Byggprocessen behöver en revolution
När vi tänker på klimatutmaningarna och vad som krävs är det lätt att få svindel. Men det är fullt möjligt att nå de globala hållbarhetsmålen om en halverad klimatpåverkan till 2030. Den här artikeln ger dig två vägledningar till hur du kan vara med och accelerera Sveriges omställning till ett fossilfritt byggande.
När vi på LINK Arkitektur ritade Sveriges första NollCO2-certifierade byggnad, en LIDL-butik på Gotland, minskade vi klimatpåverkan med 50% jämfört med en standardbyggnad. Ändå verkar många i vardagen ha en känsla av att vi som planet är för sent ute.
För något år sedan på hållbarhetskonferensen ByggForum var chefer samlade från alla de stora fastighetsbolagen. Huvudtalaren var inte årets hållbarhetschef Anna Denell eller återbruksdrottningen Amanda Borneke, utan psykologen Per Naroskin. Om inte det säger något om komplexiteten i klimatutmaningen så vet jag inte vad.
Under det som kändes som en kollektiv klimatångestterapi, berättar Naroskin att det räcker med en liten, liten känsla av hjälplöshet för att vår benägenhet att hjälpa till ska minska. Denna insikt om oss själva är oerhört viktig, för vi måste våga drömma, tänka konstruktivt och vara kreativa för att lösa klimatfrågan.
I byggsektorn har vi chans att påverka tjugo procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Tjugo procent! Vår allra viktigaste uppgift är kanske då att just inspirera, så att vi inte ger upp. Om vi går före, vågar sätta ambitiösa mål och framförallt agerar kan vi påverka och inspirera både oss själva, andra branscher och andra länder.
För några år sedan visste vi knappt hur stor klimatpåverkan byggnadsmaterialet i en byggnad hade. Idag pågår flera utvecklingsprojekt för att förbättra klimatarbetet i byggsektorn, exempelvis genom IVL, Vinnova och Smart Built Environment. Parallellt har Fossilfritt Sverige, på uppdrag av Regeringskansliet, lyckats uppmuntra hela byggbranschen att ta fram en egen färdplan för hur vi ska uppnå målet om ett fossilfritt Sverige 2045.
Till årsskiftet 2022 kommer Sverige att ha ett lagkrav om att alla nybyggnationer ska klimatdeklareras. Det kommer att förändra hela byggbranschen. Klimatdeklarationerna innebär initialt att alla nybyggnader måste redovisa hur stor klimatpåverkan hela byggprocessen har, från byggnadsmaterial till transporter och på byggarbetsplatsen. Är vi redo för det?
De senaste decennierna har Sverige främst fokuserat på att minska energianvändning i byggnader. Idag vet vi att även byggnadsmaterialet har stor, om inte större, klimatpåverkan än energianvändningen. Byggprocessen står ofta för hälften av byggnadens totala koldioxidutsläpp över hela dess livstid. Självklart ska vi fortsätta att energieffektivisera och använda ännu mer förnybar energi till våra byggnader, men byggprocessen behöver en revolution – och den behövs nu. Receptet stavas mätning och målsättning.
1. Mät byggnadens klimatpåverkan
Att tidigt mäta och analysera vilka byggmaterial som står för störst klimatpåverkan är en optimeringsprocess som leder till ett lägre koldioxidutsläpp och även minskade kostnader av två skäl: Mängdberäkning av byggnadsmaterialet i tidigt projekteringsskede ger möjlighet att se vilka material som är kostnadsdrivande. Optimeringen innebär oftast en minskad mängd material, färre byggarbetstimmar på grund av prefab samt kortare transporter.
Eftersom klimatdeklarationer snart blir obligatoriska är det en strategisk investering att redan nu förbereda verksamhetens processer och bygga upp intern kompetens. Klimatdeklarationerna kommer inte att stanna vid att enbart mäta byggnadens klimatpåverkan. Successivt införs även ett maxtak av CO2 och därmed kommer alla byggprojekt i hela Sverige att ha en koldioxidbudget. Det är inte en fråga om utan när, framtidens fastighetsutvecklare kommer att vara de som bygger klimatsmart – resten kommer att sållas bort.
2. Sätt ett maxtak för hur mycket koldioxid som byggnaden får släppa ut
När vi på LINK ritade Sveriges första NollCO2-byggnad, en LIDL-butik i Visby nästan helt i KL-trä och limträ, lyckades vi halvera byggnadens klimatpåverkan och räknar man in det biogena kolet så fungerar byggnaden som en potentiell kolsänka. Halveringen möjliggjordes genom att vi arbetade med en CO2-budget från början, alla fick dra sitt strå till stacken. Kreativt arbete sker alltid bottom-up, genom att testa och våga göra fel. Men beslutet att jobba med en CO2-budget måste vara top-down. Det är ingen paradox, projektledare kan styra mot en klimatneutral byggnad utan att veta bästa vägen dit. För vi behöver alla hjälpas åt att ta fram nya, klimatsmarta byggmetoder.
Den fossilfria förskolan Hoppet i Göteborg är ett inspirerande exempel på det. Där valde Lokalförvaltningen ut konsulter, inte enbart utifrån timpris, utan även klimatkompetens och ambition att minska byggnadens klimatpåverkan. Resultatet var en ofattbar minskning med över 70% jämfört med en standardförskola.
Jag får ofta höra argumentet: vad spelar det för roll vad jag gör gällande klimatet i det stora hela? Det är en absurd fråga eftersom alla stora saker börjar från det lilla. I det lilla finns utrymme att vara kreativ och våga drömma. Hoppet var en dröm om en liten förskola, i en liten stad Göteborg, i ett litet land Sverige som idag är verklighet och syns jorden runt och som har vunnit priser internationellt.
Till alla er som kämpar för att minska byggandets klimatpåverkan: Ni är hjältar, fortsätt att inspirera! Och glöm inte att vi fortfarande är pionjärer; det här är bara början.
Alexander Landborn,
Hållbarhetschef, LINK Arkitektur
