Text Martina Nyhlin Foto André de Loisted

Det är en dimmig höstmorgon i området Borstahusen i Landskrona och Robin Berkhuizen slår upp balkongdörrarna mot havet som bara ligger där och är ljuvligt utanför det vilsamt inredda sovrummet. Äntligen bor han i Borstahusen, som han drömt om, och han badar nästan varje morgon i havet borta vid betongpiren.

Men drömmen är ännu inte helt perfekt. En kilometer bort från det hus familjen för tillfället hyr av en vän byggs just nu hans drömhus. När det står färdigt kommer han vara där han vill vara.

Att han och hans familj efter sommaren ska bo i den huslänga han själv ritat tillsammans med arkitektfirman JakobssonPusterla, byggt i den passivhusteknik han varit med och utvecklat och på en emotionellt viktig plats där mamma och styvfar arbetar som fiskare, är något han aldrig kunde ha gissat som barn. Då bodde han med sin ensamstående mamma och två bröder i Landskronahems lägenhetskollektiv Yxan och på den tiden hade familjen inte så mycket pengar.

– Min mamma brukade släpa med mig på massa visningar av hus och vi satt där på kvällen och ritade på renoveringar som hon aldrig hade möjlighet att genomföra då, så det var hon som väckte mitt intresse för renovering och fastigheter, säger Robin Berkhuizen.

I kollektivhemmet fanns kanske inte så mycket pengar, men desto mer rum för skapande, återbruk och tankar om en grönare och bättre värld, något som öppnade vägen för den kreativitet och det engagemang som sedan följt Robin Berkhuizen genom hela livet.

Renoverade med återbruk

Han är en pratglad och medievan person, som varit med i SVT:s ”Vem bor här” och i flera inredningsreportage när familjen tidigare bodde i den lada de själv renoverat med spännande återbrukslösningar. Som ung jobbade han som säljare och sparade varenda krona. Sedan började han köpa fastigheter som han renoverade med billiga medel, bland annat återbruk, och sedan sålde.

– Pengarna jag tjänade investerade jag och till slut kunde jag köpa Emrahus, säger han.

När Robin Berkhuizen köpte företaget som konkursbo 2013 hade ägarna börjat nosa lite på att bygga energismart. De hade samarbetat med en arkitekt och ”uppfinnarjocke” som hette Jan-Åke Andersson, som tagit fram ett eget system för att bygga lågenergihus, där man fick väldigt få köldbryggor.

– Jag plockade upp den bollen och ju mer jag läste om passivhus, desto mer fångad blev jag. Varför bygger inte alla så här, undrade jag. Jag kände att Emrahus behövde en nisch, och vi tog ett beslut att allt vi skulle bygga skulle vara passivhus, säger Robin Berkhuizen.

Fiskeinspirerat kvarter

Robin Berkhuizen tar med Hållbart Byggande till sin blivande bostad i Borstahusens utvecklingskvarter. Landskrona har med en historia av bidragsförsörjning och utanförskap traditionellt inte varit byggherrarnas förstahandsval, men nu har kommunen vänt utvecklingen, bland annat med hjälp av attraktiv stadsutveckling. Det nya området ligger just intill stranden och kvarteret ”Morgondoppet” som Emrahus bygger är bara en pytteliten del av projektet där även Veidekke, HSB och Midroc är med. Förutom Robins eget hus byggs ytterligare fem radhus och en lägenhet som familjen ska hyra ut som Airbnb-lägenhet i kvarteret Morgondoppet.

– Det blir en inkomst för oss och ett sätt att låta fler ta del av havet och Lill Olas, naturområdet intill, säger Robin Berkhuizen.

Stolt som en tupp visar han upp arkitektskisserna som hänger på byggboden och är både futuristiska och sagolika. Fiskfjällsformade skifferplattor och fisknätsliknande staket kring takterasserna ska föra tankarna till Borstahusens fiskehistoria.

– Det ska föreställa havsvågor som slår och frigör fiskenätet, säger Robin.

Hållbart Byggande får stiga in i det som ska bli familjen Berkhuizens egen bostad.

– Nu står du på platsen för vår blivande köksö, säger Robin till fotografen.

Lågt u-värde

I huset där väggarna är på gång att färdigställas visar Robin Berkhuizen Cten byggsystem som Jan-Åke Andersson tagit fram. Det består av stora specialskurna block av EPS (Expanderad PolyStyren), en hård cellplast som monteras ihop med exakt passform för det hus som ska byggas. Mellan blocken bildas kanaler där självkompakterande betong gjuts och skapar husets stomme.

– Det här gör att vi får ett hus som är väldigt stabilt och i princip inga köldbryggor. Hela väggkonstruktionen är vårt tätskikt och vi får ett extremt lågt u-värde på 0,082, säger Robin Berkhuizen.

