Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Hållbara städer

Gammal industrihamn blir ny mötesplats i skärgården

I Norrtäljes anrika hamn pågår just nu det största stadsbyggnadsprojektet i kommunen på flera decennier. Det före detta industriområdet ska förvandlas till en levande, hållbar stadsdel.

Anneli Hidalgo 26 juli, 2017 • 11 minuters läsning
Från-gammal-industrihamn-till-ny-mötesplats-i-Skärgården

Norrtälje blev tidigt en viktig hamn för byteshandel för bönder och fiskare. Hamnen har också varit en viktig plats för industrier. Sågverket som låg här var en av de största arbetsplatserna under tidigt 1900-tal. På mitten av 1800-talet byggdes ett badhus och staden utvecklades även till en kurort. Badgäster vallfärdade hit genom regelbunden ångbåtstrafik mellan Norrtälje och Stockholm. På senare tid har dock det mesta av hamnverksamheten och industrierna avvecklats. Hösten 2014 togs ett historiskt första spadtag för Norrtäljes nya stadsdel. Småindustrier och gamla silotorn har jämnats med marken för det som ska ta form.

Ett vardagsrum vid vattnet

Visionen för det nya Norrtälje Hamn är en levande stadsdel för barn, båtar och bad. Stadsdelen ska bli en attraktiv mötesplats och en naturlig förlängning av Norrtäljes befintliga stadskärna.

– Målet är att stadsdelen ska ge en utveckling av hela Norrtälje stad, vilket har stor bäring på social och ekonomisk hållbarhet. Mötesplats och samvaro är ett annat tydligt fokus där det offentliga rummet ska vara tillgängligt för alla i staden. Genom ett rikt folkliv förverkligas målet om en levande stad. Tanken är att Kajstråket i hamnen ska bli Norrtäljes vardagsrum. Det långa kajstråket är till för promenader, serveringar och spännande miljöer att vistas i. Det ska även bli torg, parker och en pir längst ut på kajen för publika verksamheter. Visionen är en vacker skärgårdsstad med en mångfald av människor och aktiviteter och en miljö- och resurssmart stadsdel, säger Carolina Sahlén, projektledare för miljö och hållbarhet inom Norrtälje Hamn.

Arkitekt bakom förslaget för Norrtäljes nya offentliga rum är Sydväst arkitektur.
Arkitekt bakom förslaget för Norrtäljes nya offentliga rum är Sydväst arkitektur. Kajstråket får ett generellt golv längs fasaderna som möter Klippan, med plats för angöring, uteserveringar, gång- och cykeltrafik.

Plan på certifiering

Norrtälje Hamn ska också bli en hållbar stadsdel. Ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet ska genomsyra både planeringen och genomförande. Det sker bland annat genom att Norrtälje Hamn utformas enligt processen för Citylab Action, en process för hållbar stadsutveckling som arbetats fram och leds av Sweden Green Building Council. Genom Citylab Action får de involverade projekten tillgång till metoder, verktyg och expertstöd för att utveckla städer hållbart. Processen innebär också ett utbyte och kunskapsdelning mellan de deltagande projekten. I Norrtälje Hamn arbetar man även mot olika hållbarhetsmål kopplade till de sjutton målområden som ingår i systemet. Medverkan i Citylab Action har varit till hjälp under planeringen, berättar Carolina Sahlén.

– Genom Citylab Action får vi en helhetsbild och en struktur att arbeta efter. Systemet är väldigt heltäckande vad gäller hållbar stadsutveckling och tar upp frågor som vi kanske inte annars hade fått med.

Det finns även en ambition om att certifiera stadsdelen enligt Sweden Green Building Councils svenska certifieringssystem för stadsdelar. Även om certifieringen inte blir av medför ambitionen en större ansträngning och försök till att hitta lösningar i de frågor som normalt inte går att styra över, tror Carolina.

– När det gäller energifrågor i bostadshusen finns inte så starka direkta styrmedel som kommun. Då får man försöka arbeta med de verktyg som ryms inom lagstiftningen, som program och strategier, tydlig värdering av hållbarhetsambitioner inom markanvisningstävlingar och inte minst aktiv samverkan med aktörerna.

I planeringen för en hållbar stadsdel ska även uppföljning av resultat ske genom att använda flera olika verktyg för kravställning och annan påverkan.

– I de fall där kommunen har markanvisat knyter vi deras projektförslag tydligt till avtalen. Där har vi också en möjlighet att följa upp, det går inte att avvisa särskilt mycket utan att vi godkänner. Den andra påtryckningen är att vi inte säljer marken förrän bygglovet överensstämmer med projektförslaget. I tävlingarna vinner man rätten att köpa marken men vi säljer inte förrän vi vet att det bli som lovat. Vi håller även en löpande dialog under planprocessen och följer projekten aktivt, förklarar Carolina.

Hon säger också att kommunen är nöjd med resultaten i markanvisningstävlingarna.

