Genom att förankra FN:s globala mål för hållbarhetsutveckling på en lokal nivå och en fortsatt stark satsning på träbyggande siktar Växjö mot en fossilbränslefri framtid och att fortsätta leva upp till epitetet Europas grönaste stad.

Julia Ahlrot sitter på tåget på väg till Stockholm när jag når henne på telefon. Hon är Växjö kommuns hållbarhetschef och ska medverka på en konferens om hållbara kommuner och prata just om Växjös arbete med att knyta an de globala hållbarhetsmålen till en lokal realitet.

– Det finns ett stort intresse i Sverige för de här frågorna. Många kommuner och företag ligger i startgroparna för att börja arbeta med hållbarhetsmålen men är lite osäkra på hur man ska göra, berättar hon.

Växjö kommun är en av de första i landet med att arbeta med FN:s globala mål för hållbarhetsutveckling. Som kommun var de även först med att få stöd av SIDA för att förankra målen på lokal nivå.

– Det känns helt rätt att knyta samman de gröna frågorna med resten av hållbarhetsarbetet. Vi genomför en rad projekt där vi uttalat jobbar för att bidra inom flera av de olika 17 globala målen. Vi pratar mycket om att arbeta i mellanrummen. Istället för att bara titta ensidigt på ett av målen försöker vi hitta kopplingarna mellan dem.

Som exempel nämner Julia en pågående satsning på en återbruksby för invånarnas begagnade möbler, kläder och prylar som ska få nytt liv genom second hand-affärer eller re-design.

– Genom återbruksbyn innefattas såväl resurseffektivitet och cirkulär ekonomi som skapandet av arbetstillfällen, mötesplatser för människor och möjligheten att erbjuda varor till överkomliga priser. Den här typen av projekt är på så sätt ett exempel på hur de olika målen kan förverkligas.

Internationell uppmärksamhet

Det här är inte första gången som Växjö bjuds in som ett gott exempel. 2015 deltog en delegation från kommunen på klimatmötet i Paris då det globala klimatavtalet spikades. Delegationen var där för att visa på vikten av ett aktivt miljöarbete på lokal nivå.

– Vi ville berätta om hur vi översätter det stora abstrakta till konkret handling. Vi ville framför allt vara tydliga med att lyfta fram hur det är en framgångsfaktor snarare än ett problem att jobba lokalt med miljö, klimat och hållbar utveckling, säger Julia.

Intresset för den småländska kommunen blev stort.

– Vi förundrades över hur stor uppmärksamhet lilla Växjö fick. Delegationens politiker bjöds in till en rad seminarier och föreläsningar. Och det var så många journalister som ville prata med oss.

Vad är det då som gör att Växjö utmärker sig? Bland annat det utbredda miljö- och klimatarbetet som har pågått under en lång tid. Det började på 1960- och 70-talet med restaureringen av övergödda sjöar, en fråga som fick mycket uppmärksamhet i hela landet när det begav sig. Den allra första restaureringen som gjordes av en sjö i Sverige var av sjön Trummen, söder om Växjö centrum. Sjön var kraftigt påverkad av övergödning från utsläpp av avloppsvatten och restaurerades i början av 1970-talet.

– Restaureringen av Växjös sjöar var ett framgångsrikt arbete som fick mycket uppmärksamhet. Det kanske allra viktigaste var att det skapade medvetenhet bland växjöborna. Det blev väldigt tydligt att det går att göra skillnad, lyfter Julia fram.

Kommunen var redan på 1980-talet först med att byta den oljebaserade fjärrvärmen till en biobaserad. Skiftet hade till viss del sin grund i ekonomiska skäl men under den rådande oljekrisen handlade det också mycket om att få kontroll på energin. Andelen biobränsle i fjärrvärmen har sedan dess ökat och ligger idag på nästan 90 procent. 1996 togs ett avgörande beslut om att bli en fossilbränslefri kommun, något som skulle kräva en hel del åtgärder. För att kunna genomföra dem sökte kommunen mycket internationellt och nationellt ekonomiskt bistånd, bland annat från EU.

