Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Krönika

"Därför behöver Sverige en ny Lindbeck-kommission"

Den sakpolitiska uppgörelsen mellan S, MP, C och L gör bara skillnad på marginalen. Bostadspolitiken kräver mer och modigare reformer, skriver Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef, Sveriges Byggindustrier.

Redaktionen 12 mars, 2019 • 3 minuters läsning
"Därför-behöver-Sverige-en-ny-Lindbeck-kommission"

Unga vuxna som inte kan flytta hemifrån. Ensamstående föräldrar som behöver ett extra rum till barnen. Nyanlända familjer som drabbas av trångboddhet och segregation. Den dysfunktionella bostadsmarknaden påverkar både enskilda människor och samhället i stort. Utbildningsmöjligheter eller jobberbjudanden avböjs. Familjebildning sätts på vänt. Tillväxten stannar av och resurserna till välfärden minskar.

Minskning av byggtakten

Under konjunkturtoppen 2017 såg det äntligen ut att ljusna för landets bostadsförsörjning. Byggföretagen jobbade för högtryck. Det byggdes både hyresrätter, bostadsrätter och småhus. Antalet påbörjade bostadsbyggen hade fördubblats på bara sex år. Men idag är läget annorlunda. Vi ser en minskning av byggtakten med en tredjedel sedan 2017. Samtidigt vittnar allt fler om att de inte hittar ett rimligt boende – det vill säga ett hem de har råd med, eller som passar dem i den livssituation de befinner sig i just nu. I praktiken saknar Sverige en bostadspolitik för den växande andel av befolkningen som saknar kapital till bostadsköp, kötid till hyresrätt eller kontakter som kan hjälpa dem finna någonstans att bo.

Vad hände? Och vad kan göras? Det finns många orsaker till byggkrisen. Den beror på regelkrångel, långa och svåra plan- och byggprocesser, men framför allt på de ökade kraven som gör det svårt att få lån till en egen bostad. Sänkta bolånetak och skärpta amorteringskrav har gjort det omöjligt för stora grupper att få sitt eget boende, trots att det är vad de allra helst vill.

Inga genomgripande strukturreformer

Samtidigt har den politiska beslutsnivån arbetat upp en reformskuld som inte kommer att låta sig betas av med någon lätthet. Så, vad göra? Det är relativt enkelt som politiker att utlova några snabba puckar: Vi ser en del av dessa i det 73-punktsprogram som ska styra regeringens arbete under kommande mandatperiod. De flesta av reformförslagen gör bara skillnad på marginalen. En osäker utredning om friare hyressättning i nyproduktion, och ett uppluckrat strandskydd, är knappast några genomgripande strukturreformer.

Billigare och snabbare att bygga

För att rusta Sverige för 11 miljoner invånare krävs mer och modigare reformer. Bostadsbristen kan inte bara byggas bort. De bostäder som redan finns måste också utnyttjas bättre. Det måste bli lättare att röra sig mellan olika boendeformer. Det måste bli möjligt för fler som vill att äga sitt eget hem. Det måste bli billigare och gå snabbare att bygga. Och alla dessa frågor måste tas i samma sammanhang som finansiering av infrastruktur, skattesystemets påverkan på boende och byggande, samt regelverken för var, hur och när man får bygga. Allt måste upp på bordet.

Det här betyder att beslutsfattare måste vara redo att visa kompromissvilja: Inga heliga kor får finnas. Samhällsbygget måste sättas före den omedelbara egna politiska agendan. Förhoppningsvis har höstens och julhelgernas politiska drama öppnat för en viss pragmatism och ödmjukhet. Placeringen av bostadsministern på Finansdepartementet är också strategiskt viktig. Det finns hopp för samverkan över parti- och departementsgränser.

Under 90-talskrisen tillsatte den dåvarande regeringen en expertgrupp under ledning av nationalekonomen Assar Lindbeck. Direktivet var glasklart: Att mot bakgrund av problem i svensk ekonomi analysera och föreslå nya riktlinjer för politikens utformning. Tänk er en ny Lindbeck-kommission för Sverige 2030, där politiker, branscher, organisationer och medborgare samverkar kring hur vårt samhälle ska se ut och fungera. Utnyttja kraften som finns i samhällsbyggnadssektorn: Vi är många som vill bidra med vår expertis. Det är kanske inte den enklaste vägen för en nytillträdd regering – men det är vägen till långsiktigt hållbara resultat.

Tanja Rasmusson
Näringspolitisk chef
Sveriges Byggindustrier

Foto: Rosie Alm



Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions Panasonic

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.


Dela artikeln

ANNONS
Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
BILD 1 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px-2
Paroc

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px

Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.