"När elproduktionen inte längre är problemet, blir elinfrastrukturen flaskhalsen. Vi har haft stora prisskillnader mellan norra och södra Sverige – inte på grund av elbrist, utan på grund av bristande överföringskapacitet", sade Tomas Kåberger inledningsvis.

Investeringstakten släpar efter

Panelen inledde med att konstatera att flaskhalsarna i elsystemet i dag inte sitter i produktionen – utan i näten. Behovet av kapacitet har överträffat investeringstakten, vilket försenat både elektrifieringen och den gröna omställningen. Den geografiska ojämlikheten i elpriser skapar dessutom nya regionala utmaningar.

Lars Josefsson beskrev hur Nexans fabrik i Grimsås är dimensionerad för att klara högt tryck:

"Vi kör redan 24/7. Maskinerna kan inte stanna. För att vi ska kunna möta elektrifieringsbehovet måste vi ha långsiktighet – det tog tre år att bygga den här anläggningen, och två år att övertyga min chef om investeringen".

Han betonade också vikten av att kunder efterfrågar hållbara lösningar: "Initialt är våra nya tekniker inte dyrare. På sikt ger de både lägre klimatpåverkan och kostnadseffektivitet. Men då måste också kunden ha höga ambitioner".

Kompetensförsörjning och produktionskapacitet

Mats Ählberg, som representerade elentreprenörerna, underströk hur viktigt det är att säkra rätt kompetens:

"Jag ser framför mig att vi med en fördubblad elanvändning kommer att behöva fördubbla antalet montörer. Det är redan en utmaning i dag".

Han pekade också på vikten av att utveckla lärlingsutbildningar inom företagen för att snabbare möta efterfrågan: "Det skulle kunna gå mycket snabbare på det sättet".

Samtidigt betonade Fridolf Eskilsson vikten av snabbare tillståndsprocesser och nationell samordning:

"Vi behöver fler hänsyn i tillståndsprövningen – inte bara lokala och regionala, utan också globala, som klimatfrågan".

Han pekade på att industrins investeringar idag bromsas av en osäker konjunktur:
"Osäkerheten kring Europas konjunktur är i dag det största hindret för industrins investeringar. Då behöver vi visa på möjligheterna och skapa trygghet i regelverken".

Hållbarhet som konkurrensfördel

Cecilia Andersson (Öresundskraft) berättade hur hållbarhetskalkyler nu blivit en naturlig del av projekteringsfasen:

"Tidigare har vi haft höga hållbarhetsmål, men inte kunnat räkna på dem. Nu gör vi dubbla kalkyler – en för klimatpåverkan och en för kostnad – och våra projektörer kan fatta bättre beslut lokalt. Det är ett stort steg framåt".

Både hon och Mats Ählberg lyfte vikten av nya verktyg, som EBR:s kommande miljökalkyl:
"Den blir ett fantastiskt bra verktyg för oss i branschen – och gör det möjligt att väga in klimatnytta i styrelsebeslut", sa Cecilia Andersson.

Krisberedskap, standardisering och framtidens nät

Ett annat spår i samtalet var krisberedskap och sårbarhet i elnäten. Transformatorstationer har blivit flaskhalsar – och bristen på standardiserade lösningar förlänger leveranstiderna:

"Vi ser i Ukraina hur viktigt det är med standardiserade komponenter – annars går det inte att ersätta dem snabbt. Där har vi mycket att göra i Sverige också", sa Tomas Kåberger.

Fridolf Eskilsson betonade vikten av redundans och samordning:

"Vi måste utveckla vår förmåga i branschen. Idag finns egentligen ingen tydlig aktör som leder arbetet. Här krävs både styrning och samverkan".

Cecilia Andersson betonade att ett robust nät är mer än teknik:

"Ett stabilt elnät är en av våra viktigaste hållbarhetsfrågor. Motsatsen – när elen inte fungerar – slår mot sjukvård, omsorg och samhällskritiska funktioner".

Effektivitet och plug-and-play

Mats Ählberg pekade på att elnätsbranschen ofta släpar efter i produktivitet:

"Vi är en del av byggsektorn – och den tillhör inte de mest produktiva. Här behöver digitalisering och AI göra jobbet enklare för montörerna, men också minska administrationen".

Lars Josefsson instämde:

"Installatörerna ska jobba med el – andra kan ta grävjobbet. Vi måste tänka mer som industrin och utveckla plug-and-play-lösningar även för elnät. Det finns mycket att vinna i effektivitet".

Flexibilitet – en nyckel till hållbar kapacitetsutbyggnad
Ett genomgående tema var behovet av flexibilitet – i såväl teknik som affärsmodeller. Flera talare pekade på att vi behöver börja använda elnäten smartare – inte bara bygga mer.

"Det finns stor potential att hantera trånga sektioner genom smart styrning, kundavtal och batterilösningar", sa Fridolf Eskilsson.

Cecilia Andersson höll med:

"Flexibilitet kan ibland ersätta behovet av att bygga ut nätet – det minskar både klimatpåverkan och kostnader".

Tomas Kåberger summerade det tydligt:

"Även om Lars kablar har låg klimatpåverkan, så är det ännu bättre om man inte behöver köpa dem alls. Att använda näten smart är billigare och bättre för klimatet".

Slutsatser: framtidens elnät kräver gemensamt ansvar

Panelen avslutades med korta slutsatser från varje deltagare. Alla lyfte samverkan, långsiktighet och vikten av att hålla ihop värdekedjan:

"Det här elektrifieringsprojektet kan vi inte göra var för sig – vi måste göra det tillsammans. Och tåget går nu, även internationellt."
— Lars Josefsson

"Vi måste ge varandra förtroende och spela varandra bra. Ingen aktör kan lösa detta ensam."
— Cecilia Andersson

"Vi behöver tänka mer som industrin: installatörerna ska jobba med el, andra med grävning. Plug-and-play-lösningar är framtiden."
— Lars Josefsson

"Energieffektivisering är en nyckelfråga som också vi i elnätsbranschen behöver bidra till."
— Mats Ählberg

"Vi i Sverige företräder våra egna framtida intressen – det här är inte bara ett teknikskifte, det är ett ansvar för vårt kommande bärkraft."
— Fridolf Eskilsson

Fakta: Panelen under invigningen
Tomas Kåberger – professor i industriell energipolicy vid Chalmers Tekniska Högskola samt moderator för samtalet
Fridolf Eskilsson – vd, Jönköping Energi
Cecilia Andersson – hållbarhetsstrateg, Öresundskraft
Mats Ählberg – branschansvarig, Sveriges Elkraftsentreprenörer (SEF)
Lars Josefsson – Managing Director, Nexans BU Nordics