Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

EU-kommissionens bioekonomistrategi – ett steg i rätt riktning för bioenergin

Idag har den svenska EU-kommissionären Jessika Roswall presenterat den reviderade bioekonomistrategin. Strategin är ett steg i rätt riktning även för bioenergin. Det kan man inte säga att kommissionens utkast i oktober var. I detta talades det om att det var problematiskt att bioenergin hade ökat inom EU och att konkurrensen om biomassan skulle regleras. Bra att kommissionen nu har lyssnat.

NY BILD - PIA ANDREA
Pia Andrea 28 november, 2025 • 3 minuters läsning
IMG_8779 (002)

Att politiskt styra råvaruflöden känns minst sagt gammalmodigt. Istället bör marknaden sköta det. Så fungerar det i Sverige och bör så fortsatt göra.

Bioekonomistrategin visar vägen för hur unionen under kommande år ska prioritera satsningar för att främja den allt mer betydelsefulla bioekonomin. I den ”Europeiska gröna given” stakar EU-kommissionen ut ambitionen att EU ska bli klimatneutralt senast 2050. Bioekonomin är en av de viktigaste byggstenarna för att nå detta mål.

En god bioekonomi löser flera utmaningar

Att använda biomassa för att producera livsmedel, material och energi kan bidra till att stärka landsbygden, öka konkurrenskraften och lösa många av de utmaningar som EU står inför. En hållbar och cirkulär bioekonomi kan ge ett grönare, rättvisare och mer konkurrenskraftigt Europa.

Kommissionen skriver bland annat att ”Bioenergin fortsätter att spela en roll för energisäkerheten, särskilt när den använder restprodukter, inte ökar vatten- och luftföroreningar och kompletterar andra förnybara energikällor.

– I sitt förra utkast till bioekonomistrategi hade kommissionen helt förbisett det faktum att bioenergin främst använder restprodukter från skogsindustrin och därigenom inte direkt konkurrerar om biomassan med till exempel kemiindustrin. Man hade också bortsett från bioenergins betydelse för beredskap och försörjningstrygghet, säger Anna Törner, vd på branschorganisationen Svensk Bioenergi, Svebio.

I det slutliga strategidokumentet påtalar kommissionen istället bioenergins fördelar, både dess roll för energisäkerheten, för att minska klimatpåverkan och som komplement till andra förnybara energikällor. Samtidigt ska hänsyn tas till regionala förutsättningar, något som skogsländer som Sverige har efterfrågat.

I strategin påtalas även betydelsen av att utveckla nya biodrivmedel till transportsektorn och bio-CCUS (koldioxidinfångning- och lagring) vid sidan om utökad biogasproduktion och effektiv biokraft- och fjärrvärme.

Stor betydelse för Europas konkurrenskraft

Kommissionen påtalar även bioekonomins betydelse för Europas konkurrenskraft. Ungefär åtta procent av alla arbetstillfällen inom EU härrör från bioekonomin och den svarar för fem procent av BNP. I Sverige är betydelsen ännu högre. Här svarar bioekonomin för drygt åtta procent av det totala förädlingsvärdet och en femtedel av det totala exportvärdet.

Antalet sysselsatta i Sverige uppgår till nästan 350 000 personer, främst inom lantbruket, skogsindustrin och bioenergin, såsom kraft- och fjärrvärmen, raffinaderier och dess närliggande branscher.

– Det är positivt att kommissionen nu övergett delar av sin negativa syn på bioenergin, men fortsatt finns fortsatt det tyvärr en skeptisk hållning till grödbaserade biodrivmedel och det kvarstår en rad nya och komplicerade regelverk som hämmar det svenska skogsbrukets utveckling, fortsätter Anna Törner.

Risk för minskad konkurrenskraft

Det finns fortsatt en risk att företag i EU tappar konkurrenskraft gentemot andra regioner om man inte uppfyller EU:s mål om att minska företagens administration med 25-35 procent.

