Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Energieffektivisering

Byggsektorns utsläpp av växthusgaser ökar

Bygg- och fastighetssektorn fortsätter stå för en stor del av vår miljöpåverkan, visar Boverkets senaste miljöindikatorer. Åren 2020-2021 ökade dessutom både utsläppen av växthusgaser och energianvändningen.

BILD Pia Andrea
Pia Andrea 25 januari, 2024 • 3 minuters läsning
Byggindustri utsla¨pp
Anders Sjelvgren, Boverkets generaldirektör

– ­­Det är en oroande ökning. Branschen måste öka takten om vi ska nå klimatmålen, säger Anders Sjelvgren, Boverkets generaldirektör.

Perioden 2008-2021 visar utvecklingen av indikatorer:

en minskning av växthusgasutsläpp och kväveoxidutsläpp.
en ökning av partikelutsläpp, total energianvändning och användning av miljö- och hälsofarliga kemikalier.
– Bygg- och fastighetssektorns företag och organisationer har en stor påverkan på miljön och klimatet vid nybyggnad och från förvaltning, renovering och ombyggnad av byggnadsbeståndet. Därför är det viktigt att de tar sitt ansvar när det gäller Sveriges klimatarbete, säger Anders Sjelvgren.

Ansvarar för drygt 20 procent av utsläpp av växthusgas

Den senaste sammanställningen visar att sektorn stod för mellan 6 och 40 procent av miljöpåverkan i Sverige under 2021. Bygg- och fastighetssektorns inhemska utsläpp (exklusive import) stod för 21,7 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser år 2021. Jämfört med 2020 är detta en ökning med cirka 0,1 procentenheter. Sektorn bidrar även till utsläpp i andra länder vid import.

–  Över tid har vi sett positiva trender med minskade utsläpp av växthusgaser. Det är bra att branschens miljöpåverkan i vissa delar minskat och gått i rätt riktning över en längre tid. Branschen har vuxit väldigt mycket sedan 2008, så det är bra att utsläppen inte ökat i samma takt.

–  Men det här trendbrottet går inte i rätt riktning eftersom det tyder på att den tidigare positiva trenden kan ha vänt i en tid när vi snarare måste snabba på takten för att nå klimatmålen, fortsätter Anders Sjelvgren.

Ökad energianvändning

Användningen av inhemsk och importerad energi ökar både på kort och lång sikt. År 2021 låg energianvändningen på 109 TWh vilket var en ökning med elva procent jämfört med 2008 då energianvändningen låg på 97 TWh. Det är även en ökning med sju procent jämfört med 2020 då energianvändningen låg på 101 TWh.

Byggherrar måste redovisa sin klimatpåverkan
Sedan den 1 januari 2022 gäller krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader. Det innebär att byggherrar ska redovisa vilken påverkan på klimatet en ny byggnad har.

– Det kommer att vara intressant att fortsätta följa hur bygg- och fastighetssektorn påverkar miljön och om trendbrottet vi nu sett kommer hålla i sig. Vi hoppas att klimatdeklarationerna kommer ha en positiv effekt. Nuvarande konjunktur och det minskade husbyggandet kommer också troligen märkas av i våra kommande sammanställningar, säger Kristina Einarsson, projektledare på Boverket.

Om miljöindikatorerna

Boverket är målansvarig myndighet för det nationella miljökvalitetsmålet "God bebyggd miljö" och miljöindikatorerna är en av indikatorerna för att följa upp målet.
Indikatorerna kvantifierar bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan och baseras på underlag från Statistiska centralbyrån (SCB).
Indikatorerna visar miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Analysen inkluderar miljöpåverkan för all bygg- och fastighetsverksamhet i Sverige men exklusive anläggning av väg och järnväg.
Samtliga data gäller för år 2021 förutom för avfallsindikatorn (senast tillgängliga data från Statistiska centralbyrån). SCB har genomfört en revidering av hela tidsserien för 2008–2021. Revideringen av underlaget har påverkat resultatet av miljöindikatorerna jämfört med tidigare redovisning.


Dela artikeln

Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions Panasonic

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.


Dela artikeln

ANNONS
Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
BILD 1 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px-2
Paroc

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px

Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.