– Alla som har vunnit ett anbud har många åtaganden i linje med det vi har uttryckt som värdefullt gällande den sociala och ekologiska hållbarheten.

Kvarter i trä

Den nya stadsdelen ska ge plats åt 2 000 nya bostäder och 5 000 nya invånare och en rad byggprojekt är nu på gång för att realisera det målet. Bland annat uppför Slättö 400 hyresrätter i massivträ. Projektet består av tre kvarter med varierande gestaltning och blir en modern tolkning av den befintliga stadskärnan. Slättö använder sig även av så kallade gröna bostadshyreskontrakt vilket innefattar bland annat närodlingsmöjligheter, miljöutbildning, gemensam bilpool och elbåtar. Riksbyggen bygger 155 bostadsrätter. En av de två planerade bostadsrättsföreningarna blir ett seniorboende enligt byggbolagets eget koncept. Båda föreningarna ska certifieras enligt Miljöbyggnad Silver och utrustas med laddplatser för elbilar och gemensam bilpool. Längs med det nya kajstråket uppför Wästbygg och Arkitema Architects ett kvarter i massivträ. Totalt rör det sig om 140 lägenheter samt lokaler i gatuplan ämnade åt restauranger, caféer och butiker. Husen får gemensamma terrasser, växthus och orangerilanternor med tillhörande takterrasser.

Illustration: C F Moller
Slättö bygger 400 hyresrätter med såväl stomme som fasad i trä. Arkitekt är C.F. Møller. Illustration: C.F. Møller

Stadens identitet

Norrtälje kommer att genomgå en stor förändring under de närmaste tretton åren när en ny stadsdel växer upp i hamnen som också ska fördubbla stadskärnan. Samtidigt kommer också många andra stora projekt att startas i staden. Hur ska då staden lyckas behålla sin identitet när hamnen förändras och stadskärnan ändras helt? Enligt Carolina Sahlén kommer kajstrukturen behållas liksom samma linjer och struktur som innan för att påminna om områdets historia. Men i övrigt kommer den nya bebyggelsen estetiskt sett skilja sig en del från det befintliga Norrtälje med sin långa historia. En viktig pusselbit för att knyta ihop det gamla med det nya handlar därmed att satsa på en stor gestaltningsmässig variation.

– Blandningen av färger, material, höjder och det skiftande taklandskapet är väldigt viktigt i arbetet med det nya som byggs och knyter an mycket till hur staden ser ut idag, säger Carolina.

Den nuvarande stadskärnan består till stor del av gamla trähus, många av dem byggda redan under 1700-talet. Trä har därför också funnits med i markanvisningstävlingarna för i princip alla kvarter som kommunen anvisat, såväl stommar som många fasader. Önskemålet har fått god respons och kommer att förverkligas i bland annat Slättös och Wästbyggs kvarter där husen huvudsakligen byggs i trä.

Bro och våningshus

En förstärkning av stadens stadsbild ska ske genom en ny gång- och cykelbro. Havslänken, som den nya bron ska heta, ska knyta samman Societetsparken och Norrtälje Hamn och underlätta för gående och cyklister. Den öppningsbara bron ska även göra den inre delen av hamnen tillgänglig för båttrafik. Havslänken blir också en samlings- och utsiktspunkt centralt i hamnen och ska stärka Norrtäljes position som en stad vid vattnet. De karaktäristiska silorna har varit en del av hamnen sedan 1940-talet. Men spåren från den gamla spannmålseran i hamnen är nu ett minne blott. De silotorn som stått där revs förra våren för att bereda plats för nya landmärken. En av byggherrarna, Index Residence, ska bygga Norrtälje Torn, två stycken 16 respektive 21 våningar höga hus.

Den nya hamnen får ett nytt utseende med två höga våningshus och en bro som
Den nya hamnen får ett nytt utseende med två höga våningshus och en bro som knyter samman stadsdelarna.

En stadsdel för alla?

En av grundpelarna i visionen för Norrtälje Hamn är att det ska bli en levande stadsdel för barn och att såväl barnfamiljer som unga vuxna, medelålders och äldre ska kunna och vilja bo här. Men den visionen har mötts av en del kritik. Bland annat handlar det om att de planerade lägenheterna kommer att bli tämligen dyra och att det troligen blir svårt för barnfamiljer i kommunen att bo i det nya hamnområdet. I debatten har hamnen snarare beskrivits som en stadsdel för pendlare och pensionärer med höga inkomster.

– Det kan säkert vara en viss grupp av människor som söker sig hit. Men jag tror inte att det bara kommer att bo äldre, välbeställda i Norrtälje Hamn. En lägenhet kommer kanske att kosta mer än i många andra områden i Norrtälje. Det är dock mycket billigare jämfört med Stockholm och närförorter. På så sätt blir det en möjlighet för de som inte har råd att bo i Stockholm, till exempel barnfamiljer. Inom projektet har vi ett tydligt fokus mot barnfamiljer och vi arbetar med att göra området attraktivt för dem genom den offentliga miljön i form av parker, bra lekplatser, trygga miljöer och närhet till förskolor, menar Carolina.

