Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Byggmaterial

Dåtidens och framtidens byggmaterial – nu putsas lägenheter med lera i HSB Living Lab

Lera har använts som byggmaterial sedan urminnes tider, och är än idag vanligt förekommande världen över. Trots att leran är ett hållbart och helt cirkulärt byggmaterial, har användningen av materialet i svensk byggindustri hittills inte varit särskilt utbredd – men det kan nu komma att ändras. I forskningsarenan HSB Living Lab i Göteborg testas nu den mångsidiga leran inomhus i skarpt läge. Förhoppningen är att kunna bidra till en svensk uppskalning av lera som byggmaterial.

BILD Pia Andrea
Pia Andrea 28 mars, 2025 • 3 minuters läsning
Lera

Lera är ett av världens äldsta byggmaterial och har använts av människor för att bygga bostäder i tusentals år. Idag beräknas så mycket som en fjärdedel av jordens befolkning bo i någon form av ler- eller jordhus. Men att använda lera i storskaliga svenska byggen är idag relativt ovanligt, fastän materialet visat sig ha betydande hållbarhetskvalitéer samt egenskaper som ger en god inomhusmiljö. En anledning till att leran använts i så pass liten utsträckning, är bland annat att det saknas breda kunskaper kring bygg- och tillverkningsteknik bland arkitekter och byggföretag.

På HSB Living Lab i Göteborg, som är lika delar forskningsarena och boende, har man tidigare undersökt hur leran fungerar som byggmaterial. Med lärdomar om hur det är att jobba med materialet går man nu vidare och testar lerans potential som byggmaterial i inomhusmiljöer – ett projekt som genomförs i samarbete med Peab och White Arkitekter.

Lägenheter och duschar ska lerputsas

En fördel med att utföra projektet på HSB Living Lab är att materialet kan testas i en verklig boendemiljö. Nicklas Ekstorm, som är murare på Peab, har putsat lägenhetsväggar samt duschtak i boendelabbet. För att kunna jämföra har en av väggarna och ett av taken enbart lerputsas, medan en vägg och ett tak först har beklätts med lerskiva och därefter lerputs.

Nästa steg är att studera och utvärdera hållbarhet, installation och utförande, gestaltning och estetik samt luftkvalitet och luftfuktighet. Bland annat genomförs regelbundna kontroller av luftkvaliteten och partikelhalt i luften. Men även de boendes upplevelse av att leva med materialet kommer att undersökas.

– Arbetsmiljön blir klart mycket bättre och det är mycket skonsammare att använda lera jämfört med andra material. Det är också enkelt att jobba med, dessutom luktar det naturligt istället för kemiskt. Tack vare att vi fått chansen att arbeta med materialet och testa vad det går för, får vi en djupare förståelse för hur leran ter sig. Det gör det lättare att skapa en förståelse för vad som krävs för att få till en storskalig användning av lera, säger Nicklas Ekstorm, murare på Peab.

Lera – dåtidens och fritidens byggmaterial

Det är redan känt att leran kan fungera som ett bra komplement till biobaserade material, så som trä, eftersom det har naturligt brandskyddande och fuktreglerande egenskaper – något som minskar behovet av kemikalier och betong i byggprocessen. Leran har en nästintill obefintlig klimatpåverkan jämfört med till exempel cement, där produktionen av ett ton kan

ge ett utsläpp på närmare 800 kilogram koldioxid. Lera är ett helt och håller cirkulärt material, och om man använder lokal jord slipper man långa transporter och kan eliminera onödiga koldioxidutsläpp. Dessutom behöver leran inte brännas, vilket minskar energiförbrukningen i framställningen av den.

– Den rådande klimatkrisen gör att jakten på innovativa, mer hållbara material intensifieras – och här kan leran ha en oerhört viktig funktion att fylla. Vår förhoppning är att projektet kommer generera insikter kring hur det är att jobba med materialet, var vi kan använda det och hur det kan bidra till att påverka vår inomhusmiljö i en positiv riktning, säger Kalle Sjöstrand, förvaltare på HSB Living Lab.



Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions Panasonic

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.


Dela artikeln

ANNONS
Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
BILD 1 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px-2
Paroc

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px

Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.