Text Eva Lindselius

Enligt SMHI:s statistik syns en svag men tydlig ökning av årsnederbörden i Sverige under de senaste trettio åren. De klimatsimulationer som har gjorts visar dessutom att framtiden kommer att innebära väsentligt mer nederbörd, även om en exakt siffra är svår att sia om. Att klimatet har blivit både regnigare och varmare har stor betydelse för vårt byggande, både nu och inte minst i framtiden. Våra hem måste ju få vara så friska och fria från fukt som möjligt. Så varför bygger vi fortfarande småhus med krypgrund, en enligt många bedömare bevisad riskkonstruktion? Vi har talat med några i branschen och undersökt om det finns säkra alternativ.

Risk för mögel

Krypgrund, eller med det gamla namnet torpargrund, har länge varit en traditionell lösning i vårt land. Och den fungerade väl så länge komforten inte var alltför stor inne i stugorna. Förr eldade man med ved i spisen som spred värmen ner i grunden. Tack vare begränsad isoleringsförmåga i bjälklaget hjälpte det till att höja temperaturen ytterligare, vilket gav en lägre luftfuktighet. Fram emot 50- och 60-talet hade inomhusmiljön förändrats och man började använda sig av uteluftsventilerad krypgrund. Men riskerna för fukt och mögel är dock fortfarande stora med sommarkondens som en viktig faktor hos en ventilerad krypgrund, om den inte är isolerad eller har en avfuktare installerad.

Mikrobiella skador

Statistik kring hur detta påverkar inomhusmiljön är knapphändig och är svår att få ett helhetsgrepp om. För 14 år sedan genomförde Boverket den nationella bostadsundersökningen, BETSI, som just skulle undersöka hur vårt boende och lokaler mådde. I delrapporten som publicerades 2009 God bebyggd miljö - förslag till nytt delmål för fukt och mögel var svaret nedslående: i 36 % av husen, skolor och förskolor oräknade, var inomhusmiljön dålig och 19 % av grunderna hade fuktskador.

– Det är värt att notera att det inte gjordes någon mikrobakteriell undersökning, endast fuktkvot mättes och en okulär bedömning på plast. Hade vi även mätt mikrobakteriellt hade resultatet troligen blivit mer än 19 %. Det är alltså mer en kvantitativ bedömning än kvalitativ och vi anser att den borde följas upp för att veta hur situationen förändrats, säger Joakim Thunborg, civilingenjör och expert på inomhusmiljö vid Boverket, och en av dem som stod bakom delrapporten God bebyggd miljö.

Boverkets har gått ut med att man ska vara uppmärksam på traditionellt byggda krypgrunder som är en känd riskkonstruktion för mikrobiella skador, berättar Joakim Thunberg som menar att det är märkligt att kommuner ändå släpper igenom konstruktionen, både i nybyggnation och i tillbyggnader.

– Kunskapen finns ju och traditionella krypgrunder borde ha ersatts av bättre lösningar. Rent generellt borde man ha större respekt och inte ta risker som kan bli kostsamma men även drabba inomhusmiljön.

En annan aspekt är att byggkontrollen är för klen, menar han.

– Sverige är unikt i världen att ha egenkontroll som huvudsaklig kvalitetssäkring av byggnationen vilket strider mot sunt förnuft. Den stora skadan med att byggkontroller – vare sig de är i kommunal eller privat regi – inte görs tillräckligt noggrant under uppförandet är att kunskapsåterföringen har försvunnit. Den generella nivån har därför sänkts både hos byggnadsnämnderna, beställare och hos byggarna. Professionella beställare tar heller inte riktigt sitt ansvar, de borde inse att kompetenta kontroller behövs.

I delrapporten från 2009 föreslog man även att år 2020 skulle byggnader med dålig inomhusmiljö vara lägre än 5 % av det totala byggnadsbeståndet. Utvecklingen har gått långsamt i den frågan. Först 2018 anslog regeringen 16 miljoner kronor till Boverket, en summa som återkommit under de två senaste åren för vad som formulerades som ”kompetensfrämjande insatser kring behovet av god inomhusmiljö”. Boverket kommer att publicera ett antal rapporter och förslag med anknytning till detta i vår på Nordbygg.