Hon framhåller dock att detta är svår fråga. Att bygga billigt har inte varit lätt i ett område som detta.

– De rådande markförhållande har krävt kostsamma insatser i form av förstärkning och sanering. Vi försöker arbeta för att det ska bli en bredblandad befolkning i Norrtälje Hamn på olika sätt. Tre kvarter är anvisade för hyresrätter och utgör 20 procent av beståndet, än så länge finns det inte några politiska beslut för något annat. Vi har även en dialog med byggherrarna om varierande storlekar på lägenheterna.

Förändringar skapar oro

Under projektets gång har även andra frågor kommit upp på agendan. Rivningen av silotornen har till exempel varit en het fråga. Lantmännen Fastigheter hade långtgående funderingar på att bygga ett av dem till bostäder men det bedömdes bli en för dyr historia. I början av projektet hördes också en del negativa röster som kretsade kring en oro för förändringarna i staden.

– Det här är ett stort projekt utifrån norrtäljemått som direkt ökar befolkningsantalet med 20 procent men även pågående och planerade projekt påverkar mängden invånare. På 15 år kan vi ha blivit 30 procent fler. En sådan ökning skapar stor förändring i en liten stad och det kan så klart skapa oro, säger Carolina Sahlén, som dock menar att opinionen har börjat svänga till en mer positiv inställning bland Norrtäljeborna på senare tid.

Hon framhåller vikten av tydlig kommunikation om det som sker i området och en fortsatt öppen dialog med invånarna. Viktigast att fokusera på menar hon är det offentliga rummet i hamnen och dess funktion.

– Det ska inte bli något exklusivt område bara för de som bor där utan vara en tillgång för alla Norrtäljebor och besökare, det budskapet måste verkligen nå fram.

Våtmarkspark ska rena dagvatten

Det finns även andra utmaningar som projektet står inför. En fråga som har fått hög prioritet är att satsa på dagvattenrening. Norrtäljeviken har idag en del problem med miljökvalitetsnormerna och har svårt att uppnå god ekologisk status, berättar Carolina Sahlén. I dagsläget finns ett 56 hektar stort avrinningsområde som mynnar ut i Norrtälje hamn – helt utan någon rening – varav 15 hektar ingår i den nya stadsdelen. För att ta itu med problemet inom stadsdelen tillämpas lösningar som fördröjning, gröna tak, planteringar och skelettjordar. När det gäller det resterande, större, området byggs två dagvattenanläggningar som utöver vattnet från hamnen även hanterar resten av vattnet från avrinningsområdet. Längs med kajen anläggs en mindre dagvattendamm. Inkommande vatten bromsas upp och uppehållstiden ökar vilket leder till en ökad sedimentation. I hamnens nordöstra hörn byggs en våtmarkspark där större delen av dagvattenavrinningen samlas. Den konstruerade våtmarksparken är också tänkt att fungera som ett utflyktsmål för förskolebarn.

– Det är ett otroligt spännande projekt. Primärt ska anläggningen och parken rena dagvattnet men den har stor potential att bli ett rekreationsområde som både är biologiskt intressant och en estetisk tillgång, säger Carolina.

Samtidigt påpekar hon att det finns en svårighet i att förbättra situationen i Norrtäljeviken.

– Konceptet kan inte lösa hela situationen och det kommer oavsett tillvägagångssätt att ta lång tid innan en stor effekt kan märkas. Det är en stor utmaning och vi försöker göra det vi kan.

Bibehållen småstad

Förutom de mer uppenbara fördelarna som ett ökat invånarantal och bättre kommunekonomi, tror Carolina Sahlén att den nya stadsdelen även kan bidra till att behålla det unika med Norrtälje.

– Trots att stan är så liten är det ändå en riktig stad med en levande centrumhandel och småbutiker som finns och har kunder. Det är inte många småstäder som har det och det är en svår balansgång för att bibehålla det. Genom att tillföra fler invånare kan också de små verksamheterna och samhällsservicen klara sig och vi får möjlighet att bevara det som är så bra med Norrtälje.

– Norrtälje Hamn har ett fantastiskt läge. Det får en unik kombination av den charmiga småstaden och skärgården. Jag tror också att det fokus som läggs på det offentliga rummet kommer att synas och framstå som väldigt speciellt. Om våtmarksparken blir så bra som vi hoppas kan den nog bli föremål för studiebesök framöver. Sammantaget är det nog helheten i kvaliteten som kommer att utmärka sig.

Det första kvarteret ska stå redo för inflyttning om ett år. Bygget av flera nya kvarter startar också under året. Hela stadsdelen ska vara klar år 2030.



Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions Panasonic

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.


Dela artikeln

ANNONS
Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
BILD 1 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px-2
Paroc

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px

Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.