Nya kunskaper inom hållbarhet för hela kedjan från beställning, projektering till produktion står högt i kurs inom byggbranschen, berättar Elin Kebert, expert på kompetensförsörjning på Byggföretagen.

– Det händer mycket kring både materialanvändning, återbruk och energianvändning. Även kompetenser kring ekonomisk hållbarhet och social hållbarhet blir viktiga. Generellt kan sägas att kompetenser inom miljö, klimat och hållbarhet behövs på alla roller inom bygg- och anläggning.

Mer specifikt upplever branschorganisationens medlemsföretag svårigheter att rekrytera en rad olika roller. Det handlar om yrkesarbetare, tjänstepersoner och tekniker men även chefer på olika nivåer allt från platschefer till vd:ar. Det som driver på denna utveckling är delvis pensionsavgångar (vilket beräknas kräva rekrytering av ca 10 000 nya medarbetare per år för att täcka dessa) men även ett renoveringsbehov av fastighetsbeståndet samt satsningar på nya bostäder, vägar och järnvägar.

Anledningen till svårigheter att rekrytera inom bygg och anläggning beror på en rad olika faktorer, säger Elin Kebert. Det handlar om bristande söktryck på gymnasiet men även brist på utbildningsvägar.

– Det saknas utbildningar till en rad olika byggyrken för den som har gått till exempel samhällsvetenskapliga programmet på gymnasiet men nu vill satsa på att bli samhällsbyggare.

Förståelse för LCA

Coronapandemin har ökat fokus och vikten av bra och effektiv ventilation. Britta Permats, vd på Svensk Ventilation, tror att vi kommer se mer forskning och nya lösningar till följd av detta.

– Efterfrågan kommer öka för lösningar som övervakar inomhusklimatet och service av befintliga installationer så att de fungerar som det är tänkt. Det kommer bland annat leda till att kompetens inom styr- och regler efterfrågas. Vi står även inför en renoveringsvåg i Sverige och Europa där ventilationsåtgärder i byggnader kan göra stor nytta för klimat, miljö och hälsa, vilket bäddar för en fortsatt hög efterfrågan på kompetens inom området.

När det gäller en byggnads klimatavtryck har ventilationsbranschen länge fokuserat på så energieffektiva produkter och system som möjligt. I framtiden kommer det behövas kompetens som fortsätter att utveckla lösningar för att minska driftenergi. Det som nu kommer till är kompetens om klimatpåverkan i produktionsskedet, menar Britta Permats.

Klimatdeklarationer som inkluderar installationer kommer att införas 2027 i Sverige, men på Svensk Ventilation tror man att marknaden kommer att kräva EPD:er före 2027.

– Ventilationsbranschen behöver medarbetare med kompentens och förståelse för LCA och även LCC. För våra leverantörer innebär det medarbetare med kompentens om byggvarudeklarationer, EPD:er och PCR:er.

För de medlemmar som är börsnoterade tillkommer även kompetens gällande taxonomi, menar Britta Permats.

Inom ventilationsbranschen är efterfrågan stor inom i princip samtliga yrkeskategorier.

– Klimatförändringen driver på energieffektiva och hållbara lösningar. Dessutom har priserna för sensorer gått ner, vilket kommer att leda till bättre styrda och övervakade installationssystem. Vi kan se att det är svårt att hitta rätt kompetens för de flesta yrkesgrupperna inom branschen. Allt från montörer, injusterare, servicetekniker, styr- och reglertekniker, projektledare, försäljningsingenjör till de som är inriktade på hållbarhetsfrågorna.

Smittsäker utformning

Även inom arkitektbranschen har tendenser kunnat skönjas i spåren av pandemin vad gäller efterfrågan på kompetens. Bland annat har det uppstått ett behov av arkitekttjänster utifrån människors förändrade behov och beteenden, till exempel smittsäkert utformade arbetsplatser, restauranger eller offentliga rum, berättar Margareta Willhelmsson, samhällspolitisk chef på Sveriges Arkitekter.

Bristyrken bland arkitekter är generellt planeringsarkitekter och inredningsarkitekter.

– För inredningsarkitekter och planeringsarkitekter handlar det om att det inte finns tillräckligt med utbildningsplatser. Vi ser hur inredningsarkitekterna blir allt färre efter pensionsavgångar och att flera av landets kommuner söker planarkitekter men inte lyckas rekrytera någon.

Arkitekter spelar nyckelroll

Arkitekturen är ett viktigt verktyg för att minska byggnaders klimatpåverkan, lyfter Margareta Willhelmsson fram och pekar både på arkitekternas centrala funktion i det arbetet och vikten av att yrkesverksamma ligger i framkant.

