Forskning visar: Betong med reducerad klimatpåverkan ingen ökad risk för inomhusmiljön
Betong som har en lägre klimatpåverkan innebär ingen större risk för inomhusmiljön eller hälsan under vanliga förhållanden. Det framgår av ett gemensamt forskningsprojekt inom branschen.
– Vi ville säkra att vi inte bygger in risker som upptäcks först i efterhand, säger projektledare Oskar Linderoth, R&D Manager på Swerock och verksam vid Lunds universitet som forskare och föreläsare.
Bakgrunden handlar om byggsektorns insatser för att minska den klimatpåverkan som betong medför. Detta sker genom att man byter ut cement, som ansvarar för över 90 procent av betongens koldioxidutsläpp, mot andra typer av bindemedel.
Större behov av kunskap
Denna omställning har skapat ett större behov av kunskap kring hur dessa alternativa bindemedel påverkar betongens egenskaper, särskilt i relation till emissioner och inomhusmiljö.
– Vi har gått grundligt till väga och inte funnit stöd för någon negativ inverkan på inomhusmiljön eller människors hälsa, säger Oskar Linderoth.
Forskningsprojektet Metodik för kontroll av cementbaserade materials egenemissioner har genomförts i samarbete mellan Peab/Swerock, NCC, Thomas Concrete Group och Heidelberg Materials.
Under ledning av Oskar Linderoth, tillsammans med biträdande projektledare Mikael Oxfall, som är disputerad expert inom fukt på NCC, har gruppen genomfört studier av litteraturen, analyserat dokumenterade skadefall och gjort laboratoriemätningar av emissioner från betong med olika bindemedel.
Brister i fuktskydd orsak till missfärgning
Resultaten indikerar att emissionerna i allmänhet är mycket låga. Även när det gäller ammoniak, som teoretiskt sett kan produceras i något högre mängd från vissa alternativa bindemedel, sjunker nivåerna snabbt och utgör ingen risk i färdiga byggnader.
Flera fall av missfärgning hos ekparkett har tidigare kopplats till ammoniak, men enligt forskarna beror dessa problem oftare på brister i fuktskyddet snarare än på betongen i sig.
– Ett korrekt monterat fuktskydd bör täcka hela golvytan och dessutom vikas upp en bit bakom golvlisten, säger Oskar Linderoth. På så sätt kan både fukt och eventuell ammoniak ventileras bort utan kontakt med parketten – och det gäller oavsett vilken typ av betong som används.
Viktigt med rätt arbetssätt
En viktig slutsats är att nya material och tillsatsmedel behöver kontrolleras innan de tas i bruk. I projektet har man därför även tagit fram förslag till metodik för sådana kontroller.
– Vi föreslår en modifierad variant av M1, en internationellt erkänd emissionsklassificering med strikta gränsvärden för utsläpp av flyktiga organiska föreningar (VOC), formaldehyd och ammoniak.
Sammanfattningsvis visar forskningsprojektet att med rätt arbetssätt och korrekt utförda golvsystem kan alternativa bindemedel användas utan ökad risk för problem med inomhusmiljön.