Husen har också treglasfönster och FTX-ventilation som återvinner värmen i den förbrukade luften och huset kan värmas upp med fjärrvärme, kamin eller värmepump.

Första LSS-boendet

Det var med villor som Emrahus började sitt passivhusbyggande, men när man ville skala upp kom man på att ett LSS-boende kunde bli ett lagom stort projekt och föreslog idén till vårdföretaget Attendo.

– De var först skeptiska, men efter Carema-skandalen hamnade vårdföretagen i fokus och då blev det läge att satsa på något som var positivt. Så då ändrade de sig och vi byggde vårt första hus i Gävle!

Att detta blev Sveriges första LSS-boende i passivhusteknik blev väldigt positivt och gjorde att Robin Berkhuizen fick föreläsa på flera konferenser inom LSS. På en sådan hamnade han efter psykologen Bo Hejlskov Elvén som med sin gedigna kunskap om hur man möter människor med speciella behov är i det närmaste en rockstjärna inom LSS-branschen.

– Han berättade att trånga hallar inte funkar på LSS-boenden, att personalen alltid ska kunna backa undan och att det inte får finnas återvändsgränder i ett kök. Vi hade missat på flera punkter, men på en punkt hade vi rätt – våra hus var tysta, precis vad många av våra hyresgäster behöver, för att slippa onödiga störningar, säger Robin Berkhuizen.

Emrahus har nu ett antal olika typhus för LSS-boenden och i samarbete med bland annat Bo Hejlskov Elvén har man utvecklat nya planlösningar i husen.

Ska kännas som ett hem

Vi tar en biltur över höstfärgade slätter till ett nybyggt LSS-boende i Mörarp där Robin kramar om och känner igen flera i personalen. Huset är så tyst så man nästan hör sina hjärtslag när Robin stänger dörren till en tom lägenhet. Han visar hur kökets återvändsgränder byggts bort, att lägenheterna har både entré från korridoren och från trädgården och att alla rum har två ingångar så att personalen alltid ska kunna backa ut från rummet om oro uppstår.

– Det här är ett LSS-boende, så allt som krävs för det måste fungera, men det ska samtidigt kännas som ett hem som vilket som helst för våra hyresgäster, säger Robin och visar hur man nyligen bytt ut färgen på köksdörrarna från sjukhusvitt till milt grå för att skapa hemkänsla.

Byggsystemet Emrahus använder innehåller alltså betong och cellplast, inte de mest klimathyllade materialen i dagens debatt.

– Många kommer skrika högt när de hör cellplast, men jag tänker att plasten i en av våra villor gör av med motsvarande mängd olja som en bil gör av med på 1500 mil, då tycker jag hellre vi ska ha oljan i husen och köra bil på el, säger Robin, som själv kör en Tesla.

Han funderar dock på att ersätta plasten i EPS-blocken med korkgranulat.

– Kork är ett fantastiskt häftigt material, men innan vi testar det måste vi fundera ut hur det skulle fungera här i Sverige, så vi fortfarande har bra u-värden och brandsäkerhet, säger Robin.

Systemet med betongpelare som gjuts i plasten minimerar den totala betongmängden i huset, men Robin är även nyfiken på att bygga framtida hus i trä och att återbruka mer byggmaterial.

– Men det är lite läskigt att testa nya tekniker i LSS-boenden – om det går fel är det inte så lätt att evakuera hyresgästerna för att åtgärda problemen, säger han.

Möts ofta av fördomar

Robin börjar få bråttom till ett styrelsemöte och vi följer med honom till kontoret som finns i en renoverad lada i gårdsmiljö i Häljarp. Vi kommer rakt in i medarbetarnas lunchlådelunch i köket där väggen dekoreras av växter och återbrukade fönsterkarmar utgör rumsavdelare. Fem certifierade passivhusexperter är anställda på företaget och en av de som sitter och äter lunch – Khaled Merej – anses av Robin vara Sveriges skarpaste.

– Vi har en tiondel av Sveriges passivhusexperter här på företaget, säger Robin.

Men att få kunskapen om passivhus att nå ut är inte helt lätt. Robin möts ofta av fördomar. Eftersom passivhus kan värmas upp enbart av kroppsvärme och spillvärme från hushållsmaskiner tror många att husen blir iskalla när man åker hemifrån, men husen tillförs ju också värme. Många tror också att husen lätt blir för varma och att fönstren inte får öppnas, men att hålla en jämn temperatur och att vädra går utmärkt. Att husen skulle mögla är också en fördom, rätt konstruerade utan organiska material och rätt provtryckta gör de inte det. De behöver inte heller vara fula, nu går det att bygga med stora fönster och i princip vilken arkitektur man vill, menar Robin.

