För ett decennium sedan, 2011, antogs FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Det är den globala standarden gällande företags skyldigheter att respektera mänskliga rättigheterna. För att följa principerna ska företag jobba med så kallad human rights due diligence, HRDD. Det är en internationellt förankrad process för att kartlägga, hantera och redovisa risker kopplade till mänskliga rättigheter längs hela värdekedjan, samt gottgöra sin negativa påverkan. Centralt för riskhanteringsprocessen är att föra dialog med intressentgrupper och potentiellt utsatta personer. Fokus ligger på de allvarligaste riskerna som företaget har möjligheter att påverka.

I april 2020 meddelade EU:s justitiekommissionär att EU-kommissionen kommer att presentera en lag som förbinder företag att göra en HRDD av mänskliga rättigheter och miljöfrågor. Lagförslaget är en del av det kommande direktivet om hållbar bolagsstyrning. Lagkravet väntas beröra samtliga företag och kommer därtill innehålla sanktioner för de som inte uppfyller de nya kraven. Den nya lagen har skjutits upp flera gånger men i vår kan det finnas ett lagförslag på plats.

Maria Sandell, Hållbarhetschef, JM

En ny EU-lag är på gång som kommer kräva att företag genomför en Human rights due diligence (HRDD) inom ramen för sitt arbete med att respektera mänskliga rättigheter. Vad innebär den nya lagen för er verksamhet och ert arbete med mänskliga rättigheter? 

– JM har sedan flera år tillbaka ett arbete på plats för att säkerställa hållbara leverantörskedjor, vilket inkluderar kriterier för mänskliga rättigheter. Eftersom lagen ännu inte implementerats vet vi inte exakt vad den kommer innebära och om vi behöver komplettera vårt befintliga arbete. Troligtvis är det framför allt kraven på dokumentation av arbetet som kommer att förstärkas.

På vilket sätt påverkas bolaget mer konkret? Exempelvis tidsåtgång/ökade kostnader? 

– Vår bedömning är att arbetssättet vi har idag på JM är väl anpassat till den nya lagen. På JM genomlyser vi alla parter som vi tecknar avtal med ur ett hållbarhetsperspektiv. Arbetet med leverantörsgranskning bedrivs dels genom enkäter, men även genom revisioner, platsbesök samt företags- och individkontroller. JM har satsat på att digitalisera dokumentationen kopplat till granskningarna, vilket vi tror kommer vara en fördel när lagen ska implementeras. Viss resursåtgång kommer troligen ändå krävas för att implementera rutiner kopplade till den nya lagen.

Hur har er verksamhet gått tillväga för att förbereda er på den kommande lagen? Satsar ni till exempel på att se över kompetensen internt/rekrytera? Ändrade rutiner i inköpsprocessen? 

– På JM sker leverantörsgranskningar enligt en tydlig process och i ett särskilt systemstöd. En särskild grupp med interna resurser från olika delar av företaget och externa konsulter deltar. Hållbarhet är en prioriterad fråga för JM och vi förstärker generellt med resurser inom hållbarhetsområdet, men inte enkom på grund av HRDD.

Hur tror du att det nya lagkravet kommer att påverka just byggbranschen? Kan det ge en ”knuff” i rätt riktning och höja ambitionsnivån ytterligare? 

– För de bolag som tidigare inte arbetat med att genomlysa sin leverantörskedja kan detta vara ett viktigt steg för att skapa struktur och höja ambitionsnivån.

Ser ni några fördelar och/eller nackdelar/utmaningar med den kommande lagen? 

– Fördelarna är framför allt att det kommer att krävas att fler aktörer nu arbetar med hållbarhet i leverantörskedjan och att det därmed kommer att skapa en ökad efterfrågan på varor och tjänster som lever upp till dessa förväntningar.

Emilia Hagberg, Senior Sustainability Manager, Skanska

En ny EU-lag är på gång som kommer kräva att företag genomför en Human rights due diligence (HRDD) inom ramen för sitt arbete med att respektera mänskliga rättigheter. Vad innebär den nya lagen för er verksamhet och ert arbete med mänskliga rättigheter? 

– Det innebär att vi intensifierar ett arbete som redan påbörjats sedan en tid tillbaka. Vi vill följa upp och förstå hur dessa frågor påverkar vårt sätt att göra affärer och ha koll längre bak i leverantörsleden. Vidare innebär detta att vi arbetar in dessa perspektiv i befintliga upphandlingsprocedurer. Sammantaget kan vi säga att vi välkomnar detta då vi menar på att det skapar en tydlighet och klargör vad som förväntas. Det i sin tur är en fördel för oss som arbetar aktivt med dess frågor. I slutändan handlar det om att sätta en standard och skapa konkurrens på lika villkor.

På vilket sätt påverkas bolaget mer konkret? Exempelvis tidsåtgång/ökade kostnader? 