– Tack vare EU-stödet fick vi ett bra internationellt nätverk och kom i kontakt med andra städer och organisationer som jobbade med miljöfrågorna, säger Julia.

Europas grönaste stad

Under 2000-talet började kommunen få internationella priser för sitt klimatarbete och arbetet med att bli en fossilbränslefri kommun. När den småländska kommunen blev föremål för en BBC-dokumentär hamnade Växjö högt upp på den globala världsmiljökartan. Kommunens miljöarbete lyftes fram i programmet och reportern beskrev Växjö som Europas grönaste stad. Det internationella intresset blev enormt och både utländska medier och politiker, miljöexperter och tekniker vallfärdade dit för att lära sig mer om nyckeln bakom framgångarna.
Sedan dess har Växjö själva anammat epitetet. Den bygger med andra ord inte på någon vetenskaplig undersökning eller jämförelse utan snarare på ett lyckokast som kommunen var snabba på att anamma. Jag frågar Julia om hon tycker att titeln är välförtjänt. Är Växjö så mycket ”grönare” än andra svenska städer egentligen?

– Jag tycker att titeln är välförtjänt, sedan kan jag så klart inte avgöra om vi har nått längre än andra svenska städer. För mig är den tävlingen ointressant. Om alla kommuner vill vara bäst på miljö så är det vi som lever idag och våra kommande generationer de stora vinnarna. Men för Växjös del har vi arbetat länge med miljöfrågorna och vi har kommit väldigt långt. Epitetet Europas grönaste stad är vårt löfte till våra invånare om att vi fortsätter aktivt med miljöarbetet på bred fronter.

En del av Växjös styrka är kombinationen av arbetet mot konkreta mål och samarbeten med olika aktörer. Julia lyfter fram tre nyckelfaktorer.

– För det första har vi politiker som vill och vågar satsa på miljön. Den andra biten är att vi har utmejslat en långsiktig vision och strategi för hållbarhetsarbetet. Den tredje faktorn är att vi alla arbetar tillsammans. Det finns en stor medvetenhet och nyfikenhet bland våra medborgare, de ställer krav och förväntningar på oss som kommun. Vi jobbar mot klimatmålen i ett gott samarbete med olika aktörer i samhället och över de politiska blocken men även i en större kontext med många internationella utbyten.

En avgörande faktor för att Växjö ska fortsätta att leva upp till sin gröna marknadsföring är att det breda engagemanget upprätthålls. Politikernas engagemang är en hörnsten för fortsatt miljöarbete och det drivs på av det allmänna intresset bland växjöborna.

– Det som är bra med en kommun är att alla invånare som granskar arbetet och driver på utvecklingen. När vi började kalla oss för Europas grönaste stad började kommuninvånarna bli väldigt aktiva och medvetna. Invånares knuffar och frågor har drivit på miljöarbetet och gjort att det har intensifierats, eftersom vi tjänstemän och ansvariga politiker hela tiden blir tvungna att stå till svars och sätta ribban högre, säger Julia.

En modern trästad

Beläget mitt i de småländska skogarna har Växjö en rik tillgång på skog. Det används inte bara till biobränsle utan också till träbyggande. Kommunen fick tidigt upp ögonen för byggmaterialet och byggde såväl ett äldreboende som en skola med träkonstruktion. I mitten av 1990-talet ändrades byggnormen. Det blev tillåtet att bygga högre än två våningar med bärande stomme av trä. Det första huset byggdes i Wälludden, vid södra änden av Växjösjön. Det fem våningar höga bostadshuset slog an en sträng och blev startskottet för ett utökat träbyggande i Växjö. 2005 antogs en kommunal träbyggnadsstrategi med syfte att få fler att bygga i trä och skapa en modern trästad i det pågående stadsdelsprojektet Välle Broar. Beläget vid sjön Trummen och Växjösjön byggs moderna flervåningshus i trästomme, såväl vanliga bostadshus som studentbostäder. Förutom ett tydligt fokus på trä som material byggs husen med låg miljöpåverkan och låg energiförbrukning. Välle Broar är också ett forskningsprojekt i samarbete med Linnéuniversitetet, träindustrin och skogskoncernen Södra.

