Framflyttade gränser för återbruk
Återbrukat byggmaterial har på senare år seglat upp som något som borde bli förstahandsval när vi bygger. Och allra bäst är det att återbruka en hel byggnad, så inte resurser behövs till ny stomme. Men även det material som används i renoveringen kan vara återbrukat.
– Vi har återbrukat material från minst tio olika platser, säger Filip Elfström, Familjebostäders projektledare.
Internt beslut om varsam renovering
2020 tog Familjebostäder i Göteborgbeslut beslut om att varsam renovering och återanvändning av material skulle prioriteras under året. Ombyggnationen av Kustgatan 3 i Majorna var redan inplanerad och därför var detta ett bra projekt att testa nya lösningar i.
– Vi ville lära oss vad som är enkelt att återbruka och vad som är svårt att återbruka, säger Filip Elfström.
Kustgatan 3 började sina dagar som ungkarlshotell på miljonprogramstiden och i de nedre två våningarna fanns lokaler. I projektet skulle lägenheter renoveras byggas om och lokalerna omvandlas till lägenheter, en gemensamhetslokal, tvättstuga och cykelförråd.
Återbrukskonsult poängsatte material
En återbrukskonsult kopplades in i projektet för att gå igenom fastigheten. Denne poängsatte allt material och skick, dess arkitektoniska värde, demonterbarhet, ekonomiska värde, samt klimatbesparingspotentialen i att ersätta nya produkter med begagnade.
Återbruket på Kustgatan utgörs av tre delar: En helt återbrukad lägenhet, återbruk i gemensamma ytor inne och återbruk på den gemensamma gården.
Lägenheten som inreds helt med återbruk har innerdörrar, parkett, WC, köksstommar, vitvaror och armaturer som tidigare har suttit i andra hus.
– Allt synligt i lägenheten är återbrukat och kakel och klinker kommer från en felbeställning från ett annat bolag och skulle ha slängts om det inte återbrukats. säger Filip Elfström.
Återbruk men nyskicksstandard
En viktig poäng med den återbrukade lägenheten är att den ska hyras ut till samma hyra som liknande lägenheter med nytt material. Materialet har fräschats upp för att nå upp till nyskicksstandard. Tätskikten under kaklet i kök och badrum är nytt.
– Det ska inte bli en lägre standard för att det är återbrukat material utan vara lika bra, säger Filip Elfström.
Att inreda med återbruk tog lite längre tid än att inreda med nyproducerat. Men Filip Elfström tror att det beror på att det här är ett nytt sätt att arbeta på.
– Med det vi har lärt oss i projektet och till nästa projekt kommer återbruksarbetet gå mycket mer effektivt, säger han.
Toaletten flyttades till gemenskapslokalen
I de andra lägenheterna har man inte använt något återbrukat material. Men i gemensamma utrymmen som korridorer och gemenskapslokal har radiatorer, armaturer, och dörrpartier återanvänts.
– Vi har också flyttat på en toalett från ett tidigare kontor till gemenskapslokalen.
Husets tidstypiska fasad behålls, men får sig ett lyft. De delar av fasaden som demonteras återanvänds i huset och på gården.
Arkitekterna på CaseStudio fick uppdraget att inreda gemensamma utrymmen med återbrukat material, främst sådant som skulle köpas in. Arkitekterna Jonas Carlson (grundare av CaseStudio) och Edvin Lindberg drev frågan om återbruk ytterligare och lyfte tanken att återbruka rivningsmaterial till gemensamma utrymmen inne och ute.
– Vår frågeställning har varit hur vi tar de här grova rivningsmaterialen och gör något vackert och långlivat, säger Edvin Lindberg.
För att få tillgång till materialet jobbade Edvin Lindberg och Jonas Carlson nära Hål i Betong som sågade hål och demonterade betong i projektet.
Lager på Kikås
Det som skulle återanvändas lagrades på Återbruket Kikås i Mölndal. Det var bland annat borrkärnor som borrats ut för nya rördragningar, fasadelement som tagits bort för att göra nya större fönsteröppningar och solavskärmingslameller i aluminium. Av detta har arkitekterna bland annat designat stora sittöar med fasadelement som sittyta, bänkar med sjösten som sidoytor och lampor av solavskärmningslamellerna.
– Projektet har mycket handlat om perspektivförändring: Vad kan rätt inramning göra för något som är slitet och grovt? Genom att formge det och kombinera med andra material skapas skönhet, säger Jonas Carlson.
Den fula ankungen blir vacker
Huset på Kustgatan har tidigare betraktats som en av de fula ankungarna i Majorna, en betongkloss. Att trolla med det materialet är en utmaning.
– Frilagd ballast och dansk sjösten ses av många som det minst önskade fasadmaterialet, samtidigt som det verkligen har en skönhet om man ger det chansen, säger Edvin Lindberg.
All fasad som sågats ut för ombyggnationen har kommit till nytta, förutom spill som sågats ut vid produktionen. För arkitekterna, håltagarna och Familjebostäder har det varit ett viktigt pilotprojekt.
– Det har varit ett arkitektoniskt arkeologi-arbete, säger Jonas Carlson.
Teknikerna tas med i framtiden
Kustgatan ska vara klart för inflyttning i december. Familjebostäder samlar nu erfarenheter från bygget och räknar på koldioxidbesparingen. Målet är att dessa tekniker – och även överblivet material – ska tas med in i kommande projekt.
Men för att återbruk ska kunna bli mer allmänt spritt i framtiden tror Filip Elfström att alla inblandade måste anpassa sina processer till detta nya.
– Alla behöver försöka ”tänka mer återbruk” och ha en produktionsplanering som är mer anpassad för det, säger han.
