Den 1 januari 2022 trädde lagen om klimatdeklaration för byggnader i kraft. Det innebär att byggherrar är skyldiga att redovisa vilken påverkan på klimatet en ny byggnad har. Vi har frågat tre aktörer – Akademiska Hus, NCC och fastighetskontoret Stockholms stad – om hur de har förberett sig på det nya lagkravet.

Den nya deklarationen omfattar de växthusgasutsläpp som uppstår under byggskedet. Byggskedet omfattar modul A1–A5 (råvaruförsörjning, transport och tillverkning i produktskedet samt transport och bygg- och installationsprocessen i byggproduktionsskedet) enligt den europeiska standarden EN 15978. De delar av byggnaden som ska ingå i klimatdeklarationen är byggnadens klimatskärm, samtliga bärande konstruktionsdelar samt innerväggar. I en klimatdeklaration får man använda antingen generiska klimatdata från Boverkets klimatdatabas eller specifika klimatdata för byggprodukter (EPD:er). Skyldigheten att lämna in en klimatdeklaration gäller inte för alla byggnader, exempelvis inte vid tidsbegränsade bygglov som är avsedda att användas i högst två år. Den gäller inte heller då byggherren är en privatperson. Begränsningen till byggnader innebär även att andra anläggningar än byggnader, exempelvis vindkraftverk, inte omfattas av krav på klimatdeklaration. Först när klimatdeklarationen är inlämnad till Boverket får Byggnadsnämnden lämna slutbesked, det vill säga meddela att byggnaden får tas i bruk.

Mia Edofsson, hållbarhetschef, Akademiska Hus, vad innebär den nya lagen om klimatdeklarationer som trädde i kraft 2022 för er verksamhet?

– Lagen ligger i linje med den utveckling av utökad klimatanalys som Akademiska Hus redan har implementerat i vår projektverksamhet sedan ett par år tillbaka.

På vilket sätt påverkas ni och hur påverkas era projekt, exempelvis i form av tidsåtgång/ökade kostnader? 

– Deklarationen som sådan bedömer vi inte i dagsläget kommer att leda till ökad tidsåtgång eller kostnad då denna information redan är en del av de underlag som vi tar fram i projekten för att kunna ta initierade beslut med fokus på klimatet.

Hur har er verksamhet gått tillväga för att förbereda er på det nya lagkravet?  

– Klimatberäkningar är redan en del av vår interna process och den stora utmaningen med klimatberäkningar har varit att enas om randvillkor för beräkningarna så att resultatet kan användas i jämförelser och i relation till andra projekt eller parter. Lagkravet ger nu en ökad tydlighet kring hur klimatberäkningarna ska utföras vilket underlättar för att jämföra projekt mellan varandra, något som tidigare varit svårt eftersom avgränsningar, databaser för emissionsfaktorer med mera har kunnat variera. Framåt kommer framtagande av klimatdeklaration enligt Boverkets anvisningar, eller underlag för dessa, vara en del av våra upphandlingar av byggprojekt.

Hur tror du att det nya lagkravet kommer att påverka branschen? Kan det ge en ”knuff” i rätt riktning och höja ambitionsnivån ytterligare? 

– Akademiska Hus välkomnar lagkravet och ser att det är viktigt att hela branschen ställer om och skapar goda förutsättningar för ställningstaganden och beslut som leder till klimateffektiva byggnader. Ett första steg är att mäta och räkna, även om ambitionen idag behöver gå längre än så. Det är de faktiska åtgärderna som leder till skillnad.

Ser ni några fördelar och/eller nackdelar/problem till följd av lagkravet?  

– En nackdel är att deklarationerna inte inkluderar alla byggnadsdelar och därmed inte byggnadens totala klimatpåverkan. Samtidigt är det viktigt att fokusera på de delar som har störst klimatpåverkan och här har Boverket gjort ett bra jobb med att hitta rimliga begräsningar. Andra nackdelar är att lagkravet inte premierar en minskad efterfrågan av jungfruliga material, exempelvis genom återbruk, och att det finns vissa otydligheter kring de verifikat som Boverket kan komma att kräva in. Vår hållning är att verifikaten bör kopplas till redan befintliga system, till exempel loggböcker, så att mindre resurser kan läggas på administration och mer på att åstadkomma klimatnytta.

Boverket föreslår att gränsvärden med maximalt utsläpp av växthusgaser för uppförande av byggnader införs i reglerna 2027. Vad tycker ni om den tidsaspekten? 

– Akademiska Hus jobbar redan med att minska klimatpåverkan från projekt och har ett arbetssätt som driver reduktion genom att ansätta reduktionskrav i relation till ett internt referensvärde. Detta är avgörande för att verkligen åstadkomma reell reduktion av klimatbelastningen. Akademiska Hus anser att detta behöver ske bredare i branschen och med fler aktörer, därför hade vi gärna sett att tidpunkten för att etablera gränsvärden tidigareläggs. Dessutom behöver vi vara agila i denna kravställan så att vi inte riskerar att få kravnivåer som är för oambitiösa över tid. Det är stora utmaningar vi står inför och alla måste vara med och bidra.

Maria Bueno Eriksson, hållbarhetschef NCC Building Sverige, vad innebär den nya lagen om klimatdeklarationer som trädde i kraft 2022 för er verksamhet?

– Vi kommer att dela ansvaret för klimatdeklarationer med byggherrarna, men räknar med att ansvaret för att samla in data, utföra beräkningar och delvis även lämna in resultatet till Boverket kommer att ligga hos oss som entreprenör. Vi planerar att ta ett stort ansvar både för utförandet av klimatdeklarationerna och för att minska klimatpåverkan genom att optimera byggnader utifrån ett klimatperspektiv.

