Det finns flera olika förslag på metoder för att bedöma byggnaders och områdens klimatpåverkan under dess livstid men de bygger på olika synsätt och pekar inte sällan mot olika slutsatser. Under 2023 kommer IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL) att arbeta tillsammans med Projekt Jägersro för att ta fram en metodik för hur ett områdes totala klimatpåverkan kan bedömas.

– Förutom att själva få ett trovärdigt verktyg för att mäta vår måluppfyllelse hoppas vi kunna bidra till en utveckling mot en gemensam standard inom branschen, säger Anders Hall, vd för SMT Malmö Exploatering AB, som utvecklar Jägersroområdet.

– Vi vill utveckla en stadsdel som på sikt är klimatpositiv, det vill säga en stadsdel som tar upp och avskiljer mer växthusgaser än den släpper ut. För att lyckas behöver vi minska klimatpåverkan under områdets hela livscykel och behöver därför en struktur för hur vi ska arbeta med ständiga klimatförbättringar, både när området byggs och när det sedan ska förvaltas.

Utvecklar branschgemensam metodik

Projekt Jägersro är inte ensamma om att ha en hög hållbarhetsambition. Runt om i Sverige finns flera pågående stadsutvecklingsprojekt som arbetar för en minskad klimatpåverkan genom samverkan och gemensamma systemlösningar. Men då det inte finns någon branschgemensam metodik för att följa ett projekt från planskede via genomförande till uppföljning i driftskede när det gäller klimatbalans så är det svårt att ställa de olika projektens framsteg bredvid varandra.

– Vårt arbete är tänkt att bidra till utvecklingen av sådan metodik, säger Johan Holmqvist, professor i Hållbar stadsutveckling vid Blekinge Tekniska Högskola och ansvarig projektledare hos IVL. Detta projekt avser att bidra till metodutveckling avseende hur ett områdes totala klimatpåverkan kan bedömas och på det sättet bidra såväl till branschutveckling som projektspecifik måluppfyllelse.

Emissioner ackumulativt över tid

IVLs uppdrag är att jobba med klimatfrågan och att försöka beräkna området Jägersros klimatutsläpp och emissioner ackumulativt över tid. Det kan jämföras med till exempel att köra bil från Malmö till Stockholm. När man kommer fram är det enkelt att beräkna hur stort utsläpp som gjorts men saken är den att allt har ju inte släppts vid ankomst. Det har faktiskt släppts ut lite i taget under hela resan. Och det är bland annat det som detta projekt syftar till.

– Vi ska inkludera inte bara det som är lagstadgat, det vill säga mätbart utsläpp när ett hus är färdigställt, utan vi vill se vilka möjligheter som finns att klimatberäkna innan huset ens har projekterats. Kan vi utifrån projektplanerna beräkna vad emissionerna kommer att bli så kan vi också beräkna vad utsläppen blir i förhållande till byggtiden, säger Johan Holmqvist.

Men IVL ska också titta på andra delar för att se om det går att göra en budget för hela området. Och vilken budget som kan användas för de som bor och verkar i området. Ska Projekt Jägersro bidra till sin del i Parisavtalet kan man inte se bara till de enskilda husen, utan också ta hänsyn till hur den nya stadsdelen kan skapa de bästa förutsättningarna för sina framtida invånare att minska sin klimatbelastning. Därför är också en del av IVLs uppdrag att titta på vilken systemgräns som bör sättas för området.

Fokus på själva resan

Projekt Jägersro arbetar med Science Based Targets vilket innebär att de klimatmål som sätts för stadsdelen och dess invånare ska kunna mätas ur ett vetenskapligt perspektiv. När man då till exempel tittar på hur Projekt Jägersro ska uppnå målet med klimatneutralitet år 2050 så måste man också fundera över om allt tagits med i beräkningen. Summeras byggande, mobilitet, konsumtion av mat med mera så ser man att emissionerna kommer bli betydligt högre än den CO2-pott som varje person förfogar över. Det är här som forskningen kan bidra. För att kompensera för CO2-utsläpp måste man hitta så kallade negativa utsläpp för att få ekvationen att gå ihop. Negativa utsläpp kan vara träd som får växa över tid, eller att man bygger upp en jordmån som lagrar kol. Det finns också negativa utsläpp i energikällor som solceller och vindkraft.

– Det spelar ingen roll vilken siffra vi säger vid ett visst årtal. Det är resan som är viktig. Vi kan inte vänta med att göra negativa utsläpp och reduceringar. Vi måste tänka klimatneutralt idag. Om vi utgår från en rät linje fram till 2050 som säger noll utsläpp och sedan beräknar vad vårt byggande och områdets livsstil kommer addera i utsläpp varje dag fram till dess så ska också det också varje dag finnas minst lika mycket på det negativa utsläppskontot. Det handlar om balans mellan utsläppen. Annars är målet om en klimatpositiv stadsdel svår att verifiera, säger Anders Hall. Vi ska först titta på vad vår emission är över tid. Därefter hur stor budget vi kan tillåta oss att släppa ut och hur vi ska kompensera skillnaden med negativa utsläpp.

Metodik och ett scenarioverktyg

– I vårt uppdrag ligger att visa vilka utmaningar man står inför, säger Johan Holmqvist. Vi levererar inget som riskerar att bli en greenwash. Målet är att ta fram en metodik samt ett scenarioverktyg där det är möjligt att visa vad som händer om man till exempel bara bygger trähus, p-hus över mark, endast använder grön betong, väljer att minimera transportmönstret eller bygger servicenära funktioner för att minska behovet av bil. Och vad händer om man jobbar med negativa utsläpp, till exempel med områden som tillåter träd att växa över tid, hittar ett sätt att effektivisera masshanteringen, eller använder mer återbrukat material och så vidare.

Transparent arbete för samhällsnyttan

Projekt Jägersro har valt ett modellkoncept som är hundra procent transparent. Stiftelsen IVL går in med lika mycket pengar som Projekt Jägersro. Att stiftelsen är med och samfinansierar garanterar forskar- och innovationshöjden i projektet samt att det enligt lag måste resultera i en öppen skrift.

– Kan vi genom detta projekt bidra till en samsyn i vad och hur man kan göra klimatberäkningar så att man enkelt kan jämföra en stadsdel med en annan skulle det vara fantastiskt, säger Anders Hall.