antikvarien bidra med lösningar?

Startskott för Byggnadsvårdsårets jubileum 2025

2025 är det 50 år sedan det Europeiska byggnadsvårdsåret 1975 utlystes av Europarådet i Strasbourg. I Sverige fick Byggnadsvårdsåret stort genomslag vilket har präglat kulturmiljövården sedan dess. Årets konvent blir en avspark för jubileumsåret 2025, vad har vi uppnått och vilka är våra utmaningar för framtiden?

Under 2025 kommer ett stort antal aktiviteter att arrangeras bland en bredd av aktörer för att uppmärksamma jubileet och öka kunskapen om byggnadsvårdens bidrag till samhällsutvecklingen. Svenska byggnadsvårdsföreningen, som bildades som ett resultat av Byggnadsvårdsåret 1975, samordnar jubileet.

– Vi vill att jubileet ska hjälpa till att sätta fokus på varför det, nu mer än någonsin, är angeläget med byggnadsvård, säger Stephan Fickler från Svenska byggnadsvårdsföreningen.

– För det första kan byggnadsvården bidra till att rädda klimatet. Att laga i stället för att byta ut sparar resurser och minskar utsläppen. För det andra använder byggnadsvården material och metoder som borgar för lång hållbarhet. För det tredje bidrar byggnadsvården till att bevara både estetiska och kulturhistoriska värden. Människor mår bra av en vacker miljö. Äldre hus är utformade med omsorg, från detalj till helhet, och berättar vår historia, säger Stephan Fickler.

Om Byggnadsvårdens konvent

Byggnadsvårdens konvent arrangeras vartannat år sedan 2013 och har stadigt vuxit sedan starten. Konventet samlar över 500 experter, inklusive ett hundratal föreläsare, fördelade på fler än 100 programpunkter. Konventet erbjuder en nationell arena för att stärka och utveckla sektorn genom fortbildning och erfarenhetsutbyte.

Konventet är ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetet, Västra Götalandsregionens kulturförvaltning, Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet, Svenska byggnadsvårdsföreningen och Byggnadsvårdsföretagen.

Under konventet delar Svenska byggnadsvårdsföreningen ut utmärkelsen Årets byggnadsvårdare. Parallellt arrangeras också en välbesökt byggnadsvårdsmässa som är öppen för allmänheten.

Om arrangörerna

Riksantikvarieämbetet är den nationella myndighet i Sverige som leder och stöder arbetet med att bevara, använda och utveckla kulturarvet. Ansvaret omfattar i första hand frågor om kulturlandskap, kulturmiljöer, kulturföremål och museer. https://www.raa.se

Västra Götalandsregionens kulturförvaltning är en kunskapsorganisation för frågor som rör kultur, natur och kulturarv. Målet är att främja, stötta och utveckla kulturlivet i Västra Götaland tillsammans med kommuner, civilsamhälle och andra aktörer. https://www.vgregion.se/f/kulturforvaltningen/

Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet är ett nationellt centrum för kulturmiljövårdens hantverk, som drivs i samarbete med hantverksföretag, branschorganisationer och samhällssektorer. https://www.gu.se/hantverkslaboratoriet

Svenska byggnadsvårdsföreningen är en nationell, oberoende, ideell förening som jobbar för att skydda, vårda och bevara byggnader och bebyggelsemiljöer från alla tider. Det gör vi genom att skapa opinion, sprida och förmedla kunskap om byggnadsvård, beprövad byggnadsteknik och hållbart byggande. https://byggnadsvard.se/

Byggnadsvårdsföretagen är ett samarbete mellan tio regionala företagsnätverk och är en nationell branschorganisation för specialister inom byggnadsvård. Här finns cirka 230 företag i nästan hela landet med specialistkompetens inom underhåll och restaurering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. https://byggnadsvardsforetagen.se/

Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.

ANNONS

Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px — Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.