Det är en stekhet försommardag på Södermalms Trä i Stockholm, där förmiddagens rusning efter byggvaror lagt sig och lugnet råder. Endast några få företagsbilar åker in och ut ur den stora hallen och köper gips, trä och andra byggmaterial. Gustav Nordström visar runt i hallen, utbyter hälsningar med medarbetarna, håller upp dörrar åt kollegorna och plockar upp små skräp för att hålla rent och snyggt i lokalerna.

Södermalms Trä, tänker du? Talade vi inte om Nordströms? Jo Nordströms är inte särskilt känt under sitt koncernnamn, utan mer för alla de lokala byggvaruanläggningar de köpt upp och mycket medvetet valt att behålla namnen på.

– Vi vill vara stora OCH små. Vi vill kunna blåsa upp oss och vara stora i förhandlingar med våra leverantörer, men annars vill vi vara små och lokala. Vi har inget varumärke, Nordströms är inget begrepp, men till exempel ”Hallsjö brädgård” är väldigt välkänt bland byggarna i Uppsala med omnejd och det är så vill vi ha det, säger Gustav Nordström.

Från Kalifornien till Liljeholmen

Nordströms historia började med dunder och brak i en jordbävning i San Franscisco 1906 som förstörde stora delar av staden. I samband med det drogs alla försäkringspengar till återuppbyggnaden av San Fransisco och detta ströp pengaflödet till byggmarknaden i stora delar av världen, även i Sverige. Följden blev att många brädgårdar gick i konkurs, bland annat en belägen i Liljeholmen.

Där jobbade Gustavs farfars far Verner Nordström som ung brädgårdsförman och han tog mod till sig och köpte upp konkursboet tillsammans med en kompanjon och det blev startskottet för verksamheten. Med åren köpte han ut sin kompanjon och förvärvade fler brädgårdar och totalt har Nordströms nu elva anläggningar.

– Vi vill gärna växa mer, men inte överallt. Stockholm, Uppsala, Mälardalen, Östergötland och Sörmland är våra kärnmarknader, det är framför allt där vi vill bli större, säger Gustav Nordström.

Lärorika år i Asien

Att Gustav Nordström själv skulle jobba i företaget var inte alls självklart. Visst sommarjobbade han där som ung men den riktiga yrkeskarriären började utomlands i Sydostasien där han i tio års tid bland annat drev inköps- och produktionskontor åt H&M och andra bolag.

– Det var jättekul, lärorikt. När man är ung och inte har familj och förpliktelser är det ju lätt att flytta. Det var ett medvetet val från mig att söka mig längre bort från det regionala huvudkontoret i Hongkong. I Hongkong skulle inte jag ha fått ett så spännande jobb, men var man beredd att flytta till exempelvis Bangladesh så öppnade sig större möjligheter. Jag flyttade så småningom till Dhaka i Bangladesh där jag arbetade för H&M och hade också turen att träffa min fru där, säger Gustav Nordström.

När det var dags att börja tänka på att få barn flyttade paret hem. Redan innan hade Gustav fått frågan från föräldragenerationen om han inte kunde tänka sig att börja jobba i företaget och så blev det. Han började som assistent till marknadschefen och sedan blev han platschef just på Södermalms Trä där vi är idag.

Den nya anläggningen som byggdes år 2007 är en av Sveriges största träbyggnader och Gustav berättar hur den vackra röda fasaden handspikades för att skydda trät på bästa möjliga sätt.

– Att jobba som platschef här var jättekul och spännande. Jag känner många här som har jobbat länge och har rekryterat flera av dem. Jag känner mig fortfarande hemma här, säger han.

Tidigt hållbarhetsfokus

2014 blev Gustav Nordström koncernchef och tog därmed också över ansvaret för hållbarhetsfrågorna på företaget. Riksbyggarna som Skanska, Veidekke och JM är viktiga kunder till Nordströms och denna kundgrupp driver hållbarhetsfrågorna i branschen. Redan 2013 blev Nordströms det första bygghandelsföretaget som bestämde sig för att bara sälja PEFC-certifierat trä.