– Idag vet många i branschen att det finns något som heter passivhus. Men det har inte ”lossnat” för passivhustekniken på bred front. Det handlar förstås om kronor och ören. De som bygger för att sälja vidare ser inte den ekonomiska nyttan i att bygga hus som får låg energiförbrukning. Men det gör allt fler fastighetsförvaltare och de satsar därför mer och mer på passivhus, säger han.

De skärpta kraven på energiprestanda som kommer i BBR nu är inte nog för att driva på utvecklingen, tror Robin. De borde sättas ännu hårdare. Robin skulle önska sig modigare beslut av politiker och tjänstemän.

– Man kan inte förlita sig på att marknaden ska korrigera sig själv. Politikerna måste ställa krav, det är då innovation kan komma, säger han.

Cyklar för bättre LSS-hem

Den passion Robin i början hade för att bygga passivhus har med åren kommit att rikta sig lika mycket mot att bygga LSS-boenden. 2017 tog han initiativet till Funktionshinderbanan – ett projekt där han cyklar 80 mil på en side-by-side-cykel för att skapa debatt för fler och bättre LSS-hem. Förra året var han i Almedalen och fick prata med flera viktiga politiker. Nästa år hoppas han kunna göra resan med Bo Hejlskov Elvén. Det finns många fördomar om LSS-boenden och arbetet med att hitta nya tomter att bygga på kan vara nästan omöjligt ibland.

– Få vill ha ett LSS-boende där de bor, de är jätterädda, helt i onödan. Och 54 procent av Sveriges kommuner har inte nog med LSS-platser, säger han.

Målmedvetenheten som han hade redan som ung finns ännu kvar, och nu är hans mål är att bidra till att skapa 100 nya LSS-platser varje år.

– Mammor och pappor med skolbarn är skitbra på att skrika för sina barns räkning och även äldreboenden kämpar många för. Men LSS-hyresgäster är inte högljudda och deras anhöriga har krigat hela livet, så de har ingen ork kvar. Därför glöms LSS-boenden ofta bort, och där har jag hittat min uppgift, säger Robin Berkhuizen.

Fakta
Robin Berkhuizen

Född: 1978
Familj: Sambo Katarina, Lia 11 år och Lo 8 år.
Bor: I landets krona: Landskrona
Utbildning: Gymnasium
Karriär: Säljare inom rekrytering, bostadsutvecklare
Favoritresmål i Sverige: Ven
Fritidsintressen: Kallbada, motorcykel, design och arkitektur
Förebild: Elon Musk, med hans extremt visionära syn och förmåga att genomföra.
Vill förändra: Vissa människors inskränkta syn på personer inom LSS.

Fakta Emrahus

• Emrahus är en bostadsutvecklare som bygger hus med passivhuscertifiering enligt den internationella standarden Passivhus Classic, Passivhus Plus eller Passivhus Premium och med Feby Guld.
• Emrahus utvecklar LSS-boenden, så de letar tomter som passar för LSS-boenden, som sedan byggs av lokala byggentreprenörer. De hyrs sedan ut till vårdföretagen och säljs till Hemfosa, en förvaltare som bara är inriktad på samhällsfastigheter. Nyligen färdigställdes Emrahus tionde Emrahem.
• LSS betyder Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och LSS-boenden byggs ofta för de som har autism, förvärvad hjärnskada, intellektuell funktionsnedsättning eller fysiska funktionshinder.
• När Robin Berkhuizen tog över Emrahus stod stavelserna Em och Ra för de tidigare ägarnas namn, numera står det för Emotionellt och Rationellt.
• Emrahus har numera cirka 15 anställda och kontoret finns i Häljarp.

Certifiering av passivhus:

Passivhus Classic
- Specifikt årsvärmebehov max. 15 kWh/m² år eller maximalt värmeeffektbehov 10 W/m².
- Luftomsättning vid provtryckning n50 maximalt 0,6 oms/h.
- Förbrukning av förnybar primärenergi* ≤ 60 kWh/m² år
- Produktion av förnybar primärenergi** 0 kWh/m² år

Passivhus Plus
- Specifikt årsvärmebehov max. 15 kWh/m² år eller maximalt värmeeffektbehov 10 W/m².
- Luftomsättning vid provtryckning n50 maximalt 0,6 oms/h.
- Förbrukning av förnybar primärenergi* ≤ 45 kWh/m² år
- Produktion av förnybar primärenergi** ≥60 kWh/m² år

Passivhus Premium
- Specifikt årsvärmebehov max. 15 kWh/m² år eller maximalt värmeeffektbehov 10 W/m².
- Luftomsättning vid provtryckning n50 maximalt 0,6 oms/h.
- Förbrukning av förnybar primärenergi* ≤ 30 kWh/m² år
- Produktion av förnybar primärenergi** ≥ 120 kWh/m² år