Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

ANNONS

Innehåll från Bauroc

Ett historiskt hus som blev stadens stolthet

22 april, 2022 • 3 minuters läsning
_XO_9195

En stolt och historisk byggnad har fått ett nytt liv i Viljandi stad. Som vanligt har renoveringen av det gamla inneburit fler överraskningar än byggandet av det nya, men resultatet är väl värt besväret.

Den historiska byggnaden på Posti 9 har sett både goda och dåliga tider: stabiliteten under den första republiken, sovjettidens förstatligande, en katastrofal brand och en renovering som reste huset ur askan. ”Eftersom byggnaden  tidigare har brunnit ner var det möjligt att endast bevara dess historiska exteriör. Det byggdes nya mellantak, en del av innerväggarna renoverades och en del byggdes om”, berättar Urmas Kalmann, projektledare på OÜ Vilcon Ehitus. “Vi var tvungna att tömma huset inifrån ända ner till källarvåningen. Det byggdes nya mellantak av armerad betong och i princip byggdes hela huset om”, tillägger byggherren Raul Alliksaar, när han erinrar sig om arbetets början. “Tegelväggarna betonar byggnadens värdiga historiska bakgrund. När det gäller den arkitektoniska lösningen var det ett mycket intressant arbete, i princip byggdes det ett 100% nytt hus inom murarna.”  De gamla tegelväggarna, som har rengjorts och är synliga även i interiören, är kronan på verket i detta hus med 20 lägenheter. “Samarbetet med arkitekten Margus Maiste från Proge OÜ gick utmärkt bra och tillsammans fastställde vi också principerna för inredningen, till exempel valet av kakel i korridorer och bad”, säger Alliksaar.

Ordentlig ljudisolering

Medan de kartonghus som byggdes i Estland under den senaste byggboomen snabbt blev ökända för väldigt dålig ljudisolering, kan huset på Posti 9 skryta med det motsatta. “Vi använde bauroc block som material för både lägenheternas innerväggar och väggarna mellan lägenheterna. Denna lösning rekommenderades också av byggmästaren, för arbetet med bauroc block går snabbt, materialet är lätthanterligt, kvaliteten är garanterad och produkten är dessutom prisvärd”, säger Alliksaar. Urmas Kalmann håller med och påpekar att ljudisolering är mycket viktigt för flerbostadshus: “Väggarna mellan lägenheterna och korridorerna byggdes med bauroc ACOUSTIC lättbetongblock. Denna typ av treskikts mellanväggskonstruktion – block, ull/luftspalt, block – har tidigare använts i flera flerbostadshus. En ljudisolerad och lätthanterlig yta som är enkel att ytbehandlas. Även arbetsprocessen är snabb och ren.”

Nöjd med slutresultatet

Det var också en utmaning för byggmästaren att utveckla lösningar för specialdelar. “Det är bra att ha långvariga samarbetspartners såsom konstruktörer och underleverantörer, med vilkas hjälp de problem som uppstår lätt kan lösas”, säger Kalmann. Att anpassa en över 100 år gammal byggnad till ett flerbostadshus med moderna bekvämligheter är en utmaning, men Alliksaar är på det hela taget nöjd med resultatet: “Det är lättare att bygga ett nytt hus från grunden än att renovera en sådan historisk byggnad. I början hoppades vi att detta skulle bli en framgång, att det finns en underliggande struktur. Det var dock mer att göra än vad vi kunde ha förväntat oss. Hur som helst kan vi vara stolta över slutresultatet.”  Det känns verkligen bra för samtliga parter när den nya lägenhetsägaren är nöjd och lägenheterna har överlämnats från byggherren till de nya ägarna utan några problem. Projektteamet och byggherren kan därefter möta nya utmaningar rakryggade.


Historien om huset på Posti 9 i Viljandi.

  •  Georg Schnurberg, en välkänd affärsman från Viljandi, köpte en tomt på Postigatan år 1905 och byggde ett tvåvåningshus med tegelfasad.
  •  År 1940 förstatligades byggnaden.
  •  På 1980-talet ägdes Posti 9 av Viljandi EEV (byggnadsstyrelsen). Byggnaden innehöll affärslokaler (telegraf-post) och 16 lägenheter för familjer till Sovietunionens militärpersonal.
  •  År 1995, när militären lämnade byggnaden, brändes byggnadens västra flygel ner. De flesta mellantak, trappor och interiören förstördes. Stentaket och bjälkarna i mellantak återställdes omedelbart efter branden, men byggnadsarbetet gick inte vidare.
  •  I början av 2000-talet öppnade Eesti Energia ett kontor på bottenvåningen i byggnadens östra flygelarad.
  •  År 2017 köptes byggnaden av Varaks OÜ och arkitekten Margus Maiste ritade ett flerbostadshus med 20 lägenheter. I januari 2020 undertecknades ett entreprenadavtal för renovering av byggnaden med byggföretaget Vilcon Ehitus OÜ och byggandet pågick i ett och ett halvt år.
  • Ombyggnationen avslutades 2021.
  •  Byggherren och arkitekten har planerat ytterligare ett flerbostadshus med 6 lägenheter och ett flerbostadshus med 12 lägenheter på samma tomt.

