Byggmaterial

CCS-cement ger betong med 85 procent lägre klimatpåverkan i Marievik

Betong med cement baserat på koldioxidinfångning används nu i Signalhuset i Stockholm. Enligt projektparterna har betongen 85 procent lägre klimatpåverkan än branschreferensen – ett konkret exempel på hur ny cementteknik kan förändra byggandets materialval.

Mikael Häggblad 4 november, 2026 • 3 minuters läsning

I ombyggnaden av Signalhuset i Marievik används betong tillverkad med Heidelberg Materials CCS-cement evoZero. Bakom satsningen står AMF Fastigheter, Skanska och Heidelberg Materials, som tillsammans vill minska klimatpåverkan från byggprojektet.

Betongen, Skanska Husbetong 80, uppges ha 85 procent lägre klimatpåverkan än branschreferensen i Svensk Betongs vägledning. Marievik blir därmed ett av de första stadsutvecklingsprojekten där cement med koldioxidinfångning används.

– Om bygg- och fastighetsbranschen ska lyckas med klimatomställningen behöver vi samarbeta och omsätta nya lösningar i praktiken. I Marievik arbetar vi tillsammans med partners som delar ambitionen att minska byggandets klimatpåverkan, och visar vad som är möjligt redan idag, säger Kenneth Öberg, projektchef på AMF Fastigheter.

Koldioxid fångas in vid cementtillverkningen

Cementtillverkning står för betydande koldioxidutsläpp, både genom den kemiska process där kalksten omvandlas till cement och genom energin som krävs i produktionen. CCS, Carbon Capture and Storage, innebär att koldioxiden fångas in innan den når atmosfären, transporteras vidare och lagras permanent.

Heidelberg Materials producerar evoZero vid sin cementfabrik i Brevik i Norge, där koldioxidavskiljningsteknik har installerats. Tekniken bygger på aminbaserad infångning. Cementet används därefter som bindemedel i betong, med ambitionen att behålla materialets tekniska egenskaper samtidigt som klimatavtrycket minskar.

– Utvecklingen av CCS och evoZero är ett tekniksprång som vi arbetat för under lång tid. För att ny teknik ska göra skillnad krävs partners som delar ambitionen att driva utvecklingen framåt. Därför är vi glada över att tillsammans med AMF Fastigheter och Skanska få bidra till Marievik och Signalhuset, där Heidelberg Materials dessutom kommer att etablera sitt nya svenska huvudkontor, säger Magnus Ohlsson, vd Heidelberg Materials Cement Sverige.

Flera vägar till minskad klimatpåverkan

För Skanska är användningen av CCS-cement en del av arbetet med att minska betongens klimatavtryck. Företaget framhåller att olika projekt behöver olika lösningar och att nya materialalternativ måste prövas och utvärderas.

– För att minska byggandets klimatpåverkan behöver vi samarbeta i hela branschen och pröva flera vägar bort från konventionell betong. Det finns inte en enda lösning som passar överallt, därför testar och utvärderar vi olika alternativ. Betongen i Signalhuset är ett av dem och ett viktigt exempel på vad vi kan åstadkomma när beställare, entreprenör och materialleverantör driver utvecklingen tillsammans, säger Sara Löfgren, regionchef Skanska Sverige.

Användningen av evoZero är en del av AMF Fastigheters bredare klimatarbete i Marievik. Fastighetsägaren arbetar bland annat med återbruk, klimatstyrda materialval och uppföljning av klimatpåverkan i stadsdelens byggprojekt. Målet är att minska klimatpåverkan med 70 procent till 2030 jämfört med detaljplanens basår 2020.

Att CCS-cement nu används i Signalhuset visar hur koldioxidinfångning kan bli ett alternativ i betongproduktionen. Samtidigt återstår frågor om teknikens kostnader, tillgänglighet och möjligheter att skalas upp – faktorer som får betydelse för hur stor roll materialet kan spela i byggsektorns klimatomställning.

Hållbarhetsperspektiv

I Marievik kombineras användningen av CCS-cement med ett aktivt arbete för att återbruka material och byggnadsdelar i stadsutvecklingen. I Signalhuset bidrar betong med cement baserat på koldioxidinfångning till att minska klimatpåverkan från nybyggnadsmaterial, samtidigt som återbruk och resurseffektiva materialval är delar av AMF Fastigheters bredare hållbarhetsarbete i området. Projektet visar hur minskade utsläpp från materialproduktion kan kombineras med cirkulära lösningar för att minska byggandets samlade klimatavtryck.

Källa: AMF Fastigheter

ANNONS

Hunton Fiber AB

Nyhet! Hunton Nativo® LooseFill DIY

Nu har Hunton lanserat Nativo® LooseFill DIY, en gör-det-själv-produkt som passar för mindre och enklare isoleringsprojekt.

Sponsrat innehåll 2 november, 2026 • 2 minuters läsning

Nativo® LooseFill DIY är träfiberbaserad lösull som gör det enkelt och effektivt att isolera på egen hand. Produkten passar för små och enkla isoleringsprojekt och är särskilt lämplig där det finns många installationer och rör, eller vid mindre renoveringar i trånga utrymmen.

Varför välja Hunton Nativo® LooseFill DIY?

Enkel att använda

Häll ut och fördela jämnt – inga specialverktyg eller fackkunskap behövs. Förpackningen innehåller 8 kg lösullsisolering av träfiber, vilket motsvarar cirka 1 m² isolering med 20 cm tjocklek i bjälklag och cirka 0,8 m² på vind.

