Fel data riskerar att fälla tegel – helt i onödan
Av Kristian Knorr Svane, hållbarhetschef på wienerberger
I takt med att klimatkraven inom byggbranschen skärps, både i Sverige och i EU, väcks frågor om vilka byggmaterial som hör hemma i framtidens byggande. Den ökade medvetenheten om behovet av att minska byggsektorns CO2-avtryck får många att fundera över vilka byggmaterial som faktiskt kan möta kraven.
Är det till exempel realistiskt att fortsätta använda tegel i en tid där byggsektorn står inför allt hårdare krav?
Svaret är ja – men det kräver att man som arkitekt, byggherre eller konsult fokuserar på fakta. I takt med att kraven på klimatdeklarationer för byggnader ökar, blir det allt viktigare att använda korrekta data och göra välinformerade materialval.
Räkna på de faktiska möjligheterna
Snabba antaganden kan vara frestande, men de är riskabla om de inte bygger på gedigen, uppdaterad erfarenhet och verkliga livscykelanalyser (LCA).
Även om tegelproduktion historiskt har varit energikrävande, har industrin tagit stora steg mot att minska sin miljöpåverkan. I januari 2025 övergick vi på wienerberger till 100 % biogas i den danska produktionen och vårt LESS-fasadtegel är utformat för att minimera både resursförbrukning och CO2-utsläpp. Faktum är att vi kan minska klimatavtrycket med ytterligare 15 % jämfört med massivt biogasbränt tegel, genom att använda mindre råmaterial.
Att enbart luta sig på generiska data i klimatdeklarationer för byggnader – vilket i vissa fall fortfarande tillåts av svenska byggregler – kan därför ge ett missvisande och onödigt negativt resultat för tegel. Materialet riskerar att väljas bort, trots att de generiska uppgifterna inte speglar den faktiska klimatprestandan hos moderna tegelprodukter. Våra produktspecifika EPD:er (Environmental Product Declarations) är betydligt mer exakta och kan visa på över 90 % lägre rapporterade utsläpp i tillverkningsfasen (A1-A3) jämfört med Boverkets generiska klimatdata för tegel.
Därför är det avgörande att använda produktspecifika EPD:er redan i projekteringsfasen. Även om en viss osäkerhet föreligger – exempelvis om bara färg men inte exakt produkt är känd – kan en försiktig uppskattning med 25 % säkerhetsmarginal ge ett betydligt mer rättvisande underlag i projektets tidiga skeden.
Titta bortom LCA-beräkningen
Ingen ifrågasätter att LCA-beräkningar är viktiga – de ger en teoretisk överblick över en byggnads klimatpåverkan under uppförande, drift (över 50 år) och nedmontering. Men de tar inte hänsyn till faktorer som estetik, robusthet, långsiktigt värde eller faktisk livslängd – som för tegel kan sträcka sig över flera hundra år.
Parallellt med LCA-resultatet har byggnader en mängd egenskaper som förbättras eller försämras beroende på materialval. Det kräver ett holistiskt synsätt för att undvika att den byggda miljön försämras över tid.
Tegel har en lång historia som byggmaterial – och det är inte utan anledning. Det tillverkas av lokala råvaror vid tegelbruket, med minimalt underhållsbehov och mycket lång livslängd. Dessa egenskaper minskar en byggnads totala miljöpåverkan över tid, särskilt i ett svenskt klimat präglat
av ökande fukt, temperatursvängningar och höga hållbarhetskrav. Dessutom bidrar teglets termiska massa till ett stabilt inomhusklimat, vilket potentiellt minskar behovet av uppvärmning och nedkylning.
Tegel står starkt – men kräver rätt data och helhetstänk
Tegel kan mycket väl möta framtidens klimatkrav i Sverige – men det förutsätter att vi lämnar gamla antaganden bakom oss och istället grundar våra beslut på uppdaterade data. Genom att använda produktspecifika EPD:er och tillämpa ett livscykelperspektiv där estetik, funktion och livslängd vägs in, säkerställer vi att tegel förblir en robust lösning i svensk byggnation.
Det räcker inte att göra det en gång – det måste göras år efter år. För i samma stund som man tror att man känner till teglets klimatavtryck och egenskaper, har branschen redan tagit nästa steg.