– Vi håller på att se över vårt sätt att jobba med frågan på ett så konstruktivt sätt som möjligt. Vi stärker upp med resurser på huvudkontoret för att ytterligare sätta fokus på frågan. Målet är att det inte ska finnas några oklarheter inom koncernen på hur vi tittar på vår värdekedja. Det är inte omöjligt att vi framöver måste fokusera mer på leverantörer än längre ut i värdekedjan än vad vi gjort hittills, samt att vi som bransch måste hitta sätt att än bättre rapportera detta externt. Vi tar också lärdom av andra industrier och verksamheter där det har varit fokus på detta längre än inom vår industri. Detta är en utmanande fråga men vi vill vara med och driva utvecklingen framåt.

Hur har er verksamhet gått tillväga för att förbereda er på den kommande lagen? Satsar ni till exempel på att se över kompetensen internt/rekrytera? Ändrade rutiner i inköpsprocessen? 

– Det sker en översyn vad gäller processer och resurser. Vi anser oss vara väl rustade för att möta lagstiftningen som kommer, då detta blir en naturlig del av vårt förbättringsarbete. Vi arbetar dagligen med riskminimering i vår affär, och detta handlar om att förfina den processen. Vi ser det som en fördel att ha koll på denna typ av risker för att kunna förebygga att oegentligheter sker inom våra leverantörsled. En utmaning är att vår inköpsfunktion är decentraliserad, en konsekvens av att byggverksamheten är lokal. Det finns inget löpande band, istället är varje projekt unikt. Det är därför än viktigare att vi får höga standards på plats och fångar upp risker. Ambitionsnivån är tydlig.

Hur tror du att det nya lagkravet kommer att påverka just byggbranschen? Kan det ge en ”knuff” i rätt riktning och höja ambitionsnivån ytterligare? 

– Som sagt, vi välkomnar det. Tydliga regler som gynnar transparens, driver utvecklingen framåt och hjälper branschen att ställa rätt frågor är bara positivt. Det ökar jämförbarheten samt spårbarheten.

Ser ni några fördelar och/eller nackdelar/utmaningar med den kommande lagen? 

– Fördelarna är att utvecklingen på området drivs framåt. Förhoppningsvis kommer ”best cases” kunna skapas som hjälper alla att höja ambitionsnivån. Vi ser också detta som ett tillfälle att öka vår konkurrenskraft. En utmaning är att frågan i sig är svår, och det ska vi alla ha respekt för. Därför krävs förståelse och ett mått av ödmjukhet mellan branschföreträdare och mellan civilsamhället och näringslivet. Sedan är det avgörande att när man rapporterar håller sig till det som är materiellt och väsentligt. Endast på detta sätt får vi en tydlig spårbarhet och kan följa upp på bästa sätt. Vi får också då en bra kvalitet på datan och kan på så sätt vidare identifiera de största riskerna.

Camila Buzaglo, kommunikationsdirektör och ansvarig för social hållbarhet, Peab

Vad innebär den nya lagen för er verksamhet och ert arbete med mänskliga rättigheter? 

– Om lagförslaget går igenom så kommer vi att påverkas på flera sätt eftersom Peabkoncernen har tusentals olika leverantörer. Vi tycker att det generellt sett är bra att kraven på schyssta leverantörskedjor stärks – ingen ska fara illa på grund av Peabs verksamhet. Vi ställer redan idag omfattande krav på våra leverantörer och gör regelbundet uppföljningar. Sen är det självklart att det kan finnas utmaningar i att faktiskt följa upp alla våra leverantörer på den detaljnivå som lagförslaget verkar peka på. Det återstår att se, än så länge är ju inga detaljer klara.

På vilket sätt påverkas bolaget mer konkret? Exempelvis tidsåtgång/ökade kostnader? 

– Det troliga är att vi kanske behöver utöka våra rutiner för att identifiera, redovisa och hantera risker som har med mänskliga rättigheter att göra. Vi vill ju inte bara följa lagen, utan också gå före och ta ansvar.

Hur har er verksamhet gått tillväga för att förbereda er på den kommande lagen? Satsar ni till exempel på att se över kompetensen internt/rekrytera? Ändrade rutiner i inköpsprocessen? 

– Utöver det vi nämnde ovan har vi självfallet fortsatt kompetensutveckla oss. En svårighet just nu är att utbildningarna som finns utgår från förarbetena till det kommande förslaget. Först när allt detta blir faktisk lagstiftning vet vi vad vi har att förhålla oss till i detalj och kan se vad ytterligare som behövs göras.

Hur tror du att det nya lagkravet kommer att påverka just byggbranschen? Kan det ge en ”knuff” i rätt riktning och höja ambitionsnivån ytterligare? 

– Vi på Peab jobbar enligt devisen ”Närproducerat samhällsbygge”. Det är en styrka också i den här frågan. I och med att vi också väljer leverantörer nära oss så får vi lättare koll på produktions- och arbetsförhållanden. Vi har en hög ambitionsnivå när det kommer till god arbetsmiljö och goda produktionsvillkor och ser bara fördelar med att alla i branschen tar ett större ansvar.

Ser ni några fördelar och/eller nackdelar/utmaningar med den kommande lagen? 

– Vi tycker allt som stärker de mänskliga rättigheterna är viktigt och bra. Samtidigt kommer lagen att ställa nya krav på oss, men det tycker vi bara är bra, så länge kraven är tydliga och rimliga. Vi är stolta över att ta vårt samhällsansvar.