När det anrika kullagerföretaget SKF skulle lämna det klassiska huvudkontoret i Gamlestaden föll valet på att omvandla en befintlig byggnad istället för att bygga nytt. Liljewall fick uppdraget av BRA Bygg, som hade totalentreprenad, att i samverkan med SKF omvandla det gamla centrallagret, på andra sidan Säveån, till ett kontor som var bättre anpassat till bolagets arbetssätt.

– Vårt tidigare huvudkontor låg i en byggnad från 1960-talet. Fastighetens långa korridorer, små arbetsrum och få sociala ytor harmoniserade inte särskilt väl med organisationens behov. Det skapade mycket silos och gjorde det svårt att få till möten mellan kollegor, berättar Hans Lindgren, huvudprojektledare på SKF.

Målet var att skapa en modern arbetsplats, med så mycket flexibla arbetsytor, samarbetsytor och mötesplatser som möjligt. Det nya huvudkontoret skulle bli en dynamisk och inspirerande arbetsplats för såväl befintliga som nya medarbetare.

– Det var viktigt att skapa en öppen, innovativ och kreativ miljö som kändes välkomnande för besökare och andra anställda inom SKF, men även med framtida arbetskraft i åtanke, säger Charlotte Röök, projektledare på SKF.

Byggnaden skulle ge en tydlig känsla av ett huvudkontor som illustrerar kvalitet, genuinitet och resurseffektivitet, centrala värden inom SKF:s verksamhet. Därmed var det också givet att den nya kontorsbyggnaden skulle hålla en hög miljöprofil. Fastigheten skulle certifieras enligt LEED Platinum 2.0, med minimal energiförbrukning och med återbruk och återanvändning av material så långt som möjligt.

Den befintliga lagerbyggnaden bestod av en massiv betongkonstruktion med en skog av platsgjutna betongpelare, bjälklag och balkar i fasad, i en väldigt rationell och ordningsam struktur, berättar Tomas Hago, uppdragsansvarig arkitekt på Liljewall. Det var dryga fyra meter våningshöjd på varje plan och fönstren satt som i ett fönsterband på ca tre meters höjd från golvet.

– Det fanns förstås mängder med utmaningar att omvandla de förutsättningarna till en ljus och trevlig arbetsmiljö med fina utblickar, samtidigt som man bara älskade den råa betongen och känslan av de grova pelarna. Det var lätt att bli förälskad i den råa extremt strukturerade stommen i byggnaden och vi ville bevara karaktären av den i så hög utsträckning som möjligt.

Tomas Hago och kollegorna på Liljewall tittade på hur man skulle kunna förhålla sig till den befintliga tegelfasadens uttryck och hur man kunde bevara, återskapa, förädla uttrycket och låta den nya byggnaden bli en fin mix av det gamla och det nya.

– Det var helt klart utmanande att hitta en gestaltning och fasaduttryck, värdig ett världsföretag som SKF, och som skulle kunna leva i många år.

Historisk plats

Ganska tidigt gjordes en bedömning att den befintliga fasadkonstruktionen, med i princip obefintlig isolering, inte skulle gå att bevara. Det skulle bli en för stor åverkan på teglet att sätta in fönster i lämpligare höjder, och mycket av uttrycket skulle förstöras. Då var det bättre att tillskapa en helt ny fasad med bra isolering och konsekvent arkitektoniskt uttryck.
Gestaltningen med det grova teglet i fasaderna representerar det robusta SKF, med över 100 år av erfarenheter och kompetens, medan den lätta metalliska takvåningen med skarpa detaljer symboliserar det nya och innovativa.

– Det är också en gest för att illustrera den måttnoggrannhet och precision som präglar SKF:s verksamhet och produkter, säger Tomas Hago.

Den historiska platsen med alla gamla industrifastigheter i mörkt rött tegel var naturligtvis en viktig inspiration i materialvalen. Likväl att ta vara på den vackra miljön utmed Säveån intill och skapa förutsättningar som gjorde att så många som möjligt skulle kunna njuta av utsikten från så många platser som möjligt inifrån byggnaden.

En viktig del för att minimera energianvändningen var just att byta ut den befintliga fasaden och skapa en bättre isolerad byggnad. Det har också installerats ett effektivt system för att motverka för stor värmeinstrålning genom fönstren sommartid, med automatiserade solskyddsgardiner som håller värmen ute. Exempel på andra åtgärder är solpaneler på taket, miljövänligt ventilationssystem, inköp av grön el och miljömärkt fjärrvärme.

Återanvänt material

I projektet jobbade man med en hög grad av återbruk – omkring 90 procent av allt bygg- och rivningsavfall är återvunnet. Främst är det stommen som är återbrukad i projektet. Som lagerbyggnad var det tämligen få övriga byggdelar och väggar. Material som rivits har återvunnits och fått nytt liv i andra sammanhang. En stor del av de befintliga möblerna har också fräschats upp och återanvänts i projektet.

– De nya material och ytskikt som valdes skulle kännas fräscha och moderna och åldras fint över tid. Vi har använt oss av lokalproducerat trä, kalksten och stål som blir en fin kombination med den grova betongstrukturen, säger Tomas Hago.

Maximerad upplevelse

Stommen och bjälklagen som var dimensionerad för lagerändamål hade den fördelen att det gav möjlighet att bearbeta den på olika sätt, utan att behöva förstärkas eller kräva stabiliserande byggåtgärder.