Modulmetod bakom ökning

Att krypgrund ökar igen har sin alldeles egna orsak. Bara de senaste två åren har fem nya svenska husfabriker uppförts. De bygger enligt modulmetoden där varje rum och utrymme görs färdigt inomhus på fabrik och sedan transporteras till byggplatsen. Då blir krypgrunden en nödvändighet eftersom det sedan bara är att placera modulerna på plats. Staffan Hvidberg, med över femton års erfarenhet av frågorna, är vd för Isolergrund. Bolaget levererar säkra grunder, ett system som är typgodkänt. Han tror att trenden med krypgrunden gör att det kan finnas en risk för fler fukt- och mögelskador.

– Jag kan tycka att det är problematiskt på många sätt att 1 500 villor byggs med krypgrund varje år i Sverige. Alla nya modulfabriker gör att det ökar kraftigt igen. Och det är klart, görs det rätt kan det bli bra. Men i verkligheten är det billigare att göra fel. Så vi kommer på sikt att se ännu större fukt- och mögelskador än tidigare.

Isolergrunds lösning bygger på en rapport som professor Miiru Airaksinen, numera vd för Finlands Ingenjörer, gjorde för 20 år sedan. Enligt Staffan Hvidberg är det en tät, undertryckssatt krypgrund med färdigställd fuktsäkerhetsprojektering och provtryckningsprotokoll. Den isolerade konstruktionen gör att luftfuktigheten i grunden inte överstiger 75 % RF under längre perioder. Lösningen saknar köldbryggor mot den kyliga marken där fukthalten är 100 %, vilket gör att fukt inte kan sugas upp via betongelement till det varmare grundutrymmet. En kanalfläkt i grunden skapar ett marginellt undertryck i grunden och vänder luftströmmen nedåt till den täta och provtryckta grunden. Det gör att ingen förorenad luft från marken når boendemiljön.

Tillsammans med forskningsinstitutet RISE tillför bolaget nu verkliga mätresultat från både Isolergrund och kända riskkonstruktioner, som öppen plintgrund och uteluftsventilerade krypgrunder till en ny studie. Den kommer att publiceras på Symposium of Building Physics den 14-17 juni i Tallin och planen är att därefter informera samtliga Sveriges kommuner.

– Det går nämligen att bygga krypgrund rätt om man bara vill, säger Staffan Hvidberg.

Behövs ytterligare kompetens

Som så ofta när vi talar byggbranschen ligger felaktig praxis och spökar, menar Lars Olsson, ansvarig från RISE:s sida för studien ihop med Isolergrund samt forskare och fuktexpert på RISE Byggnadsfysik och innemiljö. Just när det gäller traditionella uteluftsventilerade krypgrunder klarar de inte de grundläggande kraven i BBR 6:2 Luft och 6:5 Fukt. Trots detta accepteras konstruktionerna ofta av kontrollansvariga och i många fall genom att bara bedöma efter ritning och utan underlag som visar på funktion, säger han.

Han menar att bristen på expertkompetens på kommunerna och att BBR öppnar upp för tolkningar är ett par av orsakerna till att konstruktionerna ändå går igenom.

– För att ta det kort: det är ingen som säger stopp hos byggnadsnämnderna i de fallen, för annars skulle de inte ha fått slutbesked. De ska behandla många svåra frågor och det kräver i många fall expertkompetens vilket byggnadsnämnder inte alltid har.

En annan orsak är att BBR är mycket otydlig framförallt för den ovane läsaren. BBR är ofta inte konsekvent, ibland motsägelsefull, säger Lars Olsson. Det finns till exempel skrivningar att man ”bör iaktta så att” högsta tillåtna fukttillstånd inte överskrids i en uteluftsventilerad konstruktion” samtidigt som den är en känd riskkonstruktion.

– Dessutom är marken alltid fuktig med mikrobiell aktivitet vilket innebär att konstruktionsprincipen knappast kan uppfylla BBR. I andra frågor kan man vara väldigt tydlig. Så BBR är ojämn och öppnar upp för tolkningar.

En annan faktor är att byggare tenderar att vara traditionella. Lars Olsson berättar att han ofta får höra att ”man har alltid byggt så här” och att det fungerar eftersom det finns många som inte klagar eller reklamerar. Samtidigt är det känt att många har problem och vid en husbesiktning är det vanligt att det i besiktningsprotokollet varnas för konstruktionsprincipen trots att besiktningsmannen inte sett något alarmerande. I de fallen rekommenderas en vidare teknisk undersökning för att kunna avgöra om det trots allt finns osynliga skador.

– Det är alltså ett risktagande att bygga på det här sättet. Den problematik som finns hos uteluftsventilerade krypgrunder finns också hos många plintgrunder som är vanliga vid modulhusbyggnation, avslutar Lars Olsson.