Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Hållbara städer

Får elbilen ens plats i framtidens städer?

Städer runt om i världen växer, och med dem antalet bilar. Å ena sidan finns behov av individuella transporter för miljarder människor. Å andra minskar utrymmet i städerna för ökad trafik, vilket hotar att leda till trafikkaos.

BILD Pia Andrea
Pia Andrea 24 oktober, 2024 • 4 minuters läsning
rows of cars on the highway long traffic jams. Generative AI
Antalet bilar i städer ett hinder för trafiken. I London exempelvis så orsakar köer förseningar på 156 timmar per person varje år.

Utöver dessa utmaningar finns frågan om hur transporter i städers kan bli mer klimatvänliga. Elfordon är ett svar på de olika aspekterna av morgondagens trafikbekymmer – förutsatt att fordonen anpassas efter framtidens behov. Läs om hur Hager resonerar kring framtidens mobilitet.

Framtidens städer: Fler människor, mer trafik

År 2050 beräknas världens befolkningen uppgå till 9,7 miljarder människor. Runt 70 procent av dessa kommer att bo i städer. I Europa beräknas andelen stadsbor kunna uppgå till nästan 85 procent. Under samma period väntas antalet bilar i städerna stiga till 3 miljarder. Städer spelar därför en nyckelroll, inte bara som utrymmen för människor utan även i kampen mot klimatförändringar. Trots att städer upptar en relativt liten del av jordens yta, står de för över 70 procent av de globala koldioxidutsläppen, och den största faktorn är den urbana trafiken, med en andel på cirka 30 procent. Mer klimatvänliga och hållbara transportlösningar är därför en avgörande byggsten för ökad hållbarhet. Elfordon har stor potential att bidra till de nödvändiga förändringarna: Kanske kan elfordon lösa dessa akuta problem och göra framtidens urbana trafik mer utsläppssnål, snabbare och mer yteffektiv.

"Städer är de platser där kampen för hållbar utveckling vinns eller förloras."
– Ban Ki-Moon, FN
Generalsekreterare 2007 till 2016

Högre, längre, bredare

Problemet är att ingen annan transportform tar upp så mycket plats som bilar – oavsett om de står still eller kör. I redan trånga stadsområden är detta en stor utmaning: Var ska alla bilar få plats? Dessutom ökar inte bara antalet bilar i städerna, även bilarnas storlek ökar. Den franska konsultfirman Inovev har visat att personbilar i Europa i genomsnitt blir allt större. På städernas trånga gator och i parkeringshus skapar detta allvarliga problem.

Elbilar i mikroformat
Lösningen: Som ett alternativ blir mindre elfordon allt mer framträdande. Mikrobilar har inte bara fördelar för individuella transporter, de kan också användas av exempelvis hemtjänst och budfirmor. De små elbilarna kräver dock att användarna får anpassa sig, då bilarna främst är utformade för att ta sig från punkt A till B. Lyxen och det extra utrymmet får helt enkelt stryka på foten.

För många bilar, för långa köer
Problemet: Utöver storleken är antalet bilar i städer ett hinder för trafiken. En för hög biltäthet pressar även bilvänliga städer till sin gräns. En titt på Inrix 2022 Global Traffic Scorecard bekräfta detta: I London orsakar köer förseningar på 156 timmar per person varje år. Det innebär att Londonborna förlorar nästan en hel vecka i trafiken. Problemet är utbrett: För många bilar leder till långsammare trafik, fler utsläpp och det gör städerna mindre beboeliga.

Delad e-mobilitet: rörlig när det behövs
Lösningen: E-mobilitet kan inte lösa dessa problem på egen hand, det grundläggande problemet är det höga antalet bilar i städerna. Antalet kan bara minska om det finns tillräckligt attraktiva alternativ. En möjlighet är bilpoolstjänster. Konceptet har en dubbel effekt: Om färre människor äger egna bilar minskar antalet fordon, samtidigt som befintliga bilar kan användas mer effektivt. En genomsnittlig bil står still 96 procent av tiden och när den väl används är tre–fyra av dess sittplatser tomma.

Under den här tiden skulle den kunna användas av någon annan. En eldriven bilpoolsflotta har dessutom fördelen att erbjuda utsläppsfri mobilitet. Enligt en prognos från Frost & Sullivan kan den globala bilpoolsmarknaden växa till cirka 427 000 fordon fram till 2025. I Sverige växer antalet bilpoolsfordon stadigt. I svenska stationsbaserade bilpooler är eldrift vanligare när bilarna används av en begränsad grupp med vana användare, exempelvis hos företag och vid bostäder. I bilpooler som riktar sig till en bredare användarkrets är det en högre andel förbränningsbilar. Så förbättringspotential finns.

Hållbara transporter: Elektriska, uppkopplade och smarta
Tekniska framsteg är en hörnsten i omställningen till hållbara transporter. Samverkan mellan elfordon och digitalisering öppnar upp många möjligheter för effektivare stadstrafik, till exempel autonom körning. Uppkopplade fordon med Car2X-kommunikation utbyter information om aktuella trafiksituationer, trafikstörningar och potentiella faror, vilket bidrar till ett jämnare trafikflöde. Det amerikanska teknikföretaget Waymo testar redan sådan teknik i självkörande taxibilar i Arizona.

Potential för robottaxibilar och -bussar
Konsultfirman Deloitte ser stor potential i robottaxibilar och -bussar. Autonom körning kan signifikant sänka kostnaderna för vår dagliga mobilitet jämfört med privatbilar. Enligt Deloittes beräkningar kan en genomsnittlig kostnad på 15 cent per kilometer uppnås med en robotbuss – 25 procent lägre än med en konventionell bil. Autonoma transporttjänster kommer inte att minska det totala trafikvolymen, men betydligt färre fordon kommer att behövas för att tillgodose människors behov av mobilitet. Även om ett rikstäckande nätverk för sådana tjänster inte väntas förrän tidigast 2035, finns det redan idag färdiga lösningar. Exempelvis elbilar och bilpooler som kan ha en positiv inverkan på stadstrafiken. Dessa och nya användningsområden för eldriven mobilitet erbjuder många möjligheter för aktörer inom energisektorn, då behovet av laddningsinfrastruktur och decentraliserad energiproduktion kommer att fortsätta öka. Framtiden kommer att visa hur energisektorn kan dra nytta av att anpassa nya affärsmodeller för hållbar mobilitet.


Dela artikeln

Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions Panasonic

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.


Dela artikeln

ANNONS
Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
BILD 1 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px-2
Paroc

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px

Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.