– När vi började med detta så skrattade sågverken åt idén att bara sälja spårbart virke från hållbart skogsbruk. Många kunder visste inte vad vi pratade om, men det skulle bara dröja några år innan det blev ett krav från riksbyggarna att kunna leverera PEFC-certifierade trävaror, säger Gustav Nordström.

2019 började Nordströms kartlägga sina CO2-utsläpp från företagets varutransporter med hjälp av Ramböll miljökonsult. Kartläggningen ledde till att de insåg att det var en bra idé att byta drivmedel. Gustav Nordström läste på och förstod att det snabbt skulle vara möjligt att byta ut dieseln i de kranbilar företaget hyr in mot fossilfri diesel, HVO100.

– Jag kan inte mycket om motorer, men jag läste att HVO100 är kemiskt identisk med vanlig diesel. Vi behövde inte byta bilar eller ens sätta in något filter eller liknande. Genom att byta drivmedel till fossilfri HVO100 skulle vi kunna sänka CO2-utsläppen från våra transporter med cirka åttio procent, säger han.

Sagt och gjort, åkarna kontaktades med det nya kravet.

– Det kom många invändningar: HVO100 skulle ta slut, man skulle behöva olika tankkort, det skulle bli för långt till macken och så vidare. Men jag tog fram kartor på var mackarna fanns, och så började vi betala vi lite mer till åkarna eftersom HVO var lite dyrare. Det gick bra, och nu har det gått mer än två år och HVO’n har inte tagit slut än så länge. Nu är detta en trend, vår största konkurrent Beijer följde efter oss och kör numera också med fossilfri diesel i Stockholm och vi ska börja köra våra tjänstebilar på HVO, säger Gustav Nordström.

Men HVO, är det verkligen så bra, hur är det med palmoljan då? Den frågan är Gustav Nordström lite trött på, men han besvarar den tålmodigt.

– Kan jag vara 100% säker på att inte palmolja använts till den HVO vi köper? Nä, det kan jag förstås inte. Dock är detta en fråga som drivmedelsbranschen uppmärksammat och svensktillverkad HVO består av tallolja. Jag vill självklart inte att det ska skövlas för palmoljeplantager för att vi ska kunna köra på HVO, men det går att göra HVO på allt som är energirikt, som fett från fettavskiljare till exempel. Tänk allt fett från fettavskiljare som finns idag som inte nyttjas, där finns världens potential! säger han.

Inspirerad av Max

Under 2020 började företaget arbetet med förbereda sig för ISO-ceritifiering enligt ISO9001 och ISO14001. De har också byggt upp en egen omfattande databas med uppgifter om varje produkts CO2-belastning. Beräkningarna bygger till stor del på tillverkarnas EPD:er och när sådana inte finns tillgängliga har man använt sig av data från Boverket.

– De här uppgifterna i databasen kommer kunderna att ha stor nytta av när de skall klimatdeklarera sina projekt, säger Gustav Nordström.

Det senaste steget företaget tog var att klimatkompensera för 105 % av hela företagets klimatavtryck. Inspirationen kom från en helt annan bransch – restaurangbranschen. Hamburgerkedjan Max klimatkompenserar sedan flera år för sina utsläpp. Gustav Nordström hade sina tveksamheter om metoden, men när han pratade med Max hållbarhetschef Kaj Török ändrade han sig.

– Det är ju väldigt omdiskuterat, och det var en fråga jag brottades med länge och diskuterade med många i min omgivning. I vår bransch har ingen gått före som jag kan titta på och lära av i det här hänseendet. Då ringde jag upp Kaj Török på Max. Det är bättre göra nåt än stå bredvid att klaga, tyckte han. Och jag håller med. Förstås kan vi inte vara säkra på att det här är helt perfekt, men man får inte göra det perfekta till det godas fiende. Projekten binder koldioxid, visar det sig om femton år att det finns ännu bättre sätt att jobba på - ja då gör vi det. Man får räkna med att korrigera och fatta nya beslut, säger han.

