En arkitektur i tiden
Med ökade krav på högre energiprestanda och större efterfrågan på energieffektiva byggnader får hållbarhet ett allt större utrymme inom arkitekturen.
Hållbart är ett vitt begrepp och kan innefatta många olika aspekter inom arkitekturen, enligt Sara Grahn, arkitekt och professor i hållbar gestaltning på Arkitekturskolan KTH. Till stor del kan området delas upp i två delar som samspelar; den ena handlar om ekologisk hållbarhet, där man ser till val av material, hushållning med resurser under en byggnads tillblivelse och livslängd, vilken typ av mark som tas i anspråk, vattenförsörjning, hur byggnadsverket kan bidra positivt till ekosystemet med mera.
Den andra biten berör sociala, kulturella och ekonomiska frågor. Det kan till exempel röra sig om att värna om att intressanta stadsrum inte bara är till nytta för brukaren utan också bidrar till stadsmiljön och andra invånare.
Meike Schalk, arkitekt, forskare, lärare och ansvarig för programmet Sustainable Urban Planning and Design på Arkitekturskolan KTH, påpekar att definitionen av hållbar arkitektur än så länge inte är helt utpräglad.
– Det har tillkommit en del nya policies vad gäller värme, isolering av hus och mer tekniska frågor. Men annars är det upp till alla kontor som arbetar praktiskt att tolka begreppet. Å andra sidan handlar detta inte uteslutande om nya strategier. Många arkitektkontor har arbetat på ett eller annat sätt utifrån ett hållbarhetsperspektiv sedan 1980-talet.
Att verka som arkitekt inom hållbar arkitektur innebär en del skillnader vad gäller arbetsverktyg och metoder. Mycket handlar om den byggnadsfysiska kunskapen, vilken kommer mer till sin rätt än tidigare, berättar Pehr Mikael Sällström på intresseorganisationen Sveriges Arkitekter.
– Det kan bland annat handla om att lära sig nya redskap, att arbeta med scenarioteknik, materialflöden och ganska avancerad teknologi och planeringsverktyg.Man gör även energiberäkningar, arbetar med simuleringar såsom vindsimuleringar för att studera mikroklimatet runt huset, eller gör solstudier utifrån skuggor, byggnadens omgivning och huruvida det finns möjlighet till solenergi.
En annan metod som är relativt ny är användandet av olika varudatabaser. Materialen måste testas i databaser och utifrån Kemikalieinspektionens lista för att säkerställa vilka material arkitekten kan föreskriva.
– Det är alltså inte endast det traditionellt kvalitativa som är i fokus utan även det kvantitativa i relation till energi och klimatskal. Det gäller därför att ha förmågan att ta in alla dessa aspekter till en bra helhet, konstaterar Sara Grahn.
I det hållbara arkitektoniska landskapet är det viktigt att se framåt och hålla ögonen öppna för nya inno-vationer.
– Nya grundläggande tekniska uppfinningar tar ofta lång tid innan de blir kommersiellt gångbara och får ett större genomslag. Vi som arkitekter känner därmed ett stort ansvar för att tänka innovativt och hitta framtidens lösningar, säger Pehr Mikael Sällström. Att arbeta med hållbar stadsplanering och arkitektur innebär också att förhålla sig till dagens teknik kontra framtidens lösningar, att utforska olika potentiella scenarios.
Förutom tekniska aspekter, utveckling av nya material och ny teknologi, kan hållbar arkitektur även innefatta andra väsentliga frågeställningar.
– Det handlar också om frågor om hur vi faktiskt ska bo. Viss forskning fokuserar mer på livsstilen och möjligheten att bo i mindre hus och lägenheter, säger Meike Schalk.
En annan aspekt av hållbarhet handlar alltså om att i större utsträckning försöka engagera brukaren. Som arkitekt innebär det att skapa fler deltagarprocesser där den boende kan känna sig mer inblandad.
Ett intressant exempel på detta är enligt Meike Schalk Urbana Villor, ett bostadshus byggd av en byggemenskap i Malmö. Det belönades med Kasper Salin-priset 2009 för projektets nyskapande boendeform med sikte på ökad hållbarhet. Här var utgångspunkten på anpassning av lägenhetsinnehavarnas livsstil med gröna, smidiga lösningar. Bland annat konstruerades husen utifrån att det gängse färdmedlet skulle vara cykel, inte bil.
Hissar ansluter direkt upp till lägenheterna för minskad resursanvändning. Balkongerna har även försetts med goda möjligheter till lokal odling och husens takterasser underlättar kontakten mellan lägenheternas inre och den yttre miljön.
– Med väldigt enkla men genomtänkta åtgärder blir detta ett bra exempel på och en modell för en hållbar arkitektur, säger Meike Schalk.
När det tekniska och resurseffektiva står i fokus finns en risk att estetiken får stå tillbaka. Men Pehr Mikael Sällström menar att det inte behöver finnas någon motsättning mellan de två.
– Om man som arkitekt arbetar med båda frågorna parallellt, går det alltid att hitta gemensamma nämnare.
I grunden handlar det om att leva sig in i de mänskliga behoven. Arkitekternas sinne för estetiken hänger ihop med en inlevelse i människors upplevelser och behov inför mötet med teknik. Att tekniken ska vara begriplig och inte störa vardagen i onödan.
Men teknik kan också bjuda på vardagsdramatik och bidra till en mer uttrycksfull arkitektur – symboler för en ny tids byggande. Sådant ser arkitekter genom att de tränats i ett multilateralt seende.
Att arbeta utifrån ett hållbart perspektiv med de parametrar som krävs behöver heller inte nödvändigtvis vara svårare, konstaterar Sara Grahn, däremot blir det kanske desto viktigare att inte tappa sin vision.
– Det gäller att försöka hitta samspelet mellan att göra beräkningar och det mer upplevelsebaserade, själva kärnan i arkitekturen.
