Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Digitalisering

Finansiering till nya digitala innovationsprojekt

Projekt med fokus på bland annat innovationshubbar och AI beviljas medel i de senaste utlysningarna inom det strategiska innovationsprogrammet Smart Built Environment.

Anneli Hidalgo 1 juni, 2022 • 3 minuters läsning
Digitalisering_projekt

I utlysningen ”Digitalt samhällsbyggande i praktiken” kunde man söka medel för forsknings- och innovationsprojekt. Projekt som bidrar till ett mer resurseffektivt och hållbart samhällsbyggande med hjälp av digitaliseringens möjligheter. 17 nya projekt och 9 nya innovationsidéer har beviljats i utlysningen.

– Vi tycker att det är jättekul att se att det kommer in så många intressanta projekt, bara titlarna väcker stort intresse! Mixen mellan stora och små projekt i de båda utlysningarna kompletterar programmet på ett väldigt bra sätt och stärker oss i utvecklingen framåt. Det är mycket hög kvalitet, både på större och mindre projekt. Nästa omgång av Innovationsidén öppnar redan den 9 augusti, och nästa omgång av den stora utlysningen kommer senare i höst, säger Kristina Gabrielii, programchef för Smart Built Environment.

Projekten som nu beviljats medel handlar till exempel om innovationshubbar, AI, automatisering, digitala tvillingar, visualisering, geodata, cirkulär ekonomi och kompetensförsörjning. Några av projekten bygger vidare på eller testar resultat från projekt som tidigare beviljats inom programmet. Finansieringen uppgår till 42,5 m.kr och de deltagande organisationerna bidrar med lika mycket i samfinansiering.

Beviljade projekt i Digitalt samhällsbyggande i praktiken

  • AI Factory för Byggproduktion
    Ramin Karim, Luleå Tekniska Universitet
  • Innovationshubben skills – Systemdemonstration av hållbar omställning i ekosystem genom digitalisering och affärsutveckling
    Dan Engström, Plan B
  • Automatiserade produktivitetsmätningar för byggprojekt
    Lars Stehn, Luleå Tekniska Universitet
  • Digitalt geotekniskt förvaltningskoncept – för nyttiggörande av information i ett LCC-perspektiv
    Mats Svensson, Tyréns AB
  • Nationellt nätverk för byggautomation – etapp 2
    Johan L Silfwerbrand, Kungliga Tekniska högskolan
  • Optimera digital information om materialflöden och masshantering
    Maria Johansson, Ecoloop AB
  • Koncept för aktiv kvalitetsstyrning för mindre beställarorganisationer Incoord
    Jan Kohvakka, InstallationsCoordinator AB
  • DigiTS – Digitala tvillingar för trafikstyrning
    Mats Boman, Novelty Rail Sweden AB
  • Störningsfri Stad 2.0
    Anna Fredriksson, Linköpings universitet
  • Digitala mät- och visualiseringsverktyg för återbruk
    Morgan Fredriksson, Nagoon AB
  • Investeringar i utsatta områden – digitala verktyg för kvantitativa utvärderingar
    Mikael Mangold, RISE Research Institutes of Sweden AB
  • Kompetensförsörjning i geodatabranschen
    Ann-Kristin Belkert, Geoforum Sverige / ULI Service AB
  • Simulering för hållbar dimensionering av reningsverk
    Sofia Lovisa Andersson, IVL Svenska Miljöinstitutet AB
  • SUES-DIGIT Samhällsbyggande Utvecklingsstrategi med Elektrifieringsfokus i Skaraborg genom DIGITalisering
    Anna Syberfeldt, Högskolan i Skövde
  • Systematik för kravställning och överlämning av drift- och underhållsdokumentation
    Marcus Bengtsson, Byggbranschens Elektroniska Affärsstandard
  • Öppen nationell databas för redovisning/ visualisering av bygg- & anläggningssektorns klimatdata
    Petter Andersson, Lokal Färdplan Malmö 2030
  • Generativ design som kommunikationsverktyg för effektivare planprocesser
    Sofia Malmsten, Parametric Solutions AB

Innovationsidén våren 2022

  • Neo4 Interior Designer – gör inredningsval i nyproduktionsbostäder utifrån miljöpåverkan!
    Pontus Jakobsson, Sightline Vision AB
  • Metodutveckling LEVA – LandskapsEkologisk VerksamhetsAnsats – Omställning med landskapsperspektiv
    Kristina Kvamme, Jakobi Sustainability AB
  • Objektorienterad selektiv rivning för cirkulär ekonomi och minskad klimatpåverkan
    Agnes Nagy, Högskolan i Borås
  • Geografisk Tillgänglighet – stöd för robust planering av kommunal service
    Sara Wiman S, Geografiska Informationsbyrån AB
  • Bedömningsverktyg för sulfidjordar – affärs- och prismodeller
    Sandra Frosth, Ecoloop AB
  • Kartportal för geodata om hälsa, säkerhet och olycksrisker för fysisk planering
    Fredrik Nystedt, Briab Brand och Riskingenjörerna AB
  • Praktisk implementering av robotiserat murande
    Henrik Malm, FOJAB arkitekter AB
  • Reflow - Visualisering av stadens dolda resursflöden
    Rebecka Lennartsson, Stockholms stad
  • ParkingAid
    Ludwig Jörgensborg, ParkingAid AB

Dela artikeln

Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions Panasonic

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.


Dela artikeln

ANNONS
Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
BILD 1 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px-2
Paroc

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px

Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.