På vilket sätt påverkas ni och hur påverkas era projekt, i form av exempelvis tidsåtgång/ökade kostnader?

– Vi jobbar med att etablera en process som ska minimera det manuella arbetet, även om det kommer att gå åt resurser till exempel för medarbetarutbildningar, att göra klimatberäkningar och ta fram förslag på klimatoptimering.

Hur har er verksamhet gått tillväga för att förbereda er på det nya lagkravet?

– Vi har inlett ett stort digitaliseringsprojekt för att på ett bättre sätt kunna samla in och systematisera underlag till deklarationerna för att kunna utföra beräkningar ännu mer effektivt och med fortsatt god kvalité. Vi har även satt ett internt krav på att vi från och med 2021 ska göra en klimatberäkning i likhet med klimatdeklarationen på alla våra nybyggnadsprojekt för att samla in frågeställningarna i projektet, vilket vi också gör. Vi har även hållit i en internutbildning för att lära upp fler medarbetare att kunna utföra klimatberäkningar.

Hur tror du att det nya lagkravet kommer att påverka branschen? Kan det ge en ”knuff” i rätt riktning och höja ambitionsnivån ytterligare?

– Ja det tror vi. En gemensam grund kommer förenkla och förtydliga diskussionen om klimatfrågor. Att ha klimatdeklarationerna som utgångspunkt kommer även förenkla kravställningen för beställare.

Ser ni några fördelar och/eller nackdelar/problem till följd av lagkravet?

– Vi välkomnar initiativ som verkar för en mer hållbar byggbransch.

Boverket föreslår att gränsvärden med maximalt utsläpp av växthusgaser för uppförande av byggnader införs i reglerna 2027. Vad tycker ni om den tidsaspekten?

– Redan idag ser vi att beställare börjar ställa specifika krav och när rapporten om referensvärden är framtagen bör det bli ännu enklare. Vi anser att gränsvärden för utsläppsgaser skulle kunna införas tidigare än så.

Sofia Svensson, hållbarhetsstrateg Fastighetskontoret, Stockholms stad, vad innebär den nya lagen om klimatdeklarationer som trädde i kraft 2022 för er verksamhet?

– Den innebär att vi behöver ställa krav på klimatdeklarationer för våra nyproducerade byggnader i de fall de ryms inom lagkravet (gällande typ av byggnad och storlek på byggnaden). Vi har dock redan tagit beslut på att genomföra LCA på klimatpåverkan för nyproduktion och vid ombyggnation när stomme, grund och/eller klimatskal byts ut. Vi har en framtagen anvisning för dessa beräkningar och de går längre än lagen gällande omfattning på beräkningarna.

På vilket sätt påverkas ni och hur påverkas era projekt, i form av exempelvis tidsåtgång/ökade kostnader?

– Då vi inte utför beräkningarna själva blir det en ökad kostnad i projekten, både gällande projekteringen och själva produktionen. Internt blir det lite mer administrativ tid och vi behöver justera vissa delar i upphandlingsförfarandet. En ökad kompetens i klimatberäkningar kommer också krävas för att kunna använda dessa och öka vår ambitionsnivå successivt.

Hur har er verksamhet gått tillväga för att förbereda er på det nya lagkravet?

– Vi har anammat Stockholm Stads bostadsbolags anvisning för klimatberäkning och köpt in ett beräkningsverktyg där beräkningarna ska utföras av projektör och entreprenör.

Hur tror du att det nya lagkravet kommer att påverka branschen? Kan det ge en ”knuff” i rätt riktning och höja ambitionsnivån ytterligare?

– Absolut. Det synliggör klimatpåverkan från byggnationen och tanken är ju att det ska komma kravnivåer som man ska hålla sig inom, förslagsvis 2027. Vi hoppas dock att det blir olika kravnivåer för olika byggnader så det blir en bred förbättring och olika typer av byggnader måste höja ambitionsnivån och inte bara de med störst klimatpåverkan. Även förslaget att utöka omfattningen på beräkningarna kommer att minska byggnationens klimatpåverkan.

Ser ni några fördelar och/eller nackdelar/problem till följd av lagkravet?

– Fördelarna är givetvis klimatet och även resursanvändningen genom att återanvända/återvunna material har en lägre klimatpåverkan samt förhoppningsvis ökade innovationsinitiativ. Nackdelarna är att det kommer vara kostnadsdrivande i flera led av processen.

Boverket föreslår att gränsvärden med maximalt utsläpp av växthusgaser för uppförande av byggnader införs i reglerna 2027. Vad tycker ni om den tidsaspekten?

– Frågan är om det kommer att hinna byggas tillräckligt många byggnader för att kunna sätta lämpliga kravnivåer. Inte generellt men när det gäller speciella byggnader. Till exempel så bygger vi idrottsanläggningar och där byggs ju inte vissa anläggningar så ofta, till exempel badhus och ishallar. Idag vet vi inte om de har en högre eller lägre klimatpåverkan än exempelvis ett flerbostadshus. Visserligen kan man blicka utåt, mot länder som kommit längre, men tillverkningsprocesser av material och energislag kan skilja sig mellan länder så det är inte helt enkelt. Men som ett första steg är det bra, och med tiden kan man kanske differentiera kraven till olika typer av byggnader så alla byggnader sänker sin totala klimatpåverkan.