Hållbara städer

Grönområden i världens städer fortsätter minska – Norden går mot strömmen enligt nya satellitdata

Husqvarna Group presenterar idag Urban Green Space Insights (HUGSI) Report 2025, som använder AI och satellitdata för att mäta grönområden i städer världen över. Rapporten visar att de 516 städer som analyserats har förlorat grönområden motsvarande nästan hela Paris yta. Samtidigt utmärker sig Norden med några av världens grönaste städer.

Pia Andrea 19 november, 2025 • 4 minuters läsning

Sedan 2019 har Husqvarna Groups HUGSI presenterat objektiva data om utvecklingen av urbana grönområden. HUGSI:s verktyg används i internationell forskning och ligger till grund för beslut inom stadsplanering. I år har totalt 516 städer i 80 länder på sex kontinenter analyserats på respektive stads grönaste dag för året, vilket ger värdefulla insikter om hur urban grönska har utvecklats över tid.

De analyserade städerna varierar från 5 000 invånare i Nederländerna till megastäder som kinesiska Chongqing med över 30 miljoner invånare. I genomsnitt täcks 25 procent av ytan i Syd- och Västasien av grönska, jämfört med 46 procent i Europa. Till exempel utgörs Riyadh (Saudiarabien) av endast 1 procent grönytor, medan flera europeiska städer har mer än 60 procent grönska.

- När urbaniseringen accelererar är förståelsen för hur grönområdens utveckling avgörande för att skapa hållbara städer där människor trivs. Att aktivt utveckla stadens grönska bör alltid vara en prioritet när offentlig infrastruktur planeras, säger Erik Swan, grönytespecialist och projektledare för HUGSI på Husqvarna Group.

Global trend: Förlust av gröna ytor motsvarande ett helt Paris

Mellan 2023 och 2024 noterade de analyserade städerna en förlust på 95 miljoner m² grönytor – motsvarande nästan hela Paris yta– främst på grund av mänskliga aktiviteter som byggnation och stadsexpansion. Bland de analyserade städerna visar 73 % en negativ utveckling. På den positiva sidan tillkom 45 miljoner m² ny eller förbättrad grönyta, mestadels genom utökade gräsytor, troligen drivet av väderförhållanden och andra passiva faktorer snarare än aktiva åtgärder.

Städer på norra halvklotet har generellt mer grönområden än de på södra halvklotet. Europa har den högsta genomsnittliga andelen urban grönska globalt med 46 procent. Trots detta är nettoförändringen i 418 europeiska städer negativ: 17 miljoner m² nya grönytor jämfört med mer än 30 miljoner m² förlorat, vilket resulterar i en nettoförlust på 13,3 miljoner m² – motsvarande över 1 800 fotbollsplaner. Bland europeiska städer visar Aarhus (Danmark), Sunderland (Storbritannien) och Chisinau (Moldavien) betydande ökningar. Vilnius toppar återigen listan över europeiska huvudstäder med 61 procent grönyta, 226 m² per capita och 47 procent trädtäckning i staden.

Norden: En global grön ledare

De nordiska städerna utmärker sig med en imponerande andel på 49 procent av de urbana grönområdena (jämfört med Europas 46 procent), vilket innebär att nästan hälften av stadsytan i de 40 största nordiska städerna är täckt av vegetation – träd, gräs och buskar. Regionen visar också lägre förlust av grönområden än Europa totalt sett, med en nettominskning på 385 000 m². Vejle i Danmark är den grönaste nordiska staden (58 procent grönområden), följt av Uppsala och Linköping i Sverige. Aarhus leder Europa i nettopositiv förändring och utökar med nästan 1,2 miljoner m² grönytor. Norden glänser också globalt med ett genomsnittligt trädtäcke på 35 procent i städerna. Finland rankas högst med 44 procent trädtäckning, medan Danmark har färre träd (24 procent) men några av de grönaste städerna totalt sett med 48 procent grönyta.

- Gröna ytor är stadens lungor. Träd spelar en avgörande roll i urbana miljöer – de sänker temperaturen genom skugga, förbättrar luftkvaliteten, stödjer biologisk mångfald och bidrar till stadens invånarnas mentala och fysiska välbefinnande, tillägger Erik Swan.

HUGSI 2025 – Det här visar rapporten

Genomsnittligt urbant grönområde per region:

Europa: 46 procent

Norden: 49 procent

Centralostasien: 39 procent

Nordamerika: 37 procent

Afrika: 30 procent

Latinamerika: 29 procent

Öst- och Sydostasien samt Oceanien: 27 procent

Syd- och Västasien: 25 procent

Förlust av grönområden:

Globalt: 95 miljoner m²

Europa: 13,3 miljoner m²

Norden: 385 000 m²

Trädkronor i nordiska städer (genomsnitt 35 procent):

Finland: 44 procent

Sverige: 36 procent

Norge: 33 procent

Danmark: 24 procent

Om rapporten

Husqvarna Urban Green Space Insights (HUGSI) är en tjänst från Husqvarna som kvantifierar urbana grönområden i globala städer med hjälp av AI och satellitdata. Denna rapport samlar flera datapunkter insamlade 2023 och 2024 för att producera Urban Green Space Report 2025. Satellitbildsdata samlas in från Copernicus-projektet och har modifierats för att etablera denna rapport. Källa: "Husqvarna Urban Green Space Report 2025".

Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.

ANNONS

Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px — Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.