Argumentet han ofta möter är att företag ”köper sig fria” med klimatkompensation och ägnar sig åt ”greenwashing”.

– Men det är ju inte så att vi räknar ut vårt utsläpp och köper oss fria. Förutom att vi kartlägger och klimatkompenserar så jobbar vi hela tiden för att minska vår egen klimatpåverkan. Att göra en klimatkartläggning tar mycket tid! Att lägga så mycket tid och resurser på det här som vi gjort orkar man inte om det bara handlar om greenwashing, säger han.

Påverka kedjan

Något som gjorde Gustav Nordström lite deppig var dock att klimatkartläggningen visade hur lite av företagets utsläpp som de förfogade över själva. Det mesta finns i ”Scope 3” alltså uppåt i leverantörskedjan, vid tillverkningen och transporterna. Så nu arbetar Nordströms med att påverka sina leverantörer. Lättare sagt än gjort.

– Våra åkare lyssnar ju på oss, men ber vi en stor global materialmaterialkoncern att de skall använda grön el i sin produktion, som omsätter hundratals miljarder, är det svårare att nå fram.

Samtidigt säger Gustav Nordström att han blir glad när han tänker på att hur hållbarhetsarbetet tagit ordentlig fart i byggbranschen. När han pratar med leverantörer med målet att få dem att vidta klimatbesparande åtgärder så är dessa ofta på gång.

– Utsläppskurvan kommer att minska ganska brant snart, när allt detta börjar ge effekt, säger han.

Nordströms försöker alltid börja med att ta upp frågan lågmält med leverantörerna i samband med förhandlingarna.

–Vi hotar inte att byta leverantör, men tar upp frågan och det är ofta då vi får höra att de har något på gång och det är då jag ser den sjunkande CO2-kurvan framför mig, säger han.

Siktar på att bli bäst

Nordströms drivs som ett familjeföretag och Gustav Nordström är en av åtta delägare. Farfar lever inte, men hans far och farbror gör det och på familjemiddagarna blir det en hel del affärssnack.

– Mamma blir ganska trött på oss syskon ibland, säger Gustav Nordström.

Det är främst Gustav som arbetar med hållbarhetsfrågan på företaget. Han tycker det är ok, brinner man för något får man räkna med att driva frågan själv. ”En hjälpande hand hittar man lättast längst ut på den egna armen” menar han.

– Så klart uppskattar också våra medarbetare att vi gör det här, frågan är inte oviktig för dem, men när man är uppfylld av nåt tycker man det här är världens grej, sen ser man att en del kanske gäspar under föredragningen. Man får nöja sig med att fem procent verkligen uppskattar det vi gör, att tio procent tycker det är ganska bra och räkna med att fem procent tror att den globala uppvärmningen är skitsnack, och sen får man vara medveten om att de flesta mest funderar på andra saker. Men den andel som tycker hållbarhetsfrågorna är viktiga ökar stadigt, säger han.

Gustav Nordström är en vinnarskalle, han vill bli bäst. Hans mål med arbetet i företaget är att de ska vara bäst.

– Det låter kaxigt, men jag är en tävlingsmänniska. Vad exakt det innebär för att vara bäst är svårt att säga, men jag vill att vi ska bli bäst på hållbarhet och blir vi det kommer framgången ekonomiskt också, säger han.

Fakta Gustav Nordström
Ålder: 47 år
Familj: Fru och två barn, 16 och 12 år
Bor: Södermalm
Karriär: Drev produktionskontor för bl.a. H&M i olika länder i Sydostasien innan jag flyttade tillbaka till Sverige och började arbeta på Nordströms
Utbildning: BSc i Företagsekonomi på Stockholms Universitet
Fritidsintressen: Mat & fotboll
Det roligaste jag gjorde på semestern i år: Hänga med familjen!
Senast sedda film/serie: The Simpsons samt The Night Manager