Svårigheter med kravställning

Kristina Thorvaldsson är projektledare inom stadsutveckling och projektleder flera exploateringsområden i Växjö. Strategin för hållbarhetskraven när det kommer till byggandet har skiljt sig åt under årens gång och har inte varit helt enkel att utstaka, berättar hon. Kommunen hade tidigare arbetat med kommunala särkrav i en del projekt och kvalitetsprogram som skulle uppfyllas i markanvisningsavtalet. Men i en del fall uppstod tuffa diskussioner och det kunde vara svårt att nå fram i förtroendedialogen med byggherrarna om vad som skulle definieras som hållbart. Kommunen hade inte heller resurserna att följa upp alla de krav som satts upp, berättar Kristina. Växjö bestämde sig därför att vända på steken och låta kriterierna komma från byggherrarna själva.

– Det finns mycket vilja och höga ambitioner inom byggherrarvärlden. Det nya arbetssättet blev därför att låta dem presentera sina miljöambitioner för projektet.

Kristina har varit engagerad i ett par anvisningar där detta tänk har applicerats. Det ena är kvarteret Skärvet som ingår i första etappen för Bäckaslöv, en av Växjös satsningar på en ekologiskt och socialt hållbar stadsdel. Grundförutsättningen för Skärvet var att bygga bostäder i blandade upplåtelseformer, ett äldreboende och en vårdcentral. Det blev till slut Skanska som utsågs till vinnaren i anbudstävlingen.

– Det var lika delar gestaltning som deras höga svansföring kring miljö som avgjorde. Deras förslag innehöll spännande nytänkande projekt, Svanenmärkning på all byggnation och på deras eget initiativ även sociala bitar i form av traineetjänster för nyanlända och utformningen av de gemensamma boendeytorna. Sammantaget var det en bra nivå och en genomtänkt idé, säger Kristina.

Det andra projektet som Kristina har varit involverad i är Torparängen, ett gammalt idrottsområde drygt tre km från centrum som har omvandlats till ett bostadsområde, även här med stort fokus på träbyggande. Ett kriterium i markanvisningen är att allting som uppförs i området ska byggas med trästomme i enlighet med kommunens träbyggnadsstrategi. Kopplingen till träforskningen på Linnéuniversitetet finns också med och är något som byggherren måste vara delaktig i. Många förslag inkom även i detta projekt. Däremot har kommunen konstaterat en viktig slutsats efter arbetet med Torparängen, berättar Kristina.

– Vi behöver bli betydligt bättre som kommun att definiera vad som är hållbart byggande. Strategin att lämna det mer öppet fungerade bra i ett projekt som kvarteret Skärvet, vilket delvis beror på en tydlig idé från byggherren men också på det centrala läget. När projektet är placerat längre ut från stadskärnan finns inte samma stringens från byggherrarna. De har varit mer försiktiga kring vad de konkret kan göra när det gäller miljöambitionerna. Vi måste få fram tydligare vad vi vill att byggherrarna ska förmedla till oss och hur det är kopplat till Växjös miljöprogram och mål för en fossilfri kommun. Det är en viktig lärdom som vi tar med oss.

Fakta: Agenda 2030

Hösten 2016 antog Förenta Nationerna Globala mål för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. De nya målen, Agenda 2030, ersätter de så kallade Milleniemålen och ska nås till 2030. Bland annat handlar det om utrotningen av extrem fattigdom, minskning av ojämlikheter och orättvisor och bekämpning av klimatförändringarna men också skapandet av hållbara städer och samhällen, hållbar energi för alla, skydda ekosystem och biologisk mångfald och rent vatten och sanitet.

Furutå Gavlar i Torparängen. Illustration: Deromegruppen.