– Byggherren behöver arkitekten som bistår med nya lösningar som är effektiva sett till yta, funktion, resurser, material och som håller över tid, kan återbrukas, demonteras och uppfylla både dagens och kommande framtida brukares behov samt är väl gestaltade. Vi måste bli bättre på att ta till vara befintliga byggnader framför att bygga nytt, använda begränsat med material, satsa på återbrukade och återvunna material samt bidra till en låg klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv. Allt detta avgörs i ett tidigt skede i designprocessen och arkitekter med sådan specialkompetens står högt i kurs. Arkitekter som jobbar i tidiga skeden med ambitiösare klimatberäkningar än kommande lagstiftning har också en nyckelroll för att kunna minska klimatpåverkan i byggbranschen.

Vad ger ni för råd för den som vill satsa på en karriär inom er bransch, med fokus på hållbarhet?

– Vi råder våra medlemmar att jobba med ambitiösa klimatberäkningar och minimerad klimatpåverkan redan i tidiga skeden då det är en nyckelkompetens som såväl planeten som byggbranschen behöver. För byggnadsarkitekter blir det också viktigt att omvandla befintliga byggnader för nya ändamål och hitta nya sätt att återbruka byggnadsmaterial. För planeringsarkitekter handlar det om planering för att motverka och klara av klimatförändringar och på samma sätt handlar det om ekosystemtjänster för landskapsarkitekter. För inredningsarkitekter handlar det mycket om återbruk av möbler och annan lös inredning samt nya arbetssätt.

Elektrifieringen sätter agendan

Även inom installationssektorn finns det ett stort behov av många olika kompetenser, ett behov som också kommer att finnas framöver, berättar Joel Andersson, expert inom kompetensförsörjning på Installatörsföretagen.

– Vi ska ställa om vårt samhälle mot ett hållbarare sådant och då kommer det krävas en omfattande elektrifiering. Det gör i sin tur att våra företag kommer att vara en viktig spelare för att detta ska kunna genomföras. Parallellt med detta så uppkommer det såklart nya kompetenser på grund av den allmänna utvecklingen i omvärlden och branschen. Därför blir kunskaper inom just hållbarhet, cirkulär ekonomi och återbruk allt viktigare.

Även inom installationsbranschen sker stora pensionsavgångar, vilket gör att det är brist på medarbetare inom flera områden i installationssektorn, till exempel olika typer av montörer och projektledare. På Installatörsföretagen ser man specifikt att det också kommer behövas mer kompetens inom befintliga kunskaper såsom projektledning och tekniker-/ingenjörsroller.

Många vägar

Utvecklingen i branschen har därtill accelererat till följd av pandemin. Exempelvis har områden som digitalisering och hållbarhet, som redan var två gigantiska områden innan pandemin, en ännu större betydelse nu.

– Med tanke på vad som kommer att krävas för att ställa om vårt samhälle kommer våra företag på ett eller annat sätt att arbeta med hållbarhet. Det kan handla om att hjälpa privatpersoner att installera ny, klimatsmart, teknik, energieffektivisera befintliga fastigheter eller elektrifiera vårt samhälle genom att installera solceller eller laddstolpar. Därför finns det väldigt många olika vägar in i vår bransch för att arbeta med hållbarhet, säger Joel Andersson.

Effekterna av de trender och skiften som pågår skildrades nyligen i en rapport från Installatörsföretagen. I rapporten "Framtidens kompetensbehov i installationsbranschen" konstaterar branschorganisationen tre växande kompetensområden. Det första handlar om breddad grundkunskap. Goda kunskaper om det grundläggande arbetet är fortsatt a och o samtidigt som det krävs att alla i större utsträckning har ökad förståelse för fler sidoområden. Mer konfigurering, rådgivning, IT-säkerhet, grundförståelse för andra former av installationer. Den andra tendensen berör specialistkompetens på grund av ett ökat behov av kompetens inom bland annat juridik, AI och Big Data och hållbarhet (material, energi och ekosystem). Till sist har vi gränsöverskridarna som blir är kopplade till sammankopplingen som pågår i de byggda miljöerna som helhet. Det handlar om förmåga och färdighet att luckra upp ”informations-silos” och sammanfoga system mellan roller både inom och utom branschen, mellan byggnader samt system av byggnader och omgivande samhällen.

AKTUELLT: Utbildningar & kompetensutveckling

• Hösten 2021 startade AMF Fastigheter ett nytt traineeprogram för fastighetstekniker, med målet att bygga viktig kompetens och få fler att hitta till yrket och branschen.
• Det finns en stor brist på bland annat energitekniker och energiingenjörer. I januari 2020 kom beskedet från Myndigheten för yrkeshögskolan att de beviljat ytterligare tre år för utbildningen till Energiingenjör på TUC i Tranås.
• En ny professur på Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning på SLU ska stärka framtida kompetens och kunskap kring landskapsanpassad infrastruktur.
• IVL och Byggföretagen har tillsammans startat en grundkurs i cirkulärt byggande. Utbildningen Cirkulärt byggande och återbruk i byggsektorn ska ge såväl byggentreprenörer som arkitekter och fastighetsägare möjlighet att fördjupa sig i ämnet.