En ökad betydelse av ESG och hållbarhets-due diligence vid investeringar
Betydelsen av ett företags arbete med ESG, vilket står för Environmental, Social and Governance, har ökat markant inom företagstransaktioner under de senaste åren. Företag står idag inför en ökad press för att upprätthålla en högre standard vad gäller företagens arbete med just hållbarhet, inte minst för att attrahera investerare.
EU-kommissionen har även antagit ett förslag till ett nytt EU-direktiv om Corporate Sustainability Due Diligence, vilket avser medföra krav på företag att införa due diligence-processer för att tillförsäkra mänskliga rättigheter och hållbart miljöarbete i företagets värdekedja.
Instrument för investerare att fatta välgrundade investeringsbeslut
Under de senaste åren har lagstiftningsarbetet inom hållbarhet utvecklats i snabb takt, detta för att åstadkomma förutsättningar för hållbara investeringar och för att påverka företags arbete med och för en klimatomställning samt för företag att ta socialt ansvar. Den lagstiftning som vi hittills sett inom hållbarhet har primärt syftat till att förbättra investerares tillgång till information inom olika hållbarhetsaspekter i syfte att investerare ska kunna fatta välgrundade investeringsbeslut. EU-kommissionens förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (corporate sustainablity due diligence) är ett exempel på lagstiftning som avser åstadkomma just detta.
Det nya direktivet syftar till att införa bindande regler för företag för att främja ett hållbart och ansvarsfullt agerande av företag i globala värdekedjor. Förslaget är att de nya reglerna ska gälla för företag inom EU som:
(i) har fler än 500 anställda och har en global nettoomsättning om mer än 150 miljoner euro (kategori 1); eller
(ii) har fler än 250 anställda och har en global nettoomsättning om mer än 40 miljoner euro samt vars omsättning till mer än hälften är hänförlig till vissa särskilda sektorer (såsom t.ex. textilier, kläder och skor, skog, jordbruk, livsmedel och dryck, mineraler och metall) (kategori 2).
Därtill ska även andra företag utanför EU omfattas av reglerna om sådana företags omsättning genereras inom EU och deras omsättning ligger i linje med ovan angivna omsättningsgränser. Enligt EU-kommissionens förslag ska direktivet först bli tillämpbart för företag inom kategori 1 och två år därefter bli tillämpbart för företag inom kategori 2.
Identifiera negativa effekter
Förslaget uppställer krav på företag att vidta flertalet åtgärder för att visa tillbörlig aktsamhet i värdekedjan, vilket omfattar bland annat krav på att upprätta en specifik due diligence-policy som ska innehålla en s.k. code of conduct som ska följas av anställda och andra företag i samma koncern. Därtill ska företag vidta åtgärder för att identifiera faktiska och potentiella negativa effekter för mänskliga rättigheter och miljö, dels i den egna verksamheten, dels i etablerade affärsrelationer inom företagets egna värdekedja. Företag ska därefter även agera på ett sätt som förhindrar eller begränsar sådana negativa effekter. Exempel på sådana typer av åtgärder som företag kan behöva vidta är antagande av åtgärdsplaner, införande av avtalsvillkor och stöd till samarbetspartners, men det kan även vara att avsluta eller inte ingå vissa avtalsrelationer som bryter mot direktivets uppställda krav.
Enligt förslaget ska tillsynen för efterlevnaden av direktivet vara statlig. Sanktioner som aktualiseras vid företags brott mot reglerna i direktivet föreslås vara omsättningsbaserade böter och skadestånd.
Flera år innan det är bindande
Tidigare har ESG utgjort något av ett mindre och vagt definierat begrepp inom transaktionsjuridiken, där företags arbete med denna typ av frågor inte utgjort ett fokusområde för investerare. Utvecklingen har dock gått snabbt och idag kan vi se att ESG har utvecklats till ett väldefinierat begrepp och blivit ett stort fokus för investerare i samband med förvärv av företag. I en transaktion kan vi idag se ett ökat fokus på att t.ex. granska företags väsentliga avtal ur ett ESG-perspektiv, där ett målbolags policys och hållbarhetsarbete har betydelse för såväl den legala riskbedömningen som värdet på målbolaget.
Idag bedömer många investerare ESG vara nyckeln till företags framtida tillväxtutsikter. Vi ser att företag blir mer och mer medvetna om relevansen av att upprätthålla hållbarhet i både kund- och leverantörsled samt att många företag numera får krav från kunder eller leverantörer att kunna uppvisa att de uppfyller krav hänförliga till just hållbarhetsarbete. Även avyttringar av företag kan idag motiveras av en rädsla av att företag och dess verksamhet är oförenliga med långsiktiga ESG- och hållbarhetsmål, där investerare inte längre ser en tillväxtförmåga p.g.a. brister i arbetet med hållbarhet. På samma sätt kan även ett förvärv av ett företag vara ESG-drivet, dvs. investerare kan välja att förvärva och/eller investera i ett företag mot bakgrund av att sådan investerare ska uppfylla interna ESG-mål uppsatta inom investerarens egna koncern eller inom investerarens fond.
Trots att det kommer att dröja ett antal år innan förslaget till direktiv om hållbarhets-due diligence blir bindande och gällande regler inom EU, finns det en vinning för företag att redan nu påbörja ett arbete med att se över hur den egna verksamheten arbetar med hållbarhet samt hur företaget kan förbättra hållbarhetsarbetet, inte minst i förhållande till sina leverantörer och kunder, t.ex. avseende risker relaterade till mänskliga rättigheter, anti-korruption och miljö. Sammanfattningsvis kan det konstateras att företag som kan uppvisa goda rutiner och processer inom ESG och hållbarhet, kommer framgent att ses som attraktiva investeringar.
