Cirkulärt tänk för mer hållbara interiörer
Hållbarhet är en komplex fråga för aktörerna i möbel- och inredningssektorn. Inredningsarkitekter, konsulter och tillverkare efterfrågar bättre verktyg för att skapa hållbara interiörer. Nätverket 100gruppen ska nu ta fram riktlinjer för branschen där cirkulär ekonomi är utgångspunkten.
Den allmänna utvecklingen inom byggsektorn går mot mer riktlinjer och målsättningar för hållbarhet och nu efterlyser inredningsarkitekter och andra aktörer i inredningsbranschen bättre metoder för att jobba med hållbarhetsfrågor.
– Många inredningsarkitekter upplever den här frågan som deras största utmaning. De vill ändra på slit och släng-mentaliteten, få bättre kunskap om produkter och upplysa kunder. Samtidigt finns det ekonomiska incitament som påverkar och det ligger sällan på inredningsarkitekter att fatta de större besluten. Därför efterfrågar de mer vägledning i de här frågorna, säger nätverkets ordförande Ivana Kildsgaard.
100gruppen har utmejslat tre primära arbetsspår. Det första gäller arbete med kravkriterier, deklaration och BIM, där tanken är att ta tillvara på den erfarenhet, information och de verktyg som redan finns i byggbranschen och hitta en lämplig applikation för inredningsprodukter. Ett annat arbetsspår går ut på att skapa cirkulära affärsmodeller för hållbara interiörer medan det tredje handlar om att sprida kunskap och attrahera flera aktörer att ansluta sig till gruppen och aktivt arbeta med cirkulära hållbara interiörer. Nya inredningsprodukter ska kunna repareras enkelt eller återanvändas samt hålla kvalitetsmässigt för en lång livslängd.
Många aspekter
Ivana lyfter samtidigt fram svårigheten i att arbeta med kravställning och att definiera hållbarhet för inredningsprodukter.
– Det är så många aspekter att ta hänsyn till parallellt. Alltifrån materialval till ergonomi, kvalitet, estetik, möjlighet till reparation till bedömning av livslängd måste inkluderas. Hållbarhet blir en allt större utmaning för designern.
I dagsläget är det inte heller en enkel historia att producera helt hållbara interiörer. Byggvarubedömningen och BASTA har förvisso börjat inkludera mer av de fasta produkterna i byggnader som golv, belysning, väggar och elektroniska produkter. När det gäller lös inredning finns Svanen och Möbelfakta, men deras kriterier är inte heltäckande samt täcker inte hela inredningssektorn, påpekar Ivana. De olika systemen måste dessutom många gånger kombineras.
Återanvändning före återvinning
Vad gäller befintlig interiör och möbelprodukter är 100gruppens synpunkt att fokus bör ligga på återanvändning snarare än återvinning.
– Återvinning är en väldigt energikrävande process, berättar Ivana. Det är även långt ifrån alla produkter som kan återvinnas. En del material kan bara återvinnas ett begränsat antal gånger, sedan förlorar den sina egenskaper. Då måste materialet kombineras med ett nytt råmaterial som är resurs- och energikrävande.
Det finns en hel del möbler och produkter i interiören som inte skulle behöva skickas till återvinningen utan skulle kunna återanvändas istället. Men faktum är att interiörer inte heller återvinns alla gånger. Enligt en studie från IVL Svenska Miljöinstitutet kastas tusentals ton byggmaterial från kontor på tippen trots att det är fullt brukbart till exempel.
– Att bara riva ut fullt brukliga glaspartier borde vara ett miljöbrott. Problemet är att ingen betalar för det. Men om man skulle introducera avgifter för att kasta eller skicka till återvinningen helt brukliga produkter, skulle det också bli mer attraktivt att inte byta ut dem. Man skulle kunna också skapa ett ekonomiskt incitament att bevara delar av inredningen för att minska spillet och förlänga livslängden av befintliga produkter. Detta skulle gynna både fastighetsägare med kortare tid utan hyran, hyresgästen med möjligen mindre hyran, och miljön med mindre råresursanvändning, påpekar Ivana.
Nya riktlinjer för interiörer
En del av 100gruppens mer konkreta mål är att ta fram gemensamma hållbarhetsriktlinjer för möbler och inredning för olika aktörer i inredningsbranschen. Grunden till nya gemensamma riktlinjer beräknas komma någon gång under första halvan av 2017, tror Ivana. Att implementera dem i de olika bedömningssystemen kan även det gå ganska fort, dock kommer det sannolikt krävas en del tid innan de introduceras brett på marknaden.
Brinkskolan i Täby. Här domineras interiören av naturmaterial. Foto: LINK Arkitektur
