Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Byggmaterial

Framtidens fossilfria fasadmaterial – framställt av 100 procent papper

Ett nytt hållbart fasadmaterial – bestående helt och hållet av papper, impregnerat med ett naturligt bindemedel – är nu under utveckling. Genom att uteslutande använda biogena råmaterial, kan koldioxidavtrycket minska med upp till 98 procent jämfört med konventionella fasadalternativ. Dessutom kan materialet återvinnas till naturen den dagen det tas ner. Under ett års tid ska den nya teknologin, som tagits fram av det svenska företaget PaperShell, testas på HSB Living Lab.

BILD Pia Andrea
Pia Andrea 22 maj, 2025 • 4 minuters läsning
HSB

Kan papper vara framtidens fasadmaterial? Det låter kanske otänkbart, men det är något som just nu undersöks på HSB Living Lab i Göteborg – den unika forskningsarenan som är lika delar boende och labb, och där nya innovationer testas i verkliga förhållanden. Syftet är att undersöka hur materialet står sig mot tidens och vädrets påfrestningar.

– PaperShell som fasadmaterial representerar ett spännande steg för mer hållbart byggande, säger Madelaine Doufrix, projektkoordinator på HSB Living Lab.

PaperShell är ett nytt material där kraft- eller returpapper pressas till slitstarka komponenter, som kan ersätta koldioxidintensiva material som aluminium, plast och glasfiber. Med sin biogena sammansättning är materialet ett hållbart komplement till de ofta mineral- eller fossilbaserade fasadmaterial som finns på marknaden.

Kraftig minskning av koldioxidutsläpp

Genomförda livscykelanalyser, som utvärderar produkters miljöpåverkan, har visat att materiallösningen kan minska koldioxidutsläppen med upp till 98 procent, jämfört med till exempel aluminium eller glasfiberarmerad plast. Dessutom kan materialet skapa en kolsänka den dag fasaden tas ner, genom att omvandlas till biokol som återförs till jorden i slutet av livscykeln.

Det mångsidiga materialet från PaperShell används idag inom allt från möbel- och elektronikbranschen till bilindustrin. Nu ska materialets egenskaper för första gången utvärderas som fasadpanel – en form av träplåt – på en byggnad, och det görs på HSB Living Lab. Testningen av fasadmaterialet görs av PaperShell i samverkan med bland andra Chalmers Industriteknik samt övriga parter i det Vinnovafinansierade projektet.

– Vi har två stora bioströmmar som kan ersätta fossila råvaror: spill från livsmedelsproduktion samt råvaror och restströmmar från skogsindustrin. Det är värdefulla resurser som vi i dagsläget slarvar bort. Genom att ta cellulosafiber och föra tillbaka en del beståndsdelar som finns i träd och plantor, kan omvandla vi papper tillbaka till en typ av trä. Det blir ett material som är både vackert och oerhört starkt, säger Anders Breitholtz, VD och grundare av PaperShell.

HSB Living Lab möjliggör verklighetsnära testning

Fasadmaterialet, som på HSB Living Lab testas i form av kvadratiska paneler, har behandlats med olika typer av impregnering och monterats på fasaden i tre olika väderstreck. En av plattorna är obehandlad och kommer därför, likt trä, naturligt gråna med tiden medan de andra plattorna har behandlats med bland annat biokol och grafen för att sakta ner den naturliga åldringsprocessen.

Under ett års tid ska materialets långsiktiga hållbarhet mot regn, sol och vind mätas genom byggnadens vädersensorer. Parallellt med testerna på HSB Living Lab görs åldringstester hos RISE, Research Instituts of Sweden, där materialet utsätts för accelererad åldring i form av starkt UV-ljus i kombination med vatten.

– Som tillväxtbolag har vi haft stort behov av hjälp när det gäller kunskapskraft, utrustning och testkapacitet, för att utvärdera PaperShell för olika applikationer. När det kommer till att testa PaperShells materialegenskaper för exteriört bruk, har RISE kompetens och samlade kunskap, tillsammans med HSB Living Lab som testarena, varit ovärderlig. Det har hjälpt oss att snabba på utvecklingen av PaperShell som nytt hållbart fasadmaterial, säger Anders Breitholtz.

Även om utseendet inte är det primära fokuset i testerna på HSB Living Lab, har det en viktig betydelse för den fortsatta utformningen av PaperShell fasadpaneler. I samarbete med projektpartnern Olsson Lyckefors Arkitektur utforskar man därför materialets olika estetiska möjligheter, bland annat huruvida plattorna kan användas för andra byggnadsdelar som nischar och fönster. Under projektets gång kommer de boende i HSB Living Lab få svara på frågor om deras intryck och känsla för materialet.

Framsteg för hållbart byggande

Testerna på HSB Living Lab kommer att pågå till sommaren 2025. Förhoppningen är att fasadmaterialet ska bana väg för nya möjligheter och på sikt bidra till en mer hållbar utveckling inom byggbranschen.

– Att framtidens fasadmaterial utvecklas och testas på HSB Living Lab är verkligen något att vara stolt över. PaperShell representerar ett spännande framsteg för hållbart byggande, säger Madelaine Doufrix, projektkoordinator på HSB Living Lab.



Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions Panasonic

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.


Dela artikeln

ANNONS
Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
BILD 1 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px-2
Paroc

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px

Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.