Läs mer: www.bauroc.se


Dela artikeln

Slutslängt i allmännyttan: Räddade 50-talskök sparar 18 500 kronor om året

Stockholms allmännytta arbetar vidare för att motverka slit-och-släng-kulturen. Istället för att höja hyrorna genom att riva ut fungerande kök, kommer de att fokusera på att bevara och renovera dem. Den uppskattade politiken skyddar inte bara folkhemsestetiken, utan gör också att hyresgästerna kan spara upp till 18 500 kronor årligen.

NY BILD - PIA ANDREA
Pia Andrea 9 november, 2026 • 1 minuts läsning
d248a3e9-fcba-4f50-82db-004a148991f1-w_960
Deniz Butros, Stockholms bostadsborgarråd Maurits Otterloo

 Det som påbörjades under föregående mandatperiod har resulterat i positiva effekter och ska fortsätta under ytterligare fyra år. Utsläppen av växthusgaser samt kostnader för renoveringar har minskat. Samtidigt kan varje enskild hyresgäst förvänta sig en reduktion av hyreskostnaderna med upp till 75 000 kronor under en fyraårsperiod.Genom att fortsätta på den inslagna vägen och bevara originalstommarna så långt det är möjligt, uppnås nu betydande framsteg på flera områden samtidigt.  

– Det här är varför jag älskar allmännyttan. Den är till för att tjäna hyresgästerna och inte några rika fastighetsägare. Och här slår vi två flugor i en smäll. Vi räddar fungerande kök och pressar hyrorna. Det är klimat- och klasspolitik på en och samma gång, säger Deniz Butros, bostadsborgarråd i Stockholms stad.

Innovativa metoder

Genom att bevara och renovera originaldetaljer istället för att helt riva ut kök, får inredningen nytt liv under många år framöver. Nu intensifierar allmännyttan detta arbete med mer innovativa metoder för framtida renoveringar.

Det kan till exempel innebära att tidigare standardlösningar byts ut mot stambyten med tillval som är frivilliga. Detta kan leda till ytterligare besparingar för hyresgäster som redan har det ekonomiskt tufft.

– Dessutom finns det ju något riktigt fint med till exempel ett äkta 50-talskök. De byggdes för att användas, med gedigna material och en hantverkskänsla som dagens massproducerade nyproduktion sällan kan mäta sig med. Det är kvalitet som helt enkelt förtjänar att bevaras och försvaras, precis som allmännyttan, fortsätter Deniz Butros.



Ny undersökning: Få svenskar nöjda med byggbolagens och bostadsutvecklarnas energiarbete

Mer än en tredjedel av svenskarna tycker att byggföretag och bostadsutvecklare bär det största ansvaret för att nya bostäder är energieffektiva. Samtidigt anser endast 17 procent att dessa aktörer gör tillräckligt för att förbättra energianvändningen i bostäder. Detta framgår av en ny undersökning från Schneider Electric.

NY BILD - PIA ANDREA
Pia Andrea 9 november, 2026 • 2 minuters läsning
aab62755a9e33216_800x800ar
aab62755a9e33216_800x800ar

Energieffektivitet framstår som en allt mer avgörande fråga både för hushåll och fastighetssektorn. Dessutom blir kraven på byggnaders energiprestanda inom EU allt striktare. En ny rapport från Schneider Electric, Det livssmarta hemmet, belyser emellertid en skillnad mellan det ansvar som svenskarna tillskriver bostadsutvecklare och deras uppfattning om branschens insatser.

Mer än en tredjedel, 36 procent, anser att byggföretag eller bostadsutvecklare har det största ansvaret för att säkerställa att en ny bostad är energieffektiv. Trots detta anser endast 17 procent att fastighetsutvecklare gör tillräckligt för att minska energiförbrukningen i bostäder.

 – Det här är en tydlig signal till branschen. Bostadsutvecklare har en viktig roll i att skapa förutsättningar för låg energianvändning redan från början. Samtidigt vet vi att branschen står inför stora utmaningar med kostnader, regelverk och förändrade boendebehov. Därför behöver energieffektivitet ses som en del av bostadens långsiktiga värde, inte bara som ett krav som ska uppfyllas, säger Jonas Gillsander, Sales Director Distribution & Electricians på Schneider Electric.

Smartare hem efterfrågas – men nyttan måste bli tydligare

Enligt undersökningen framträder teknologins betydelse i svenskarnas framtidsvisioner för bostäder allt mer. Nära tre av fyra, motsvarande 73 procent, anser att smart hem-teknik bör ingå som standard eller erbjudas som alternativ vid köp av en nyproduktion. Samtidigt uppfattar 29 procent av respondenterna att en förbättrad isolering från start och 27 procent att en smart styrning av värme och temperatur skulle göra störst skillnad för att minska energikostnaderna i hemmet.

För bostadsutvecklare är det avgörande att designa energieffektiva bostäder från början, där både byggnadens utformning och tekniska lösningar arbetar tillsammans.

 – Att skapa ett smart hem handlar inte enbart om att fylla bostaden med fler appar och funktioner. Det är minst lika viktigt att göra det enklare för människor att förstå och påverka sin energianvändning. Ju tidigare de lösningarna finns med i planeringen, desto bättre förutsättningar finns för att skapa bostäder som fungerar över tid, säger Jonas Gillsander.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.