– Det gjorde det möjligt att skapa stora hål för ljusgårdar och stråk genom byggnaden. Inte minst skapade det förutsättningar för att kunna skapa en pampig och luftig entré med fina öppna samband mot de övre planen och loungeytan en trappa upp, berättar Tomas Hago.

Genom att låta alla mellan väggar i byggnaden stöta emot pelarna och inte gå förbi dom har man i princip lyckats synliggöra alla pelare i hela huset. Pelarna och synliga konstruktiva delar är målade vita, medan alla nya byggda delar har en kulör och på så sätt framträder dom överallt i byggnaden. Principen att visualisera pelarna gav förutsättningar för allt layoutarbete i hur rummens utformning och placering blev.

– I byggnadens mest publika delar som entréhallen, café och loungeytor samt matsalen, maximerade vi upplevelsen av den gamla byggnaden. Likaså att kunna njuta av den höga våningshöjden, genom att låta installationer och befintlig betong vara synliga i alla ledder, och genom att inte ha några nedpendlade undertak som döljer den råa konstruktionens vackra estetik.

Projektet har inneburit många utmaningar längs vägen. Att skapa så mycket ljus och transparens genom den massiva byggnadskroppen med alla rum och funktioner som skulle tillskapas var en stor sådan, menar Tomas Hago.

– Man fick hela tiden lyfta blicken och fråga sig om vi skulle klara alla siktlinjer och samband för att skapa en trevlig miljö. Likväl var det utmanande att skapa en bra överblick och förståelse av hur man rör sig i byggnaden, att skapa en tydlighet och göra byggnad lättläst och självklar.

Förberedd för nya arbetssätt

Huvudkontoret skapades för att bli en väldigt social byggnad, med extremt många olika typer av arbetsplatser, samarbetsytor, mötesrum, luftiga café och loungeytor. Allt är medvetet utformat och dimensionerat för att kunna svälja många människor, men också för att kunna erbjuda en stor flexibilitet för personalen att kunna arbete i princip var de vill i vilken form man vill, med eller utan dator.

Att övergå till ett aktivitetsbaserat kontor har gjort en stor skillnad, berättar Hans Lindgren. Det har förenklat kommunikationen mellan medarbetare och avdelningar och möjligheten till spontana avstämningar. De stora luftiga ytorna med rum för möten, social samvaro och individuellt arbete är av stort värde för flexibiliteten och effektiviteten.

– Utvärderingarna visar att arbetsmiljön haft en positiv inverkan nöjdhet och självskattad produktivitet. Enligt Leesman-undersökningen har nöjdheten ökat avsevärt sedan vi bytte till det nya kontoret och överträffar till och med de mål som sattes upp, säger Charlotte Röök.

Den pågående pandemin har förändrat användningen av och synen på kontoret som arbetsplats. Säkerhet och hygien har kommit högre upp på dagordningen, men inte minst flexibilitet och nyttjandet av ytor. Indirekt kan man säga att byggnaden och SKF:s verksamhet i huvudkontoret var förberett för en pandemi.

Olika tekniska lösningar för digitala möten och digital administration implementerades i ett tidigt skede. I och med att huset är fullt flexibelt och ingen har en fast arbetsplats, så är det lika enkelt att arbeta där, som hemma eller på annan ort. De generösa lokalerna erbjuder även de som satt fysiskt på plats i byggnaden att hålla tryggt avstånd.

Well Platinum-certifierat

Ombyggnationsprojektet utsågs nyligen till vinnaren i kategorin årets LEED-byggnad på Green Building Awards 2021. Juryn imponerades av den cirkulära användningen av byggmaterial, bra och hälsosam inomhusmiljö och effektiv användning av energi och värme och det faktum att det nya huvudkontoret som första byggnad i Sverige erhållit den högsta miljöcertifieringen enligt den senaste LEED Platinum standarden.

SKF kan även stoltsera med att vara det första kontoret i Sverige som har klarat kraven för Well Platinum, inte minst tack vare det aktivitetsbaserade kontoret med både öppna miljöer och mer stängda för den som behöver lugn och ro. För att främja rörelse och motion har medarbetarna tillgång till bland annat ett cykelgarage, träningscyklar i ett av mötesrummen och en närliggande träningsanläggning.

Ett nära samarbete

Sommaren 2020 stod det nya kontoret klart. Tomas Hago är väldigt nöjd med hur det färdiga resultatet blev med transformationen av den gamla lagerlokalen till en inbjudande arbetsplats. Många av de tidiga spontana tankarna kring ljus, siktlinjer, transparens och att ta vara på kvaliteterna med Säveån och grönskan, har kunnat förverkligas.

– Jag tycker att det är en väldigt vacker byggnad som verkligen landat i sin omgivning, som andas både klassisk industriarkitektur, men också nytt modernt och utmanande. Mest stolt blir jag nog när jag får höra att alla som arbetar i byggnaden är supernöjda och glada över sin nya arbetsmiljö.

– Att se glada ansikten är verkligen ett kvitto på att de är nöjda och det känns så roligt, säger Charlotte Röök.

Hans Lindgren framhåller det nära samarbetet mellan SKF, BRA Bygg och Liljewall som en viktig framgångsfaktor.

– Vi lade stor kraft på att tydliggöra målbilden och att ha ett aktivt projektledarskap i samverkan med byggaktörerna. Med ett stort engagemang har flera personer på SKF varit delaktiga i alla beslut under hela projektet. Tillsammans har vi klarat både en tajt tidsplan och en begränsad budget med råge.