Cirkulär ekonomi i byggavfallet
Hur ser hanteringen av avfall från byggarbetsplatser egentligen ut? Vi har pratat med Sveriges Byggindustrier (BI) och Retursystem Byggpall om hur de ser på avfall från deras respektive områden.
Avfallet från byggnation, rivning och anläggning beräknas, om man inkluderar asfalt, till över 3,5 miljoner ton per år. Metaller, glas, plast, trä, det mesta tas med i statistiken. Men siffrorna är en smula bedrägliga. Sanningen är att ingen egentligen vet hur tillförlitliga de är. Instrumenten för att mäta är nämligen för trubbiga.
EU har som bekant satt upp ett avfallsdirektiv när det gäller återvinning av icke farligt bygg- och rivningsavfall, att det skall uppgå till minst 70 viktprocent före år 2020. För Sveriges del behövs specifika mål som passar för olika avfallstyper kom man fram till i den av Nordiska Ministerrådet finansierade studien ENCORT-CDW (Environmental Consequences of the EU Recycling Target for Construction & Demolition Waste). Förslaget finns med i regeringens skrivning om cirkulär ekonomi, det vill säga att betrakta avfall som en resurs med produkter som är alltmer hållbara, återvinningsbara och att icke förnybara material över tid ersätts med förnybara. EU-kommissionen beräknas komma med en samlad rapport om cirkulär ekonomi i början av december i år.
Vi har, för att ge två olika vinklar, pratat dels med Marianne Hedberg, miljöexpert på Sveriges Byggindustrier (BI) och dels med Nils G Storhagen på Retursystem Byggpall om hur de ser på avfall sett från deras respektive områden.
Statistik kan bli bättre
Bygg- och rivningsstatistik kan definitivt förbättras, säger Marianne Hedberg och BI är också en av referenterna till Naturvårdsverket för förbättringar i den här frågan.
– Speciellt om man ser på central statistik så har den helt klart stora brister. Men tittar man på hur de större byggföretagen hanterar frågan så blir det väsentligt enklare att hitta tillförlitliga siffror. Det man kunde önska sig är en större samordning som innefattar alla inblandade. Statistik är viktigt som beslutsunderlag, inte minst när det gäller lagstiftning. En annan aspekt är själva grundarbetet, att göra rätt från början. Inom SBI har vi riktlinjer för resurs- och avfallshantering, där fokus ligger på att minimera mängderna material och återanvända eller återvinna så mycket som det bara går. Så vi kan och har systemen om efterfrågan finns. De större företagen har stora möjligheter till kontroll och ser ekonomin. Mindre företag, med små uppdrag, kan ofta ha svårt att få plats, utrymme rent personellt, för hantering av både själva sorteringen och dokumentationen. Det gäller att se nyttan och inte tro att det bara handlar om administration. Men det är på gång över hela linjen, jag upplever att fler och fler i branschen intresserar sig för hur man kan arbeta med avfall på ett lönsamt sätt. Det är positivt både för miljö och ekonomi med styrning, planering och samordning.
Returpallar i kretsloppet
Ett system som minskar avfallet redan från början i byggprocessen är Retursystem Byggpall, numera standard för byggbranschen. Det ägs av BI, Sveriges Bygg- och järnhandlareförbund samt Byggmaterialindustrierna och över 100 leverantörer levererar på byggpall. Det innebär dessutom en väsentligt mer rationell transporthantering.
– Prognosen för i år ligger på 1 300 000 byggpallar, berättar Nils G Storhagen, och branschens stora kunder som exempelvis JM, Skanska, NCC och Peab ställer idag krav på att leveransen skall ske på detta vis. Miljömässigt är det en stor vinst för alla parter men det är också ekonomiskt värdefullt. Leverantörer köper byggpallen, som är specialmärkt och därmed även blir mindre intressant för stöld, för 85 kronor som han sedan debiterar kund. När den töms på arbetsplatsen får bygget 50 kronor för pallen, oavsett om det är trasig eller inte. Den slängs aldrig i en container utan går tillbaka till depå, repareras och används igen. Den blir väsentligt äldre än en vanlig Europapall. Vi gjorde en överslagsberäkning och konstaterade att Retursystem Byggpall sedan starten bidragit till att minska mängden byggavfall med motsvarande 100 000 containrar. Här talar vi alltså återanvändning i den större skalan, avslutar Nils.