Detta eftersom europeiska producenter redan regleras av omfattande hållbarhetskrav, i bland annat förnybarhetsdirektivet, medan importerad biomassa och bioenergiprodukter ofta är oreglerade.

En växande bioekonomi bidrar till förnyelse, industrins långsiktiga konkurrenskraft och stärkta exportmöjligheter, samt till en hållbar tillväxt och sysselsättning.


Dela artikeln

Renoverad kontorsfastighet certifierad enligt BREEAM In-Use Very Good

Folksam Fastigheters kontorsfastighet Publique på Hornsgatan i Stockholm är nu fullt uthyrd efter en omfattande renovering. Fastigheten från 1920-talet har moderniserats med bevarad historisk arkitektur och är certifierad enligt BREEAM In-Use Very Good.

Mikael Häggblad 17 november, 2026 • 2 minuters läsning
Kontorsfastigheten Publique vid Mariatorget i Stockholm - Bild JLL
Kontorsfastigheten Publique vid Mariatorget i Stockholm. JLL

Fastigheten Publique på Hornsgatan 54 omfattar totalt omkring 3 600 kvadratmeter kontorsyta.

De sista uthyrningarna gäller säkerhets- och riskkonsultföretaget Briab samt den kreativa byrån Valtech och Valtech RADON.

Briab hyr cirka 700 kvadratmeter och tillträder vid årsskiftet. Valtech RADON flyttar in under våren och hyr cirka 900 kvadratmeter.

Därmed är samtliga kontorsytor i fastigheten uthyrda. Övriga hyresgäster är Equator, Reform Society och Noos.

JLL har varit rådgivare åt fastighetsägaren Folksam Fastigheter både i utvecklingen av kontorskonceptet och under uthyrningsarbetet.

Historisk arkitektur kombineras med moderna kontor

Byggnaden uppfördes under 1920-talet och har genomgått en omfattande renovering.

Arbetet har enligt JLL genomförts med målsättningen att bevara den historiska arkitekturen samtidigt som lokalerna anpassats till dagens kontorsverksamheter.

En central del av fastighetens nya funktion är gemensamma ytor som flera hyresgäster kan använda.

På översta våningen finns Publique Social Club, en gemensam yta om cirka 300 kvadratmeter med konferensrum, kök och takterrass mot Mariatorget.

Det innebär att hyresgästerna får tillgång till mötesfunktioner utanför sina egna kontorslokaler.

BREEAM In-Use Very Good för befintlig byggnad

Publique är miljöcertifierad enligt BREEAM In-Use på nivån Very Good.

Det är en certifiering som avser befintliga byggnader och ska inte förväxlas med BREEAM SE för nybyggnad.

Certifieringen är relevant eftersom projektet handlar om fortsatt användning och utveckling av en äldre kontorsfastighet.

JLL redovisar däremot inte några specifika energibesparingar eller beräknade klimatutsläpp kopplade till renoveringen.

Hållbarhetsperspektiv

Fastighetens hållbarhetsaspekter omfattar fortsatt användning av en byggnad från 1920-talet, bevarande av historisk arkitektur och certifiering enligt BREEAM In-Use Very Good. De gemensamma kontorsfunktionerna kan också bidra till ett mer samordnat lokalutnyttjande, men någon kvantifierad resurs- eller klimatbesparing har inte redovisats.


Dela artikeln

Byggföretagen i Västerbotten ser ljusare på marknaden

Konjunkturläget för byggföretagen i Västerbotten förbättras från svagare än normalt till starkare än normalt. Samtidigt stiger förväntningarna på både byggvolymer och sysselsättning. Det visar Norrlandsfondens senaste konjunkturbarometer, även om orderstockarna fortfarande ligger något under normala nivåer.

Mikael Häggblad 17 november, 2026 • 2 minuters läsning
Konfidensindikator Västerbotten - Foto Norrlandsfonden
Norrlandsfondens konjunkturindikatorer visar ett förbättrat stämningsläge inom byggsektorn i Västerbotten.  Norrlandsfonden

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.