Priser

De blev vinnarna på årets Arkitekturgala

Den 19 mars gick Arkitekturgalan av stapeln i Stockholm. Dagen innehöll en rad föredrag och brandtal och avslutades med prisutdelning av bland annat Sienapriset, Planpriset och Kasper Salin-priset.

Anneli Hidalgo 19 mars, 2019 • 3 minuters läsning

Temat för årets Arkitekturgala var Architectu(re) - re-think, rebuild, re-use och på scen avhandlades bland annat nyskapande projekt i Belgien där material och interiörer från äldre byggnader återvinns, ungerska stadsutvecklingsprojekt med social hållbarhet i fokus, och den japanske arkitekten Shigeru Bans arbete med att återanvända material och verk i papp och papper. Gert Wingårdh lyfte fram hur haven sakta men säkert förstörs av plasten och hur arkitektur- och byggbranschen bör börja tänka om kring plastens utrymme i byggprojekten. Jan Christian Vestre, vd för möbeltillverkaren Vestre, framförde en engagerad uppmaning till branschen att ta vara på möjligheten att skapa demokratiska mötesplatser på ett hållbart sätt.

Socialt bostadshus tog hem Bostadspriset

Galan fortsatte under kvällen med prisutdelning av ett flertal utmärkelser. Vinnaren av Planpriset 2018 blev Arkitekturprogrammet för Linköpings innerstad som juryn menar ger en "inspirerande och trovärdig implementering av den nationella arkitekturpolitiken." Ansvarig planarkitekt och upphovsperson: Arkitekt SAR/MSA Johanna Wiklander, dåvarande stadsarkitekt.

Bostadshuset i Uppsala, Inspiration Rosendal, vann Bostadspriset 2018. Huset med 347 bostadsrätter är byggda med låga boendekostnader för att studenter och andra med små plånböcker ska kunna bo där. Energiförbrukningen är också mycket låg och de boende har möjlighet att påverka sin egen förbrukning via en app. Det finns även många möjligheter till sociala möten, något som tilltalat juryn; "Husets generösa rekreationsrum i flera plan, taklandskapets mötesplatser, grönska och träningsytor ger stora möjligheter till spontana möten." Ansvariga arkitekter är Mikael Ahrbom, arkitekt SAR/MSA och Michael Christensen, arkitekt MAA, Christensen & Co Arkitekter.

Inspiration Rosendal. Foto: Daniel Pettersson

Gotländsk ateljébostad vann Kasper Salin-priset

Sienapriset 2018, Sveriges Arkitekters utmärkelse för årets bästa landskapsarkitektur, gick denna gång till Jubileumsparken i Göteborg. Här har en nedlagd industrimiljö omvandlats till en ny stadsdel. Inte minst är det ett gott exempel på vikten av ett högt offentligt deltagande. Jubileumsparken har fått växa fram genom att spara och sätta samman återvunna material och genom att invånarnas visioner förvandlas till konkreta projekt. Jessica Segerlund, Älvstranden Utveckling, arkitekt SAR/MSA Kristoffer Nilsson och landskapsarkitekt LAR/MSA Amelie Sandow, Göteborgs stad, har varit ansvariga arkitekter.

Det blev gotländska Hamra Ateljébostad som tog hem årets Kasper Salin-pris. Arkitekt Anna Chavepayre, collectif encore, har skapat ett hus ute på den gotländska landsbygden åt uppdragsgivarna Birgitta och Staffan Burling. Huset, med väggar av betong och stora fönsterpartier, är designat för att kunna förändras och anpassas efter årstiderna. " Som en experimentlåda innehåller huset oväntade lösningar och upplevelser, framdrivna ur en utforskande process. Ett sällsynt engagerat samarbete mellan arkitekt, byggherre och byggare har resulterat i en, från detalj till helhet, skickligt genomförd byggnad fylld av arkitektoniska kvaliteter," lyder juryns motivering.

Dessutom delades Kritikerpriset ut till arkitekturkritikern Mark Isitt som juryn anser populariserar "insiktsfullt vad arkitekturen i all sin komplexitet kan göra och tvekar inte att modigt skilja på vad som är vackert eller fult." Guldstolen, som lyfter fram inredning med högt konstnärligt, innovativt värde, gick till Biblioteket No. 5, där en gammal skola i Stockholm har blivit omgjorda till bostäder i Glommen & Lindbergs projekt.

Hamra Ateljébostad. Foto: Michel Bonvin

Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.

ANNONS

Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px — Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.