Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Elektrifieringens verklighet: “Det här kan vi inte göra var för sig”– röster från energibranschens f

Under invigningen av Nexans nya fabrik i Grimsås samlades branschens nyckelpersoner till ett panelsamtal om elektrifiering, hållbarhet och framtidens elnät. Samtalet modererades av Tomas Kåberger, professor i industriell energipolicy vid Chalmers, och deltagarna representerade olika delar av energivärdekedjan: Fridolf Eskilsson (Jönköping Energi), Cecilia Andersson (Öresundskraft), Mats Ählberg (Sveriges Elkraftsentreprenörer) och Lars Josefsson (Nexans).

NY BILD - PIA ANDREA
Pia Andrea 22 april, 2025 • 5 minuters läsning
Nexans_4606

"När elproduktionen inte längre är problemet, blir elinfrastrukturen flaskhalsen. Vi har haft stora prisskillnader mellan norra och södra Sverige – inte på grund av elbrist, utan på grund av bristande överföringskapacitet", sade Tomas Kåberger inledningsvis.

Investeringstakten släpar efter

Panelen inledde med att konstatera att flaskhalsarna i elsystemet i dag inte sitter i produktionen – utan i näten. Behovet av kapacitet har överträffat investeringstakten, vilket försenat både elektrifieringen och den gröna omställningen. Den geografiska ojämlikheten i elpriser skapar dessutom nya regionala utmaningar.

Lars Josefsson beskrev hur Nexans fabrik i Grimsås är dimensionerad för att klara högt tryck:

"Vi kör redan 24/7. Maskinerna kan inte stanna. För att vi ska kunna möta elektrifieringsbehovet måste vi ha långsiktighet – det tog tre år att bygga den här anläggningen, och två år att övertyga min chef om investeringen".

Han betonade också vikten av att kunder efterfrågar hållbara lösningar: "Initialt är våra nya tekniker inte dyrare. På sikt ger de både lägre klimatpåverkan och kostnadseffektivitet. Men då måste också kunden ha höga ambitioner".

Kompetensförsörjning och produktionskapacitet

Mats Ählberg, som representerade elentreprenörerna, underströk hur viktigt det är att säkra rätt kompetens:

"Jag ser framför mig att vi med en fördubblad elanvändning kommer att behöva fördubbla antalet montörer. Det är redan en utmaning i dag".

Han pekade också på vikten av att utveckla lärlingsutbildningar inom företagen för att snabbare möta efterfrågan: "Det skulle kunna gå mycket snabbare på det sättet".

Samtidigt betonade Fridolf Eskilsson vikten av snabbare tillståndsprocesser och nationell samordning:

"Vi behöver fler hänsyn i tillståndsprövningen – inte bara lokala och regionala, utan också globala, som klimatfrågan".

Han pekade på att industrins investeringar idag bromsas av en osäker konjunktur:
"Osäkerheten kring Europas konjunktur är i dag det största hindret för industrins investeringar. Då behöver vi visa på möjligheterna och skapa trygghet i regelverken".

Hållbarhet som konkurrensfördel

Cecilia Andersson (Öresundskraft) berättade hur hållbarhetskalkyler nu blivit en naturlig del av projekteringsfasen:

"Tidigare har vi haft höga hållbarhetsmål, men inte kunnat räkna på dem. Nu gör vi dubbla kalkyler – en för klimatpåverkan och en för kostnad – och våra projektörer kan fatta bättre beslut lokalt. Det är ett stort steg framåt".

Både hon och Mats Ählberg lyfte vikten av nya verktyg, som EBR:s kommande miljökalkyl:
"Den blir ett fantastiskt bra verktyg för oss i branschen – och gör det möjligt att väga in klimatnytta i styrelsebeslut", sa Cecilia Andersson.

Krisberedskap, standardisering och framtidens nät

Ett annat spår i samtalet var krisberedskap och sårbarhet i elnäten. Transformatorstationer har blivit flaskhalsar – och bristen på standardiserade lösningar förlänger leveranstiderna:

"Vi ser i Ukraina hur viktigt det är med standardiserade komponenter – annars går det inte att ersätta dem snabbt. Där har vi mycket att göra i Sverige också", sa Tomas Kåberger.

Fridolf Eskilsson betonade vikten av redundans och samordning:

"Vi måste utveckla vår förmåga i branschen. Idag finns egentligen ingen tydlig aktör som leder arbetet. Här krävs både styrning och samverkan".