Fyller bra där andra lösningar inte kommer åt

Nativo® LooseFill DIY fyller effektivt runt rör, ledningar och installationer i torra och trånga utrymmen, där skivisolering eller inblåst lösullsisolering inte är ett alternativ. OBS! Användning av isolering runt skorstenar och värmeinstallationer ska alltid utföras i enlighet med gällande brandkrav, avståndskrav och tekniska föreskrifter.

Behaglig att arbeta med

Kliar inte och är skonsam mot huden. Vid hantering rekommenderar vi alltid att använda dammask.

God isoleringsförmåga och fuktreglering

Bidrar till ökad komfort med goda isolerande och fuktreglerande egenskaper.

Lågt klimatutsläpp

Nativo® har lägre klimatutsläpp än marknadsledande mineralull*.

Brandmotstånd

Nativo® Träfiberisolering är impregnerad med ett brandhämmande medel, som är en blandning av ammoniumsalter (ammoniumsulfat/ammoniumfosfat). Detta är en kemisk förening som även används i brandsläckare. Isoleringen är helt fri från bromerade flamskyddsmedel.

Så använder du Nativo® LooseFill DIY

Öppna säcken och häll lösullen direkt där den behövs.
Jämna sedan ut lösullen till önskad tjocklek.

I golvkonstruktioner mot mark och i bjälklag rekommenderar Hunton att lösullen komprimeras lätt för att motverka sättningar över tid.

Nativo® finns också tillgänglig som skivisolering samt lösull för Hunton sina Nativo certifierade partners som blåser in isoleringen.

Gratis rådgivning

Vill du veta mer om Hunton och deras produkter? Kontakta oss här.

Arkitektur

Kista blir testbädd i forskning om hur kontorsområden kan omvandlas

Stockholms stad, tillsammans med ArkDes, som är en del av Moderna Museet, inleder ett samarbete för att utforska Kistas framtid. Genom ett nytt praktiknära forskningsprojekt kommer tvärdisciplinära team att självständigt undersöka och skapa ny förståelse för hur nuvarande kontorsbyggnader, stadsrum och infrastruktur kan fungera som resurser i utvecklingen av ett storskaligt arbetsplatsområde anpassat efter nya behov.

Pia Andrea 3 november, 2026 • 3 minuters läsning

Kista är en av de största arbetsplatsområdena i Sverige och har påverkas starkt av den omfattande utvecklingen av kontor och infrastruktur som inträffade under slutet av 1900-talet. För närvarande pågår en strävan mot att skapa en mer mångsidig stadsdel, och det är viktigt att förstärka Kistas funktion som en plats för affärsverksamhet.

Det resulterar i frågor som många städer står inför: Hur hanterar man områden som ursprungligen designades för kontor eller industri när behoven förändras? Hur kan byggnader och omgivningar få nya användningsområden? På vilket sätt kan befintliga kvaliteter skyddas och bevaras på bästa sätt? Vilka värden och möjligheter riskerar att förbises i dagsläget inom stadsutvecklingen, och vilka nya metoder behövs för att tillvarata dessa?

Detta ligger till grund för ett nytt samarbete mellan Stockholms stad och ArkDes, som är en del av Moderna Museet.

– Att ta vara på och omvandla det redan byggda är en av vår tids stora samhällsbyggnadsutmaningar. Det sena 1900-talets kontorsmiljöer är samtidigt relativt outforskade. Genom praktiknära forskning vill vi tillsammans med Stockholms stad använda Kista som fallstudie för att fördjupa kunskapen om dessa miljöers värden och möjligheter till utveckling. Ambitionen är att utveckla och sprida kunskap som kan komma till användning i samhällsbyggandet i hela landet, säger Jessica Segerlund, tf. avdelningschef ArkDes, Moderna Museet.

Kista som testbädd

Det aktuella projektet ingår i ArkDes praktiknära forskning. Utifrån en utlysning kommer tvärdisciplinära grupper, bestående av experter inom områden som arkitektur och design, att arbeta med konkreta utmaningar i Kista. Fokuset ligger på Kista arbetsplatsområde och hur stora kontorsområden kan fungera som tillgångar i en hållbar stadsutveckling.

Det utforskande arbetet har som mål att bland annat analysera hur befintliga kontorsbyggnader kan omvandlas för nya användningar, hur underutnyttjade platser kan förbättras och hur de befintliga arkitektoniska, kulturhistoriska och rumsliga värdena i området kan bevaras och utnyttjas.

En annan central aspekt är att söka nya samarbetsformer mellan staden, fastighetsägarna och övriga aktörer, samt att inkludera fler perspektiv i stadsutvecklingen.

– Kista har behov av förnyelse. Här finns stor potential, men vi behöver ny input med tankar, inspiration och idéer från nya håll. Vi ser fram emot samarbetet med ArkDes och de team vi kommer möta, säger Torleif Falk, stadsarkitekt på stadsbyggnadskontoret i Stockholms stad.

Ny kunskap med nationell relevans

Utmaningarna i Kista är inte unika. På många håll i Sverige och internationellt finns kontorsområden som behöver utvecklas för att möta förändrade arbetssätt och nya behov. Samtidigt ställer klimat- och resursfrågor ökade krav på att ta till vara det som redan finns.

Ambitionen är därför att erfarenheterna från Kista ska bidra till generell kunskap om hur kontorsområden kan omvandlas och hur offentliga och privata aktörer kan samarbeta i sådana processer. Projektet är en samverkan mellan ArkDes och Stockholms stad och kommer även att involvera fastighetsägare i området.