Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Byggprojekt

Framtida kontoret

Vad är ett hållbart kontor? Är det klimatmässigt rimligt att ha en egen kontorsplats och samtidigt sitta hemma halva arbetstiden? Hur kan gestaltningen bidra till att öka kreativiteten och effektiviteten?

BILD Pia Andrea
Pia Andrea 8 april, 2024 • 3 minuters läsning
FOJAB Trika°fabriken
FOJAB Trika°fabriken

Anders Eriksson Modin, hållbarhetschef och arkitekt på FOJAB berättar om framtidens kontor.

Spotify lämnar flera av sina lokaler i Stockholms innerstad, rapporterade Fastighetsvärlden i mars. Orsaken är dels en ekonomisk besparing, dels att företaget efter covidpandemin är frikostigt med distansarbete för sina anställda.

Frågan om kontorets framtid har blivit högaktuell efter pandemin. Att arbetsgivare förväntas tillhandahålla kontorsplatser åt anställda som arbetar hemifrån en del av veckan är inte bara dålig ekonomi, utan också klimatmässigt tveksamt. Dubbla arbetsplatser driver yta, vilket innebär ett större klimatavtryck.

Hur mår egentligen kontoret? Är det kontorets död vi ser framför oss?

– Det fanns en föreställning under pandemin att kontoret skulle förlora sin mening. Men jag tror inte att kontoret är dött. Det har tvärtom aldrig varit så betydelsefullt. Men det bygger på att man kan skapa attraktiva miljöer som berör, menar Anders Eriksson Modin, arkitekt med ansvar för affärsområde kontor på FOJAB och hållbarhetschef.

Kreativitet står i centrum

– Lärdomen efter covid är att de mellanmänskliga mötena är jätteviktiga för kreativiteten, fortsätter han. Visst kan vi jobba effektivt hemma, det visade vi under pandemin, men kvaliteten blev lidande. De spontana tvåminuterskonversationerna behövs för att bygga kvalitet i arbetet och kulturen på arbetsplatsen.

Att tvinga tillbaka medarbetarna till kontoret är ingen bra lösning, menar Anders. Här finns en viktig uppgift för arkitekterna: att skapa kontor som människor vill vara på, där idéer kan utbytas och relationer och tillit byggas.

FOJABs eget kontor i Malmö, Trikåfabriken dit man flyttade i mars 2022, är gestaltat för att maxa kreativiteten och de sociala interaktionerna. Entréer, fik och kaffemaskin är placerade så att man med fördel springer på varandra, snackar en stund, avhandlar viktiga och oviktiga saker. Här finns soffgrupper att fika i eller jobba från. Plats nog att ha julfest och after work. De fasta arbetsplatserna är utbytta mot flexibla för att stötta ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Det finns också flera avskilda rum finns för möten och fokuserat arbete.

– Du kan få en enorm hävstångseffekt och öka effektiviteten i organisationen genom att utforma lokalen på rätt sätt, säger Anders.

Transformation snarare än nybygge

Framtidens hållbara kontor innebär också i större grad att utgå från det befintliga. Den gamla lösningen att riva och bygga nytt håller inte längre.

– Visst kommer vi att bygga nya kontor i framtiden, men inte i samma utsträckning. Vi behöver utveckla attraktiva lokaler i det befintliga beståndet. Det kan vara en utmaning, för en stor del av dagens bebyggelse är faktiskt inte speciellt attraktiv, säger Anders och pekar på exempelvis låg takhöjd, bristande teknisk standard, trista materialval och dåliga lägen.

Här stavas lösningen transformation, att hitta ett nytt innehåll som passar byggnaden.

– Bostäder fungerar bättre med låga takhöjder. Eller kanske hotell, eller en logistikcentral. Tar man bort ett bjälklag har man istället väldigt höga rum som kan bli ett bibliotek eller en konsertsal. Det handlar om att se bortom utmaningarna och omfamna förutsättningarna.

En långsiktig idé

Den som renoverar hellre än river för att hålla nere klimatavtrycket ställs inte sällan inför ett dilemma.

– Så fort du ska renovera något är det nyproduktionsskrav som gäller. Brandreglerna ska vi förstås inte ifrågasätta, men ska vi verkligen behöva riva ut en hel kontorsinredning från 1960-talet för att dörröppningarna är några centimeter för smala, säger Anders.

Han skulle gärna se att det fanns någon typ av rimlighetsklausul i Boverkets regler för ombyggnationer.

– Bara för att man uppfyller alla krav blir det inte automatiskt ett bra hus, påpekar Anders. Vi använder ibland ordet checkboxarkitektur. Det är vårt ansvar som arkitekter att se till att inte bara bocka av kraven utan också ha en idé om vad huset är till för, vad nyttan är för dem som visats där och hur byggnaden kan leva länge. Då blir det hållbart på riktigt.


Dela artikeln

Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions Panasonic

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.


Dela artikeln

ANNONS
Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
BILD 1 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px-2
Paroc

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px

Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.