Cecilia Andersson betonade att ett robust nät är mer än teknik:

"Ett stabilt elnät är en av våra viktigaste hållbarhetsfrågor. Motsatsen – när elen inte fungerar – slår mot sjukvård, omsorg och samhällskritiska funktioner".

Effektivitet och plug-and-play

Mats Ählberg pekade på att elnätsbranschen ofta släpar efter i produktivitet:

"Vi är en del av byggsektorn – och den tillhör inte de mest produktiva. Här behöver digitalisering och AI göra jobbet enklare för montörerna, men också minska administrationen".

Lars Josefsson instämde:

"Installatörerna ska jobba med el – andra kan ta grävjobbet. Vi måste tänka mer som industrin och utveckla plug-and-play-lösningar även för elnät. Det finns mycket att vinna i effektivitet".

Flexibilitet – en nyckel till hållbar kapacitetsutbyggnad
Ett genomgående tema var behovet av flexibilitet – i såväl teknik som affärsmodeller. Flera talare pekade på att vi behöver börja använda elnäten smartare – inte bara bygga mer.

"Det finns stor potential att hantera trånga sektioner genom smart styrning, kundavtal och batterilösningar", sa Fridolf Eskilsson.

Cecilia Andersson höll med:

"Flexibilitet kan ibland ersätta behovet av att bygga ut nätet – det minskar både klimatpåverkan och kostnader".

Tomas Kåberger summerade det tydligt:

"Även om Lars kablar har låg klimatpåverkan, så är det ännu bättre om man inte behöver köpa dem alls. Att använda näten smart är billigare och bättre för klimatet".

Slutsatser: framtidens elnät kräver gemensamt ansvar

Panelen avslutades med korta slutsatser från varje deltagare. Alla lyfte samverkan, långsiktighet och vikten av att hålla ihop värdekedjan:

"Det här elektrifieringsprojektet kan vi inte göra var för sig – vi måste göra det tillsammans. Och tåget går nu, även internationellt."
— Lars Josefsson

"Vi måste ge varandra förtroende och spela varandra bra. Ingen aktör kan lösa detta ensam."
— Cecilia Andersson

"Vi behöver tänka mer som industrin: installatörerna ska jobba med el, andra med grävning. Plug-and-play-lösningar är framtiden."
— Lars Josefsson

"Energieffektivisering är en nyckelfråga som också vi i elnätsbranschen behöver bidra till."
— Mats Ählberg

"Vi i Sverige företräder våra egna framtida intressen – det här är inte bara ett teknikskifte, det är ett ansvar för vårt kommande bärkraft."
— Fridolf Eskilsson

Fakta: Panelen under invigningen
Tomas Kåberger – professor i industriell energipolicy vid Chalmers Tekniska Högskola samt moderator för samtalet
Fridolf Eskilsson – vd, Jönköping Energi
Cecilia Andersson – hållbarhetsstrateg, Öresundskraft
Mats Ählberg – branschansvarig, Sveriges Elkraftsentreprenörer (SEF)
Lars Josefsson – Managing Director, Nexans BU Nordics


Dela artikeln

ANNONS

Nyhet!  Hunton Nativo® LooseFill DIY

Nu har Hunton lanserat Nativo® LooseFill DIY, en gör-det-själv-produkt som passar för mindre och enklare isoleringsprojekt.

Sponsrat innehåll 2 november, 2026 • 2 minuters läsning
BILD 1 - NY rätt storlek
Hunton Nativo® LooseFill DIY

Nativo® LooseFill DIY är träfiberbaserad lösull som gör det enkelt och effektivt att isolera på egen hand. Produkten passar för små och enkla isoleringsprojekt och är särskilt lämplig där det finns många installationer och rör, eller vid mindre renoveringar i trånga utrymmen.

Varför välja Hunton Nativo® LooseFill DIY?

Enkel att använda

Häll ut och fördela jämnt – inga specialverktyg eller fackkunskap behövs. Förpackningen innehåller 8 kg lösullsisolering av träfiber, vilket motsvarar cirka 1 m² isolering med 20 cm tjocklek i bjälklag och cirka 0,8 m² på vind.

Fyller bra där andra lösningar inte kommer åt

Nativo® LooseFill DIY fyller effektivt runt rör, ledningar och installationer i torra och trånga utrymmen, där skivisolering eller inblåst lösullsisolering inte är ett alternativ. OBS! Användning av isolering runt skorstenar och värmeinstallationer ska alltid utföras i enlighet med gällande brandkrav, avståndskrav och tekniska föreskrifter.

