Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Byggprojekt

Från slumrande stadsdel till en urban mötesplats

En slumrande del av Stockholms stadskärna har efter flera års arbete förvandlats till ett mer välkomnande citystråk. Med en ny fasad i mörk kompositsten har Kvarteret Grävlingen gått från en gå-förbi-byggnad till en stanna-till-byggnad.

Anneli Hidalgo 19 februari, 2020 • 5 minuters läsning
En urban mötesplats
Foto Sara Danielsson

Text Anneli Hidalgo

Fastigheten Grävlingen 12 är en del av det Mood-distriktet som omfattar AMF:s fastigheter intill Mood Gallerian. Kvarteret har en snart 350-årig historia och fastigheten har ömsat skinn många gånger för att spegla samtiden. Innerstan genomgår nu samma förändringar som samhället i stort där stora företag flyttar från city och ger plats för mindre, kreativa start-up-företag. Handeln flyttar ut på nätet och förändrar den fysiska shoppingen och nya vanor innebär att vi oftare äter ute med vänner. Det var utgångspunkterna vid förnyelsen av kvarteret Grävlingen, berättar Jana Becker, arkitekt på arkitektkontoret Equator Stockholm som 2014 fick i uppdrag av AMF Fastigheter att förvandla kvarteret – från en slumrande del av Stockholms stadskärna till ett mer välkomnande och inspirerande citystråk.

Foto Anders Fredriksen

Demokrati och jämställdhet har varit ledord i renoveringen med ambitionen att öppna upp det tidigare slutna bankpalatset till en trygg och inbjudande plats för allmänheten. Ljusgården inrymmer numer såväl restauranger som co-workingytor och runtom finns kontorsytor med fönster som vetter mot inomhustorget. Fasaden har fått en distinkt inramning i trä, konststen och handglaserade klinkerplattor som anknyter till de kringliggande gatornas karaktär.

– Anrika Regeringsgatan har sedan länge karaktäriserats av fasader som hanterat släpljuset i gatans väderstreck med olika profileringar. I kvarteret Grävlingen återknyter vi nu till traditionen att leka med ljuset längs fasaderna. Vi gör det med hjälp av vertikala ribbor av Dekton, en spansk kompositsten. Samma fasad låter vi fortsätta in på den breda Mäster Samuelsgatan, en viktig länk mellan MOOD District och det framväxande Urban Escape, säger Jana Becker.

Mörk sten ger tyngd

Valet av material gjordes med såväl framtida behov som anknytning till platsens historia i åtanke. Kvarteret Grävlingen har under sin 350-åriga historia rymt allt från träkåkar till putsade stenhus. En gemensam nämnare under åren har varit att kvarteret haft ett flertal fasader och uttryck. I början av projektet funderade Equator på en tung fasad av gjutjärn. Efter att ha definierat en livscykel för den nya fasaden på ungefär 20 år framstod inte gjutjärnsalternativet som riktigt hållbart, eller kanske snarare för hållbart, menar Jana Becker.

– Vi valde att istället arbeta med en mörk sten som skulle kunna bytas ut till andra material i en föränderlig framtid. Den varmbruna Dekton-skivan ger fastigheten tyngd, en visuell bas att stå på. Sten ger en känsla av tyngd som står för varaktighet och trygghet, det är eftersträvansvärda uttryck i våra gaturum. Den nutida Grävlingen återkopplar också till en mångfald av uttryck från runt om fastigheten. Vi har eftersträvat en fasadbearbetning med skala och variation som påminner om de forna fasaderna i kvarteret. Som stadsvandrare vill vi att man ska uppleva en detaljrikedom som känns i kroppen när man rör sig kring huset och den mänskliga hand som har byggt kvarteret.

Till skillnad från natursten tillåter en kompositsten också en gestaltning med vertikala ribbor. Valet föll på Dekton, då Equator ville ha ett homogent material från mark ända upp till mötet med putsen, utan sockel i avvikande material.

– Vi ville också att materialet skulle möjliggöra snygga hörn och fogar samt vara prefabricerat. Dekton uppfyller alla dessa krav. Dessutom är materialet hårt, vilket gör det möjligt att rengöra fasaden från till exempel graffiti utan rengöringsmedel, säger Jana Becker.

Foto Sara Danielsson

Tre principer

En renovering innebär flera utmaningar och frågeställningar att ta i beaktande kring såväl estetik som hållbarhetsaspekter och anpassning till existerande omgivning. Tidiga beslut kring ombyggnadens omfattning är viktiga och hur stor del av en fasad som ska byggas om för att byggnaden ska kommunicera ett nytt innehåll måste tänkas igenom, påpekar Jana Becker och lyfter fram tre principer att förhålla sig till.

– Hållbarhetsregel nummer ett för ombyggnad är att riva med förstånd och i liten omfattning, där fasaduttrycket gör mest nytta. Hållbarhetsregel för ombyggnad nummer två är att bestämma vilken tidsaspekt som gäller för projektet. Kommer fasaden att stå i 20, 50 eller 100 år? Gaturummen i stadskärnor som har dominerats av handel är under omprövning. Vad kommer hända i gatuplanen när allt fler väljer att handla på nätet? Det är troligt att Grävlingens fasad kommer att byggas om relativt snart, för att göra plats för nya funktioner. Vi valde ett 20-årigt tidsspann för fasaden, väl medvetna om att Dekton-skivan har en kvalitet som tillåter ett 50-årigt perspektiv. Hållbarhetsregel nummer tre är att bygga för flexibilitet, så att fasadförändringar är möjliga. Välj material som kan återanvändas. I vårt fall har vi valt en prefabricerad fasad i ett material som kan återbrukas, där elementen kan återanvändas eller malas ned för att bli nya Dekton-skivor. Slutligen är det viktigt att bygga med kvalitet, för hög kvalitet varar. Det gäller för högkvalitativt fasaduttryck liksom för tekniska lösningar.

En stanna-till-byggnad

Kvarteret Grävlingen stod klart hösten 2018 och har sedan dess uppmärksammats med The Macael Award 2018, en utmärkelse som hyllar yrkesverksamma inom bland annat arkitektur och design på nationell och internationell nivå, som har genomfört unika projekt som är till gagn för marmorsektorn. Renoveringen av fastigheten var också en av fem finalister till årets upplaga av ROT-priset.

– Kvarteret Grävlingen har förvandlats från en gå-förbi-byggnad till en stanna-till-byggnad, där en ny gatufasad i två plan skapar en välkomnade och inspirerande miljö med inbjudande butiker och restauranger. Resultatet är en fastighet som talar till våra sinnen genom att skapa rum för kreativitet och inspiration. Ett kvarter som vaknar till liv, konstaterar Jana Becker.



Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions Panasonic

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.


Dela artikeln

ANNONS
Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
BILD 1 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px-2
Paroc

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px

Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.