Behaglig att arbeta med

Kliar inte och är skonsam mot huden. Vid hantering rekommenderar vi alltid att använda dammask.

God isoleringsförmåga och fuktreglering

Bidrar till ökad komfort med goda isolerande och fuktreglerande egenskaper.

Lågt klimatutsläpp

Nativo® har lägre klimatutsläpp än marknadsledande mineralull*.

Brandmotstånd

Nativo® Träfiberisolering är impregnerad med ett brandhämmande medel, som är en blandning av ammoniumsalter (ammoniumsulfat/ammoniumfosfat). Detta är en kemisk förening som även används i brandsläckare. Isoleringen är helt fri från bromerade flamskyddsmedel.

Så använder du Nativo® LooseFill DIY

  1. Öppna säcken och häll lösullen direkt där den behövs.
  2. Jämna sedan ut lösullen till önskad tjocklek.

I golvkonstruktioner mot mark och i bjälklag rekommenderar Hunton att lösullen komprimeras lätt för att motverka sättningar över tid.

Nativo® finns också tillgänglig som skivisolering samt lösull för Hunton sina Nativo certifierade partners som blåser in isoleringen.

Gratis rådgivning

Vill du veta mer om Hunton och deras produkter?  Kontakta oss här.


Dela artikeln

Mimer återbrukar material för 2,8 miljoner – prisas för klimatinitiativ

har vunnit Sveriges Allmännyttas pris för bästa klimatinitiativ 2026 i kategorin stora bostadsbolag. Under 2025 återbrukade bolaget byggmaterial, vitvaror och andra produkter till ett värde av 2,8 miljoner kronor. Den beräknade klimatbesparingen uppgår till 36,7 ton koldioxidekvivalenter jämfört med att köpa nytt.

Mikael Häggblad 6 november, 2026 • 2 minuters läsning
Ett av Mimers återbrukslager för byggmaterial
Ett av Mimers återbrukslager för byggmaterial. Bostads AB Mimer.

Hur fungerar Mimers återbruk i fastighetsförvaltningen?

Arbetet började i mindre skala 2023 och har därefter utvecklats till en del av den löpande verksamheten. Mimer inventerar material och produkter, kvalitetssäkrar det som kan användas igen och fördelar resurserna genom återbrukslager och ett digitalt verktyg.

Det handlar inte enbart om byggmaterial. Även vitvaror och andra produkter från fastighetsbeståndet kan tas till vara och användas på nytt i stället för att kasseras.

Modellen bygger på att återbruk ska fungera som en del av det dagliga arbetet, inte bara som en särskild insats i enskilda renoveringsprojekt.

Vilka ekonomiska och klimatmässiga resultat redovisas?

Under 2025 uppgick värdet av återbrukade material och produkter till 2,8 miljoner kronor. Det var mer än dubbelt så mycket som bolagets uppsatta mål.

Mimer beräknar att arbetet samtidigt sparade 36,7 ton koldioxidekvivalenter jämfört med att köpa motsvarande produkter nya. Resultatet visar hur återbruk kan påverka både inköpskostnader och klimatavtryck i ett större fastighetsbestånd.

Priset delades ut den 3 november under Sveriges Allmännyttas konferens Klimat- och Energikicken i Uppsala. Utmärkelsen omfattar initiativ som ger konkreta resultat och kan inspirera andra bostadsbolag.

Vad krävs för att återbruk ska bli en del av den ordinarie driften?

Mimers arbetssätt bygger på återkommande inventering, kvalitetssäkring och tillgång till ett system där användbara produkter kan hittas när behov uppstår. Det är en viktig skillnad jämfört med återbruk som är beroende av att rätt material råkar finnas tillgängligt vid rätt tidpunkt i ett enskilt projekt.

För fastighetsägare innebär modellen att resurser kan tas till vara i flera delar av verksamheten, från löpande underhåll till större renoveringar.

Hållbarhetsperspektiv

Mimer kombinerar minskat behov av nyinköp med återanvändning av befintliga produkter. Bolagets beräkning för 2025 visar ett återbruksvärde på 2,8 miljoner kronor och en uppskattad klimatbesparing på 36,7 ton CO₂e jämfört med nyinköp.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.